tisdag 10 april 2007

typ flash

Sydde behöver lära sig två saker om han skall ta ett litet steg framåt som bouldrare. För det första måste han sluta bränna flasharna när han har dom rariteterna inom räckhåll och för det andra måste han lära sig definitionen av en flash. Först "typ flash" av The great orme och sedan "typ flash" av Monaro. Jag har mailat till Jens och bett om att man också skall kunna regga denna kategori i scorecardet. Det pågick förövrigt en diskussion på kjuge.nu om paddornas betydelse vid starten på Monaro. Obegripligt, eftersom det är ett problem där man hänger in och etablerar innan man går. Både jag och Steklund (bildbevis finns) kan slippa oroa oss för hembesök av Kjuges etikmaffia; båda stod på backen när vi startade detta problem.

Steklund och Sydde hade annars en ganska bra påsk i Kjuge. Båda två börjar se starka ut och det är glädjande att se deras framsteg det senaste året. Steklund flashade Våroffer och förtvivlade på Monaro, Clark Kent och Baltazar innan de gav med sig. Betydligt snabbare var Sydde när han gjorde samma problem som Steklund. Innan Steklund återvände till misären i den mänskliga avskrädeshögen på andra sidan kanalen hann han med att klämma upp två nya 7b och en 7b+ i Åkers. Åkers är begåvat med en liten förare som ännu inte kommer att distribueras till de stora massorna på bimbo eller bloxc utan erhålles genom en enkel vädjan till mig, Sydde eller Steklund. Tyvärr är denna förare ett designmässigt lågvattenmärke för Steklund. Vi antar att vi skall hålla käft och vara nöjda med att det överhuvudtaget finns en förare. Så här skriver han i inledningen:

"Åkers bjuder på i princip uteslutande överhängande klättring och är således ganska unikt för bouldering på dessa breddgrader. Trots områdets areala begränsning så ryms här ett
oproportionerligt högt antal fantastiska problem. Klättringen är generellt sett brant, dynamisk och fysisk. Lättare problem går att borsta fram men blir inte särskilt intressanta, och om du verkligen vill få ut någonting av området bör du klättra åtminstone 7A. Tack vare att klättringen är brant på oftast bra grepp går det att klättra hyfsat bra här även på sommaren, och glöm inte badkläderna för ett dopp efter klättringen!"


Visst blir man sugen? Speleologerna säger så här:

"Ett par kilometer SV om Åkers Styckebruk ligger Mörtsjö Ringmur, ett fornborgsberg med fin utsikt. I norra delen av borgbranten finns dessutom riktigt rejäla grottor, tag med ficklampa vid borgbesöket! En knapp kilometer N Råby - Rekarne kyrka ligger Rangla Kyrka, en trettonmetersgrotta med släta, raka väggar. Sägnen påpekar att man inte får föra ett hädiskt och ogudaktigt språk i grottans närhet, då kommer straffet snabbt i form av häftigt illamående. Andra sägner berättar om ett altare med två silverljusstakar i grottan som vaktas av en stor svart hund med brinnande ögon."

Se där! Där har ni förklaringen till varför den ökände borstbindaren Solaristefan alltid är lite grön i ansiktet när han är i Åkers och varför Påhlman inte är sugen på att återvända.
---

I efterhand var det ganska skönt att dra från Kjuge på lördagmorgon. Egentligen hade jag gärna stannat någon dag då jag grämde mig över att jag inte prövade Alla vill till himmelen och Tryggare kan ingen vara. Men kroppen var ganska sliten och ett regnväder väntade runt hörnet skulle det visa sig. Moby dick och Baltazar var i särklass de två finaste problemen. Som tur är erbjuder Skåne fler områden och det verkar också finnas problem värda resan dit. Främst är det Hultastenen med Mamma Mu, Hetsitt och Benchmark som lockar. Många av de problem som satts upp på senare tid har inte särskilt stor attraktionsförmåga. Forza ss, Abeindex och Duke of Alba lär inte locka skarorna. Tyvärr är det så med Kjuge. Kjuge är suveränt i 6c-7b+, de hårdare linjerna sällan riktigt fina. Några av de nya sittstarterna till de klassiska problemen är inte heller så värst intressanta. Monolit och Caspersens Arete hade mått bättre utan sittstarter och 4 layer man.... hade definitivt klarat sig utan grävlingsstarten. Vilken tur då att jag inte behöver klättra dom... Känner jag mig själv rätt kommer jag ändå krypa ner och göra någon av dom ändå.

