Orhem är som de flesta av er inte ett helt nytt område, även om Team Bloxc lyckades borsta fram väldigt mycket nytt och förmodligen sett till att området inte kommer att falla i glömska den närmaste tiden framöver. Själv har jag ett par linjer kvar att riva av trots att jag hann med förvånandsvärt många linjer i lördags.
En linje väckte dock ett par frågor när jag luskade fram att monsieur Jipé inte hade FA på den, utan att den sattes upp för drygt 10 år sen av Martin Jurander. Linjen [Martins spricka], en hög spricka med nästintill en offwidth på slutet som fick många av oss att backa och fundera en extra gång om den var värd poängen.
Någon som vet hur den jobbades in?
Efter lite googlande så lyckades vi hitta en skön film på den karl som har en väldigt skön humor. I försnacket på filmen där han tar första repetition på Finansministerns Konstant Dyspné så bjuder han på något gott. Lyssna ordentligt kring 2:45.
---
Anonym [Linus?] tipsar oss om Tejrom. Fransk blogg med en hel del filmer som bör få er att verkligen fundera på åka ner till Bleau nu i höst.
tisdag 30 september 2008
måndag 29 september 2008
En trippelburgare utan bröd tack
Saknar ord för hur trevligt det var i lördags. Bättre tillställning kunde man inte önska sig. Två ofantligt trevliga lördagar direkt efter varandra. Vad blir det härnäst?
Willén vet precis vad vi behöver just nu och flaggar för en ”opretentiös boulder session” i Ballingsta redan nästa lördag. Hoppas huden hunnit ta igen sig fram till dess, börjar bli rätt många långa ute sessions just nu.
Som om inte det skulle vara nog så kommer Solna gänget att dra i gång Klättercentret Boulder Comp Series, med tre stycken omgångar, varav den första går redan den 10:e oktober. Räkna med hög klass och ordentliga fester då de kommer att fira sin fem års jubileum den andra omgången.
Tillbaka till Orhem där Bloxc Boulder Bonanza gick av stapeln för den tredje gången i lördags. Märks klart att gänget lyckas få kläm på gamla SBO konceptet när folk lyckas ta sig hela vägen från Linköping och Mora för att få delta. Låt oss inte glömma att Danken tog sig från Oslo över helgen bara för att närvara. Att inte fler locals närvarade är nästintill en skandal. Det fanns faktiskt inga ursäkter.
När tom ett flertal växande klätterfamiljer orkar ta sig ut med sina avkommor som precis lärt sig ordet padda så kan man undra varför alla friska personer med två ben inte ens pallade ta sig ut. Extra kul var det dock att se lite gamla ansikten som trots fingerskador och faktiskt fysiska besvär hindrade dem från att delta i själva evenemanget, ändå tog sig ut och bidrog ytterligare till den goda stämningen.
Området i sig bjöd på problem i den högsta klassen, i dubbel bemärkelse. Än idag så känns underarmarna som blyklumpar efter alla höga linjer som man fick en baila ifrån diverse urtoppningar just för att pumpen tog slut. Den allra högsta väggen gav verkligen känsla på soloklätrttring. Kul att hitta den när orken var typ slut. Men det gick bra trots allt, även om jag nästan fegade ut på There will be blood i min ensamhet, lika bra att ta ut det sista, för jag hade nog aldrig prickat paddan om jag valt att baila.
Dagarna före tävlingen så fick jag ett sms från Danken som ville veta vart slagfältet skulle vara. Efterfesten skulle faktiskt kunna beskrivas som just det. Precis som Robo skriver; ”Underbar urspårning på natten med brottning, hejarramsor såsom 'jeansen på elden!' och trippelburgare med bacon och ost, utan bröd”
Brottning? Den luckan behåller jag nog stängd, svagt minne att jag var inblandad.
Willén vet precis vad vi behöver just nu och flaggar för en ”opretentiös boulder session” i Ballingsta redan nästa lördag. Hoppas huden hunnit ta igen sig fram till dess, börjar bli rätt många långa ute sessions just nu.
