Livsstil

Det är inte bara Ali som har det "muppigt" på jobbet. Jag sitter mitt i utdelningssäsongen och Steklund verkar också har det tungt på jobbet.

Senast den 24 april erkänner Jens att han legat och lifestylat medan Björn och Said pressat hårt på klipporna. Det ligger ännu rökridåer över hela lifestylebegreppet och vi målar gärna upp en bild av en av en spliffpuffande Jens som smuttar på en San Miguel medan han observerar hur kidsen leker på klippan. Riktigt soft. Vi sympatiserar med Björn och Said som sedan langade in honom i bakluckan: Vi vet hur odräglig man kan bli av att tillbringa en hel dag i lifestylandets tecken.

När vi ändå är inne i lifestyleträsket får vi inte glömma Carl-Ola. Han är som vanligt stark och sänder hårt i Kjuge. I påskas årsflashade han Lithium och nu har han satt upp Lajfstajl 8a, alldeles till vänster om Nä, men Jeppe. Problemet eliminerar kanten som Nä, men Jeppe utnyttjar; troligtvis är det inte heller halal att hooka på den. Hur är problemet då? Fina moves på grisiga grepp. Återigen är det Kjuges akilleshäl som ger sig till känna: Det saknas bra hårda problem. Tyvärr, annars är det ett suveränt område. The Duke of Alba och Lajfstajl känns mer som något för de som bor hyfsat nära och lockar inte till någon längre resa.

Vi skummar igenom nyheterna och ser att Christoffer Sjödin har betat av Paff i Svarttjärn. Inte illa. Christoffer blir bara starkare och starkare och tillsammans med vapendragaren Per Holm kommer de nog att repa av de flesta av de hårda turerna i Stockholm det kommande året. I Svarttjärn jobbar en enveten Johan Gyllensvärd vidare på Gränslandet. I år ska bli hans år och alla dagars slit ska äntligen bära frukt. Senast var det riktigt nära och har han en dag när allt stämmer så är det klappat och klart. Jag och Johan tillbringade ett svettigt år i Aix med bland annat Einar Landmark. Einar tog för givet att Johan fortfarande tillbringade merparten av sin tid i något mörkt litet källargym när han inte fick tag i honom innan hans stockholmsbesök. Det intrycket hade Johan lämnat på Einar; tvillingarna hade en förkärlek för att hänga inne på Salle Grimper ner i Aix. Och de var starka även på den tiden. Einar visar på ålders höst en imponerande klätterrenässans. Klassikern Pulp Friction är bara millimeter bort och det är inte illa för en 36-åring. Det finns visst hopp för alla med åldersnojja.

Diskussionen på 8a.nu om SKFs årsmöte och tävlingsklättring när någon extremt pinsam människa skriver ett anonymt inlägg. Jag får lust att citera en gammal favoritbloggare: Peter Fejk, "You fucking little t**t".

Uppenbarligen är denna person ganska centralt placerad inom SKF. Antingen i styrelse eller som anställd. Varför annars dölja sin identitet om inte personen i fråga anser att inlägget skulle kunna skada dennes ställning eller anseende.

Personligen har jag egentligen inget intresse i klättringstävlingar men jag anser att de som håller på med det att de skall stödjas i största möjliga mån. Jag vet inte hur det egentligen förhåller sig men jag misstänker att tävlingsklättringen hade en avgörande roll när RF beslutade om inträde. När man läser inlägget blir man sugen att skicka en utträdesansökan till RF för SKFs räkning.

"Min poäng är: Förvänta er inte att någon annan skall göra ert arbete! Gör det själva, organisera er och skaffa de resurser ni behöver. Tävlingsverksamhet klarar inte att finansiera sig genom medlemsavgifter och bidrag, vill man hålla på med sånt är det bara att bita ihop o sälja bingolotter."

Enligt detta resonemang borde också de andra verksamheterna ägna sig åt självfinansieringen.Ut med alpinisterna på gatan med bingolotter för att finansiera Changabang, Uttaranchal, Indien och Shipton Spire,Karakoram, Pakistan. Ska förbundet överhuvudtaget ge stöd till expeditioner? Det är en verksamhet som definitivt bör finansiera sig själv och jag känner ett visst obehag att mina medlemsavgifter skall gå till en verksamhe som står för, även om den sker i god alpin stil, en tveksam moral och ett resursslöseri. Har jag dåligt samvete för att jag tar flyget till Paris, är det naturligt att tycka att resor till Indien och Pakistan är än mer tveksamma.

"Tävlingsverksamheten har ett attitydproblem som de behöver åtgärda. Tävlingsverksamheten försöker skaffa pengar (som förbundet i slutänden skulle få ta från någon annan verksamhet) genom att stånga sig fram på andras bekostnad. Det här beteendet är fullständigt kontraproduktivt. "

Handlar inte budgetarbete om att fördela resurser? Skall en verksamhet få större resurser måste det ske på en annan verksamhets resurser, och då måste den också motivera detta. Självklart kommer dessa verksamheter att uppfatta den resurskrände verksamheten som bufflig. Det är inte det som är poängen. De andra verksamheterna måste också motivera sin del av kakan.

"Värre är att en representant för verksamheten och ledare för ungdomar visar upp sig från sin mörkare sida i ett nationellt forum."

Än värre är det att en representant för SKF vågar visa upp en ännu mörkare anonym sida på ett nationellt forum.

Jag blir bara mer och mer irriterad av SKF. Nästa år blir det ingen mer medlemsavgift. Jag tvivlar på möjligheten att engagera mig i förbundet och vara med och påverka: SKF är bortom all räddning, de är ruttna rakt igenom.