Det klättrades mycket runt om i Sverige och mest i Skåne under påsken. Vi ska försöka pressa lite vatten ur Stefan och Anja och höra vad de egentligen tycker om graderna. Och Anja imponerar på oss alla. Pierre persade på Åland och vi saknar rubriken "Pierre Ropero gör sin första 7c" eller "Pierre Ropero har inte gjort 8a". Vi vill veta vad de andra klättrade och så vill vi se lite bilder. Utomjording skriver blog och gillar Sundsvalls flyttblock. Vi är inte riktigt lika imponerade Sundsvalls bouldringen men det finns några pärlor att plocka för den förbipasserande.

Som vanligt är riksslackern Påhlman ute och klättrar. Den här gången har han lurat med sig Paladino till Wong-Sai. Kanske kan han tänka sig en liten tur i kväll också.

5 kommentarer:

jwi sa...

"Alla vill till himmelen" har ju ett genialt namn också, efter Cox Familys gospelcountryhit, I pressume.

Jag visade den där suede-videon från kjuge.nu för några kompisar här i Japan och de blev rätt taggade på att komma över. Ehh. Det kanske man borde stoppa.

Anonym sa...

O nej, låt dig inte avskräckas.

Kjuge är bra.

Det beror förstås lite på deras nivå och deras mål med resan. Ska man åka hela vägen från Japan för att bouldra i Europa skulle jag inte rekommendera Kjuge framför Font och Schweiz till exempel.

Är det däremot för att besöka Sverige och Jonas-san. Så är väl Kjuge det enda området i Sverige som vi inte behöver skämmas för.

Om du på en bra dag gör 7b+ kommer du att ha kul när du klättrar någon av alla fina 7a-7b+ problem. Några av de lättare problemen är också fina; Gastonareten ska man inte missa.

Stenen består mest av blyertspennsspetsknottrig granit vilket gör att det kan vara lite vasst här och var. På vissa problem domnar fingertopparna bort. Du vill allra helst ha bra friktionsförhållanden så att du slipper söla runt på greppen. Påsken bjöd på riktigt bra friktionsförhållanden.

Fling sa...

Jag skulle bara vilja påpeka en gammal nyhet som de ödmjuka editorerna på 8a missat, så vitt jag kan se (annars ber jag om ursäkt). Kalle Olsson uppmärksammades (grymt jobb Kalle) för att ha gjort 7c. Däremot, en av de mest kaxiga och icke-ödmjuka klättrarna, Daniel Andersson, skickade Dark Matter, 7c+, J-Tree och fick ingen notis

jwi sa...

Hmm, det var ju länge sedan jag var i Kjuge, och mitt besök varade bara en och en halv dag. Men jag minns det också som att det fanns en hel del fint i mellanregistret.

För den ene som är sugen kan det nog vara lite väl lätt i Kjuge, i alla fall för ett längre besök. När folk frågar vart man ska åka i Sverige brukar jag hursomhelst säga att Kjuge är bäst, men att med normal Japansk semester bör de hellre åka till en världsdel där det regnar mindre.

Vi får se var i världen jag hamnar så småningom, men i Norrland finns det ju inte direkt några ställen man vill ha interkontinentala besökare att guida runt. Så länge man inte korsar gränserna öst eller väst.

Fling sa...

Jag har uppenbarligen missat några av era tidiga nyheter. Ledsen grabbar, ni skrev "Daniel har naturligtvis persat 7c+".

För övrigt, mitt intryck är att Kjuges friktion är ingenting mot J-Trees.