Som om inte det skulle vara nog så kommer Solna gänget att dra i gång Klättercentret Boulder Comp Series, med tre stycken omgångar, varav den första går redan den 10:e oktober. Räkna med hög klass och ordentliga fester då de kommer att fira sin fem års jubileum den andra omgången.
Tillbaka till Orhem där Bloxc Boulder Bonanza gick av stapeln för den tredje gången i lördags. Märks klart att gänget lyckas få kläm på gamla SBO konceptet när folk lyckas ta sig hela vägen från Linköping och Mora för att få delta. Låt oss inte glömma att Danken tog sig från Oslo över helgen bara för att närvara. Att inte fler locals närvarade är nästintill en skandal. Det fanns faktiskt inga ursäkter.
När tom ett flertal växande klätterfamiljer orkar ta sig ut med sina avkommor som precis lärt sig ordet padda så kan man undra varför alla friska personer med två ben inte ens pallade ta sig ut. Extra kul var det dock att se lite gamla ansikten som trots fingerskador och faktiskt fysiska besvär hindrade dem från att delta i själva evenemanget, ändå tog sig ut och bidrog ytterligare till den goda stämningen.
Området i sig bjöd på problem i den högsta klassen, i dubbel bemärkelse. Än idag så känns underarmarna som blyklumpar efter alla höga linjer som man fick en baila ifrån diverse urtoppningar just för att pumpen tog slut. Den allra högsta väggen gav verkligen känsla på soloklätrttring. Kul att hitta den när orken var typ slut. Men det gick bra trots allt, även om jag nästan fegade ut på There will be blood i min ensamhet, lika bra att ta ut det sista, för jag hade nog aldrig prickat paddan om jag valt att baila.
Dagarna före tävlingen så fick jag ett sms från Danken som ville veta vart slagfältet skulle vara. Efterfesten skulle faktiskt kunna beskrivas som just det. Precis som Robo skriver; ”Underbar urspårning på natten med brottning, hejarramsor såsom 'jeansen på elden!' och trippelburgare med bacon och ost, utan bröd”
Brottning? Den luckan behåller jag nog stängd, svagt minne att jag var inblandad.
Illusioner
Ibland får man för sig saker som inte riktigt stämmer. Du sitter framför skärmen på jobbet och börjar långsamt glida bort. Med nollställd blick börjar du dissekera gårdagens resultatlösa kamp mot projektet. Rörelse efter rörelse, in i minsta detalj målar du upp kruxsekvensen framför dig. Och du kan inte förstå varför du inte gjorde problemet. Du begriper inte varför du gick runt och hängde bajs på krokarna i hallen istället för att skicka hela problemet. Men nästa gång då jävlar, då sitter skiten... men naturligtvis kommer man sitta där som ett fån, igen.
Igår var nästan en sådan där dag, fast ändå inte. Även om nästan ingen kom upp, förutom Dan och Mange, så gjordes det ändå lite progression. Katrin och Jenny var nära på sina grejer. Sydde var också nästan framme men en försmädlig blodblåsa fällde honom på mållinjen .
Mer lyckosamma var Steklund och David Hallman som tillbringade helgen på ett Åland som bjöd på fantastiska sändarförhållanden. Steklund tickade både Dodo 7c/c+ och Super-Martikainen 7c/c+ medan David fick nöja sig med den senare.
Apropå illusioner tar Jonas W upp en av de större i klättersammanhang:
"Jag älskar att toppa ut! Gå upp på toppen av klippan säkra upp andre, plocka ihop grejorna, lämna leden som man fann den, med blott några kritade grepp som nästa regnväder rensar. Spårlös färdsel är helt enkelt ett tillfredställande sätt att röra sig."
Vi förstår känslan men den bygger ändå på någon form av självbedrägeri. Om jag ska klättra Mallorol i Bohuslän behöver jag en bil och vägar. Dessutom behöver jag kilar som är producerade av något vi bryter från berg och ett rep som produceras av något annat. Kort och gott så krävs det att jag är ett barn av ett avancerat samhälle för att jag för ett ögonblick ska kunna låtsas att jag är indian. Ett tankarnas Disneyland som vi gärna låter oss luras in i.
