Poängnytt

Bosma vill inte vara sämre än Pettersson och har också inlett ett flackande klätterliv bland de små skären i Stockholms disparata boulderarkipelag. Ena stunden är det nerdekade soptippar i Nockeby och Farsta och andra stunden är det sumpmarker på Ingarö. Bosmannen är också ganska aktiv på sin egen blog , där ni alltså kan följa hans framfart. Två nya 8a ute i NKB2 varav den ena är en utstegsvariant till Moonlander. Film på både Armstrong och Stillhetens hav inne på bloggen. Ytterligare en variant i varianternas paradis Farsta har också naglats upp. Klättra Street Knowledge 7c+ men toppa ur Desire for dead meat. Samma grad som Street... ja man får väl anta att det bara är just pour le fun som frassarna skulle säga eller kan man claima 950*2 pinnar för båda? I sådana fall är ju det fina att sittstarten ännu inte är gjord så då blir det ytterligare två problem att lägga på högen och sen, ja varför inte, starta som Bang that eller hela vägen borta vid sittstarten till Ling. For full value liksom. Förresten finns det något område som har fler traverser än Farsta strand? Förresten*2 vad är skillnaden mellan Ling och Divide e impera?

---

Klätterslackers topplistan:
1. le
2. Stef
3. John P (inte för att det blir så mycket klättring just nu men ibland har man rätt att leva på ett enormt bagage av gamla meriter)

Vi har ett antal bubblare i Bosma, Nybergpossen, P&P och Orhems-Christer men de lider av en del försvårande omständigheter, tex familj och arbete, vilket gör att de inte riktigt när ända upp.

Vad ska man göra, vad ska man ta sig till? Vädret, denna lömskefulla ryggradslösa varelse, har inte gjort annat än att ställa till med jävulskaper för oss hederliga arbetstagare denna vårvinter. Om du inte ser tillbaka på årets påsk med en mörkare blick än vissa ser tillbaka på sin uppsalatid så lider du av svårartad förnekelse och förträngning. Mönstret är likadant nu; strålande förhållanden under veckorna och rejält jävla hundväder under helgen. Sydde kläckte idén att man kanske skulle byta karriär för att få lite mer flexibla arbetstider och just drugdealer eller pusher var hans förslag. Och visst låter det bra, det är ett spännande och fritt yrke där ingen dag är den andra lik och du kan säkert styra över när du ska arbeta. Svårt att se några baksidor med yrket heller när man tänker efter lite...

---

Kjugeiterna jobbar ihärdigt med att marknadsföra Kjuge som Skandinaviens bästa boulderområde. Detta i sig är ganska kontroversiellt då det finns områden i Norge som tydligen är helt fantastiska om man får tro vad folk säger. Men återigen eftersom vi alla älskar allra mest att klättra i bokskog så spelar det ju inte så stor roll vad baggarna än har att komma med. Vad jag vet växer det inte en bok i Norge, och då kan det lika gärna få vara. Men, åter till ämnet, accessen är som bekant en fråga som skulle kunna komma på tapeten i Kjuge eftersom området nyttjas av andra än klättrare. Det finns en risk att Tyskarna får upp ögonen för området. Tyskar finns en masse och tyskar gillar att resa en masse. Det finns en jättelik klätterpopulation och det finns bokförlag som publicerar tyska förare på områden utomlands. Detta har skett med exempelvis området Tinos i Grekland så varför skulle det inte kunna ske i det älgexotiska Sverige. Tänk er: hundratusen tyska klättrare över gränsen.