måndag 29 september 2008

Illusioner

Ibland får man för sig saker som inte riktigt stämmer. Du sitter framför skärmen på jobbet och börjar långsamt glida bort. Med nollställd blick börjar du dissekera gårdagens resultatlösa kamp mot projektet. Rörelse efter rörelse, in i minsta detalj målar du upp kruxsekvensen framför dig. Och du kan inte förstå varför du inte gjorde problemet. Du begriper inte varför du gick runt och hängde bajs på krokarna i hallen istället för att skicka hela problemet. Men nästa gång då jävlar, då sitter skiten... men naturligtvis kommer man sitta där som ett fån, igen.

Igår var nästan en sådan där dag, fast ändå inte. Även om nästan ingen kom upp, förutom Dan och Mange, så gjordes det ändå lite progression. Katrin och Jenny var nära på sina grejer. Sydde var också nästan framme men en försmädlig blodblåsa fällde honom på mållinjen .

Mer lyckosamma var Steklund och David Hallman som tillbringade helgen på ett Åland som bjöd på fantastiska sändarförhållanden. Steklund tickade både Dodo 7c/c+ och Super-Martikainen 7c/c+ medan David fick nöja sig med den senare.

Apropå illusioner tar Jonas W upp en av de större i klättersammanhang:

"Jag älskar att toppa ut! Gå upp på toppen av klippan säkra upp andre, plocka ihop grejorna, lämna leden som man fann den, med blott några kritade grepp som nästa regnväder rensar. Spårlös färdsel är helt enkelt ett tillfredställande sätt att röra sig."

Vi förstår känslan men den bygger ändå på någon form av självbedrägeri. Om jag ska klättra Mallorol i Bohuslän behöver jag en bil och vägar. Dessutom behöver jag kilar som är producerade av något vi bryter från berg och ett rep som produceras av något annat. Kort och gott så krävs det att jag är ett barn av ett avancerat samhälle för att jag för ett ögonblick ska kunna låtsas att jag är indian. Ett tankarnas Disneyland som vi gärna låter oss luras in i.

7 kommentarer:

Anonym sa...

"Spårlös färdsel är helt enkelt ett tillfredställande sätt att röra sig."

I ovannämnda citat menas väl helt enkelt det som står, det finns inget spår av att du varit där. Oavsett vilken utrustning du använder eller om du är klädd i kläder av din egenhändigt slaktade och flådda get ?? Ser inte minsta spår av självbedrägeri i det citatet ...

Bruno sa...

Om du enbart väljer att se på det ögonblick du kliver in på leden till det att du toppar ur så stämmer det. Men vidgar du perspektivet för att se vad som krävs för att genomföra denna spårlösa färdsel ser du att den inte är fullt så spårlös.

Inget fel med detta, en stor del av livet går ändå ut på att lura oss själva för att det ska vara uthärdligt.

Jonas Wiklund sa...

Med stigande ålder har jag börjat gilla riktigt långa anmarcher också, helst genom stiglös terräng...

Men ska man vara så där riktigt tråkig så kan man ju förnumstigt påminna sig själv om att få lämnat så stort koldioxidavtryck som en själv.

j sa...

"Inget fel med detta, en stor del av livet går ändå ut på att lura oss själva för att det ska vara uthärdligt."

Fint på ett Baudelairskt vis...

Jon sa...

Det var inte koldioxiden jag tänkte på i första hand utan snarare att man faktiskt bryter ett stycke berg för att tillverka kilar och friends. Att vi släpper ut koldioxid är ju mer eller mindre oundvikligt.

Den oseriöse klättraren sa...

Fan, kanske det enda riktigt naturliga som kvarstår är att nakensola!

Anonym sa...

eller så lägger man sig bara ner och dör så behöver man inte bekymmra sig över klimatet...