Igår var nästan en sådan där dag, fast ändå inte. Även om nästan ingen kom upp, förutom Dan och Mange, så gjordes det ändå lite progression. Katrin och Jenny var nära på sina grejer. Sydde var också nästan framme men en försmädlig blodblåsa fällde honom på mållinjen .
Mer lyckosamma var Steklund och David Hallman som tillbringade helgen på ett Åland som bjöd på fantastiska sändarförhållanden. Steklund tickade både Dodo 7c/c+ och Super-Martikainen 7c/c+ medan David fick nöja sig med den senare.
Apropå illusioner tar Jonas W upp en av de större i klättersammanhang:
"Jag älskar att toppa ut! Gå upp på toppen av klippan säkra upp andre, plocka ihop grejorna, lämna leden som man fann den, med blott några kritade grepp som nästa regnväder rensar. Spårlös färdsel är helt enkelt ett tillfredställande sätt att röra sig."
Vi förstår känslan men den bygger ändå på någon form av självbedrägeri. Om jag ska klättra Mallorol i Bohuslän behöver jag en bil och vägar. Dessutom behöver jag kilar som är producerade av något vi bryter från berg och ett rep som produceras av något annat. Kort och gott så krävs det att jag är ett barn av ett avancerat samhälle för att jag för ett ögonblick ska kunna låtsas att jag är indian. Ett tankarnas Disneyland som vi gärna låter oss luras in i.
fredag 26 september 2008
Veckans bästa
1. Malin Holmberg
Vad än hon blandar i grötchen vill vi ta del av hemligheten.
2. Fredrik J aka Mr Schrimp
BS damp ner i brevlådan. Mitt i detta för en gång skull inte helt värdelösa nummer dyker det upp en magisk bild signerad av mästaren från Masthugget.
3. 8a.nu
Nyheter och bilder kryddat med heta kontroverser. Skvaller och uppdateringar av vad vänner och kändisar presterar. Kan vi egentligen begära mer? Konsistens? Näe, vi på TBS har egentligen inget emot det motsägelsefulla; vem kan egentligen hävda att man är rakt igenom konsekvent? I vart fall inte TBS. Men vi tycker ändå att det är lite underhållande när någon som har utvecklat och stenhårt marknadsfört en graderingsteori samt tillämpar denna säger följande:
"In general terms, 8a do not think grades are that important so 8a have made a stement that we do not publish slashgrades."
Teorin som sådan har väl sina poänger men TBS aktar oss noga för att pressa ner en komplex verklighet i dess fyrkantiga form.
4. Thomas Ekefalk
Några dagar efter Sur-Fredde slappar även Veteran-Tompa bitchen på Brudberget. Thomas, som har klättrat så länge mitt klätterminne sträcker sig, har haft en imponerande utvecklingskurva under 2008. Låt oss gissa: Freak Gasoline Accident nästa?
Vad än hon blandar i grötchen vill vi ta del av hemligheten.
2. Fredrik J aka Mr Schrimp
BS damp ner i brevlådan. Mitt i detta för en gång skull inte helt värdelösa nummer dyker det upp en magisk bild signerad av mästaren från Masthugget.
3. 8a.nu
Nyheter och bilder kryddat med heta kontroverser. Skvaller och uppdateringar av vad vänner och kändisar presterar. Kan vi egentligen begära mer? Konsistens? Näe, vi på TBS har egentligen inget emot det motsägelsefulla; vem kan egentligen hävda att man är rakt igenom konsekvent? I vart fall inte TBS. Men vi tycker ändå att det är lite underhållande när någon som har utvecklat och stenhårt marknadsfört en graderingsteori samt tillämpar denna säger följande:
"In general terms, 8a do not think grades are that important so 8a have made a stement that we do not publish slashgrades."
Teorin som sådan har väl sina poänger men TBS aktar oss noga för att pressa ner en komplex verklighet i dess fyrkantiga form.
4. Thomas Ekefalk
Några dagar efter Sur-Fredde slappar även Veteran-Tompa bitchen på Brudberget. Thomas, som har klättrat så länge mitt klätterminne sträcker sig, har haft en imponerande utvecklingskurva under 2008. Låt oss gissa: Freak Gasoline Accident nästa?
Bouldering ethics 101
Tidigare i somras besöktes det mytomspunna Magic Woods. Efter ett par veckor av roadtrippan runtom i Schweiz så lyckades vi sammansluta oss med de övriga svenskarna som fanns på plats.
Första intrycket – fy fan! Precis som mycket annat som har besökts denna sommar så dyker den första frågan upp; hur kan jag ha missat att ta mig hit?
Andra frågan som jag inte var helt ensam om att ställa var i-landsproblem #137; var kan jag ladda min iPod? Två veckor utan avgrundsvrål och distade riff får mig vilket fall att ta i mindre.
Tur att Matthieu hade en gäng gamla Rancid kassetter i bilen. Annars hade man blivit kvar på Eiger och kramat sig varm med någon get för att ”infinna lugnet i tillvaron” som man ska göra när man är på semester enligt alla stressläkare som man samtalat med. New-age hippi bullshiters.
Väl på plats i MW så lyckas jag hitta Bosma och Team P&P som då skulle påbörja sitt projekterande av Riverbed, hur det gick för Lindmark vet vi redan.
Efter en ordentlig genomgång av alla must-does så rör vi oss mot sk Bruno blocket innan mörkrets infall. Mycket riktigt så började regnet falla precis när vi förstått hur Supernova skulle slappas. Nu börjar det roliga, eller snarare det mest irriterande som finns inom bouldering. Brist på etik.
Brunoblocket är sista anhalten innan campingen. Självklart passerar folk blocket för att eventuellt ta skydd under överhänget i hopp om att regnet ska passera. Samt ta ut det sista ur systemet innan de gastronomiska färdigheterna ska tillämpas på sitt stormkök och fylla buken med nya resurser.
Men behöver verkligen en kurrande mage innebära avsaknad på common sense? Eller saknas eftertänksamheten redan från början?
Låt mig beskriva vilket scenario jag och Bosma hamnade i.
Taggade som fan för att göra ett par ordentliga press på Supernova. Folkmassorna strömmar från skogen för att ta skydd under blocket. En del hejjar på medans andra gastar ur sig fulbeta på alla möjliga otolkningsbara brytningar. Shut the fuck up! Och mitt i allt dyker en åskrädd hund upp och parkerar sitt blöta arsla mitt på sittstarten – PÅ MIN PADDA!
Tydligen så hade ägarna mer humor än respekt när man bad dem ropa till sig hunden eller koppla henne någon annanstans; ”I can’t touch her because she is so wet”. Och?
En annan riktigt skön klassiker är när man väl har borstat problemet riktigt cleant så att man rent mentalt vet att ”nu kan jag inte skylla på borstningen” så kommer någon tomte där och kladdar ner allt på två röda; ”Iz it OK with you if I give Itz a go go?”
”You better brush the motherfucking line clean as fuck afterwards or I’ll kick your fucking head into the river” – dessa ord yttrades tyvärr aldrig. Trots att Ted Bundy snart skulle göra ett framträdande.
Det här med att stå i kö, och göra ett press för att sedan borsta upp linjen åt någon annan verkar inte fungera så bra i MW. Som tur är så börjar detta bli rätt indoktrinerat i Sverige. Även om det finns få undantag; ”jag ska bara känna lite” – NEJ, vänta din tur eller leta rätt på en annan linje att göra.
Att inte folket i MW kunde tyda på godkännande blickar och mordiska gjorde att vi kastande in handduken. Stenen skulle ändå finns kvar där dagen efter. “fuck it – nu drar vi och käkar”
”What? Are you leaving? Ok, I’ll get my own pad.” Strax efter att man packat ihop sina grejer så fanns det hur många paddor som helst på plats. Varför just då?
Paper Planes med M.I.A kändes som en bra låt att nynna på väg tillbaka till campingen. ”All I wanna do is bang bang bang bang and take your money”
Första intrycket – fy fan! Precis som mycket annat som har besökts denna sommar så dyker den första frågan upp; hur kan jag ha missat att ta mig hit?
Andra frågan som jag inte var helt ensam om att ställa var i-landsproblem #137; var kan jag ladda min iPod? Två veckor utan avgrundsvrål och distade riff får mig vilket fall att ta i mindre.
Tur att Matthieu hade en gäng gamla Rancid kassetter i bilen. Annars hade man blivit kvar på Eiger och kramat sig varm med någon get för att ”infinna lugnet i tillvaron” som man ska göra när man är på semester enligt alla stressläkare som man samtalat med. New-age hippi bullshiters.
Väl på plats i MW så lyckas jag hitta Bosma och Team P&P som då skulle påbörja sitt projekterande av Riverbed, hur det gick för Lindmark vet vi redan.
Efter en ordentlig genomgång av alla must-does så rör vi oss mot sk Bruno blocket innan mörkrets infall. Mycket riktigt så började regnet falla precis när vi förstått hur Supernova skulle slappas. Nu börjar det roliga, eller snarare det mest irriterande som finns inom bouldering. Brist på etik.
Brunoblocket är sista anhalten innan campingen. Självklart passerar folk blocket för att eventuellt ta skydd under överhänget i hopp om att regnet ska passera. Samt ta ut det sista ur systemet innan de gastronomiska färdigheterna ska tillämpas på sitt stormkök och fylla buken med nya resurser.
Men behöver verkligen en kurrande mage innebära avsaknad på common sense? Eller saknas eftertänksamheten redan från början?
Låt mig beskriva vilket scenario jag och Bosma hamnade i.
Taggade som fan för att göra ett par ordentliga press på Supernova. Folkmassorna strömmar från skogen för att ta skydd under blocket. En del hejjar på medans andra gastar ur sig fulbeta på alla möjliga otolkningsbara brytningar. Shut the fuck up! Och mitt i allt dyker en åskrädd hund upp och parkerar sitt blöta arsla mitt på sittstarten – PÅ MIN PADDA!
Tydligen så hade ägarna mer humor än respekt när man bad dem ropa till sig hunden eller koppla henne någon annanstans; ”I can’t touch her because she is so wet”. Och?
En annan riktigt skön klassiker är när man väl har borstat problemet riktigt cleant så att man rent mentalt vet att ”nu kan jag inte skylla på borstningen” så kommer någon tomte där och kladdar ner allt på två röda; ”Iz it OK with you if I give Itz a go go?”
”You better brush the motherfucking line clean as fuck afterwards or I’ll kick your fucking head into the river” – dessa ord yttrades tyvärr aldrig. Trots att Ted Bundy snart skulle göra ett framträdande.
Det här med att stå i kö, och göra ett press för att sedan borsta upp linjen åt någon annan verkar inte fungera så bra i MW. Som tur är så börjar detta bli rätt indoktrinerat i Sverige. Även om det finns få undantag; ”jag ska bara känna lite” – NEJ, vänta din tur eller leta rätt på en annan linje att göra.
Att inte folket i MW kunde tyda på godkännande blickar och mordiska gjorde att vi kastande in handduken. Stenen skulle ändå finns kvar där dagen efter. “fuck it – nu drar vi och käkar”
”What? Are you leaving? Ok, I’ll get my own pad.” Strax efter att man packat ihop sina grejer så fanns det hur många paddor som helst på plats. Varför just då?
Paper Planes med M.I.A kändes som en bra låt att nynna på väg tillbaka till campingen. ”All I wanna do is bang bang bang bang and take your money”
torsdag 25 september 2008
Det går bra nu
Det märks tydligt att vi sitter på utvecklingens krona. Lite som att vara på toppen av Jacks bönstjälk och skjutas i höjden i rasande fart. Naturligtvis går det lite dyningar i det hela; sedan ett år tillbaka ojjar sig alla över lågkonjunkturen. Lågkonjunktur? Vår totala anletes svett ökade preliminärt med 1,3 procent första halvåret. Visst lite sämre än tidigare ökningar inte desto mindre är det fortfarande en förbättring. Vi har tidigare dokumenterat den prylmässiga utvecklingen på boulderfronten men visst går det att hitta en avspegling i den allmänna ekonomin också där.
Katrin demonstrerar modern fotisättning på The Office.
Den som inte har en arsenal av olika lyktor i boulderpåsen får i bästa fall ses som lite passé. Bloxcgänget har dock dragit det hela ett steg längre. De har gjort det som alla länge har skämtat om men ingen riktigt tagit på allvar. John, Crille och Mange har helt enkelt gått ut och täckt blocken så att de ska gå att klättra oavsett väder. Sick! Helt klart ett tecken på att de går bra nu. Stockholmstidningarna kommer snart att skriva om det ökande antalet förortstipis som vuxit upp i skogarna runt stan och vips är polisen ute och avhyser vilsna bouldrare från blocken. Får man önska sig täckning av problem till vintern? I sådana fall gärna Brudberget, NKB2 och Ängbyplan. Åtminstone de senare borde vara mer än rimliga.
Själv är man ju också ett tecken på att det är bättre nu. Kommande trip till Schweiz kommer inte att tillbringas i tält. Det här med 'inte tält' är något av en premiss nuförtiden. Bjärt kontrast till Ulrik från Halmstad, intervju i nya BS, som tillbringade månader i Finale utan att duscha på åttiotalet; Bruno måste få en dusch åtminstone en gång på morgonen för att han ska bli något som liknar människa.
---
Japanen Akito visar oss hur man gör Memento. Betydligt stiligare att göra så här än att hålla på som Schwaiger och hans pinsamma film. Vi förspråkar dock några klipp och olika vinklar för att få det hela lite mer aptitligt.
Katrin demonstrerar modern fotisättning på The Office.Den som inte har en arsenal av olika lyktor i boulderpåsen får i bästa fall ses som lite passé. Bloxcgänget har dock dragit det hela ett steg längre. De har gjort det som alla länge har skämtat om men ingen riktigt tagit på allvar. John, Crille och Mange har helt enkelt gått ut och täckt blocken så att de ska gå att klättra oavsett väder. Sick! Helt klart ett tecken på att de går bra nu. Stockholmstidningarna kommer snart att skriva om det ökande antalet förortstipis som vuxit upp i skogarna runt stan och vips är polisen ute och avhyser vilsna bouldrare från blocken. Får man önska sig täckning av problem till vintern? I sådana fall gärna Brudberget, NKB2 och Ängbyplan. Åtminstone de senare borde vara mer än rimliga.
Själv är man ju också ett tecken på att det är bättre nu. Kommande trip till Schweiz kommer inte att tillbringas i tält. Det här med 'inte tält' är något av en premiss nuförtiden. Bjärt kontrast till Ulrik från Halmstad, intervju i nya BS, som tillbringade månader i Finale utan att duscha på åttiotalet; Bruno måste få en dusch åtminstone en gång på morgonen för att han ska bli något som liknar människa.
---
Japanen Akito visar oss hur man gör Memento. Betydligt stiligare att göra så här än att hålla på som Schwaiger och hans pinsamma film. Vi förspråkar dock några klipp och olika vinklar för att få det hela lite mer aptitligt.
onsdag 24 september 2008
Comps...
Vill börja med att tacka samtliga vänner och deltagare som gjorde lördagen i Åkers till en mycket lyckad dag. Bilder och resultat hittar ni Blocstars blogg
Någon skrev följande när det klassika ute och inne snacket kom igång, lätt provocerat av mig; ”ingen av tävlingarna är ju en riktig tävling ändå, dessutom är det ju dubbelt så mycket träning”
Definition av tävling; är en särskilt anordnad tillställning där flera personer eller lag mäter sina färdigheter på något område för att kunna rangordna deltagarna.
Med all rätt så bör bägge tillställningarna klassas som just en tävling. Sen återstår den klart debaterade frågan om ute vs inne räknas som klättring eller träning? Det är dock en diskussion som jag överlämnar med glädje åt andra.
Apropå rangordning av deltagare så tycker jag det varit tunt på Sveriges mest klätteringsrelaterade statistisk hemsida med information om hur just deras medlemmar har placerat sig på tidigare nämnd tävling.
Vi återkommer med en liten film signerad Steklund från Åkers vid bästa möjliga tillfälle. Själv var jag alltför upptagen med att ta igen en lång frånvaro på stenen och hann tyvärr inte ta några bilder. De bilder som jag hittade på kameran efter tävlingen visade sig enbart innehålla olika vinklar på Chris välansade mustasch.
Vilket för tankarna tillbaka till första synen av Norrköpingsgängets tävling som de förde i Bleau hösten 2006. Kanske dags för en Bruno Mustasch Comp... Kan ni odla något ansenligt på 2 månader?
Veckans överraskning bjuder redaktionens favorit Walsare, Dylan på som i söndags knöt in sig för första gången på 1 års tid och lyckades skicka Katedralen [7c+] vid Tunaberg tillsammans med the eversending Mooney.
Någon skrev följande när det klassika ute och inne snacket kom igång, lätt provocerat av mig; ”ingen av tävlingarna är ju en riktig tävling ändå, dessutom är det ju dubbelt så mycket träning”
Definition av tävling; är en särskilt anordnad tillställning där flera personer eller lag mäter sina färdigheter på något område för att kunna rangordna deltagarna.
Med all rätt så bör bägge tillställningarna klassas som just en tävling. Sen återstår den klart debaterade frågan om ute vs inne räknas som klättring eller träning? Det är dock en diskussion som jag överlämnar med glädje åt andra.
Apropå rangordning av deltagare så tycker jag det varit tunt på Sveriges mest klätteringsrelaterade statistisk hemsida med information om hur just deras medlemmar har placerat sig på tidigare nämnd tävling.
Vi återkommer med en liten film signerad Steklund från Åkers vid bästa möjliga tillfälle. Själv var jag alltför upptagen med att ta igen en lång frånvaro på stenen och hann tyvärr inte ta några bilder. De bilder som jag hittade på kameran efter tävlingen visade sig enbart innehålla olika vinklar på Chris välansade mustasch.
Vilket för tankarna tillbaka till första synen av Norrköpingsgängets tävling som de förde i Bleau hösten 2006. Kanske dags för en Bruno Mustasch Comp... Kan ni odla något ansenligt på 2 månader?
Veckans överraskning bjuder redaktionens favorit Walsare, Dylan på som i söndags knöt in sig för första gången på 1 års tid och lyckades skicka Katedralen [7c+] vid Tunaberg tillsammans med the eversending Mooney.
fredag 19 september 2008
Business Time
Nu när det äntligen börjat lugna ner sig på jobbfronten så finns det ordentligt mycket att ta tag i gällade klättringen.
Börjar med the nitty gritty. Tävling, call it what you will. Men en mindre organiserad form av utomhusaktivitet. Blocstar startar med vad som ser ut att bli en riktigt eventfylld höst/vinter.
Till dem som vågar trotsa plasten denna helg så kan fina priser från Arc’Teryx och Black Diamond lovas. Förutsatt att du tar i ordentligt och har riktigt roligt. Vägbeskrivning och föraren finns numera tillgänglig på SF för dem av er som saknat den.
Får ni blodad tand så vet ni väl att Bloxc har sin tävling nästa helg. Gällande de andra tävlingar som är på G så får ni vänta lite.
---
Till alla filosofer och tänkare så kan jag rekommendera att ni läser det senaste numret av Huck som lyckats få tag på gamla sk8arn Scott Bourne som delar med sig syn på dagens samhälle.
---
Och självklart så har vi något för er som inte tycker om att tänka och bara stirra in i dumburken. Låt mig presentera E-tremevideo, som har i princip filmer i alla adrenalinhöjade kategorier.
Börjar med the nitty gritty. Tävling, call it what you will. Men en mindre organiserad form av utomhusaktivitet. Blocstar startar med vad som ser ut att bli en riktigt eventfylld höst/vinter.
Till dem som vågar trotsa plasten denna helg så kan fina priser från Arc’Teryx och Black Diamond lovas. Förutsatt att du tar i ordentligt och har riktigt roligt. Vägbeskrivning och föraren finns numera tillgänglig på SF för dem av er som saknat den.
Får ni blodad tand så vet ni väl att Bloxc har sin tävling nästa helg. Gällande de andra tävlingar som är på G så får ni vänta lite.
---
Till alla filosofer och tänkare så kan jag rekommendera att ni läser det senaste numret av Huck som lyckats få tag på gamla sk8arn Scott Bourne som delar med sig syn på dagens samhälle.
---
Och självklart så har vi något för er som inte tycker om att tänka och bara stirra in i dumburken. Låt mig presentera E-tremevideo, som har i princip filmer i alla adrenalinhöjade kategorier.
torsdag 18 september 2008
The Umeå Show...
Nu börjar det likna något. Det enda vi saknar är en vettig numrering på greppen à la Gollum Cave.
TBS känner att det är fel med kombinationer och varianter inom bouldring och kommer därför i framtiden att ge mindre värdefullt utrymme för detta på bloggen. Ni som sysslar med detta gör fel och bör omedelbart tänka över era prioriteringar i livet ;-)
---
Följande film har faktiskt en klar klätteranknytning. Finns det någon icke-Stockholmare som klarar av att lista ut vilken?
---
När vi ändå är inne på snoriga brats kommer på begäran en gammal klassiker från Kobra:
TBS känner att det är fel med kombinationer och varianter inom bouldring och kommer därför i framtiden att ge mindre värdefullt utrymme för detta på bloggen. Ni som sysslar med detta gör fel och bör omedelbart tänka över era prioriteringar i livet ;-)
---
Följande film har faktiskt en klar klätteranknytning. Finns det någon icke-Stockholmare som klarar av att lista ut vilken?
---
När vi ändå är inne på snoriga brats kommer på begäran en gammal klassiker från Kobra:
tisdag 16 september 2008
Några tankar från förmiddagen
Först och främst vill vi lyfta på hatten för Strömberg som äntligen gjort sig kvitt sina sendardemoner och kommit till ett avslut. En särskild tanke går också till Shawn som uppenbarligen har spenderat otaliga timmar med att jumarera upp och ner i repen - skönt för honom att det inte rann ut i sanden och att kunna gå vidare. Vi ser fram emot kommande produktion.
Kul blogginlägg för övrigt:
"NÅGON har ju redan varit på leden och kört med brännare överallt så jag misstänker att någon är sugen!? Vad gäller det gjorde det mig nästan förbannad. Hela sommarn har jag sagt till folk att de absolut får köra på leden även om den varit stängd. De flesta har inte velat för de har trott att jag skulle göra den när som helst... Men att gå upp på ett STÄNGT projekt och köra på med brännare i stor utsträckning utan att överhuvudtaget kontakta mig innan tycker jag är extremt konstigt och ett rejält övertramp"
Ni vet ju vad vi tycker om stängda projekt så det ska vi inte fördjupa oss närmare i men vi förstår fortfarande inte problematiken kring brännare på granit och kalk. Tyvärr verkar det som om leden inte kommer att få så många repetitioner med tanke på att det verkar krävas extremt långa torrperioder eller ett idogt torkningsarbete innan den är klätterbar, vilket är synd och skam eftersom den ser väldigt fin ut.
Ibland vet man en sak utan att kunna förklara varifrån denna självsäkerhet kommer ifrån. Nu vet vi bara att det här kommer att arta sig riktigt intressant Vad innebär 'Poorly/Mainly Chipped' egentligen? Betyder det att leder som är 'Greatly Chipped' tar sig igenom nålsögat eller betyder det att leder som borde ha chippats men inte blev det ska markeras? Som vanligt är det här med språkliga nyanser ingenting som vi behärskar, i synnerhet inte när det är på främmande språk. Men det är ju klart, ser man det i ljuset av ett upprepat skuldbeläggande av communityn kanske det inte är så märkligt att det mesta granskas med lupp: "It is a shame that some 8a members criticized this which actually made him take it away." Inte för att jag personligen känner Sharma men att döma av ovanstående kommentar är han snarare en jävligt snarstucken typ som drar öronen till sig för några oskyldiga kommentarer än en skön avslappnad dude.
När vi ändå är inne på 8a.nu fortsätter vi att studera deras encyklopedistiska längtan att mäta, lista och klassificera. Vi gillar listor och tycker att det är ett bra initiativ men när det ska rangordnas inom varje grad är extremt subjektivt. "När lammen tystnar" får en sämre ranking för att det är en kombination av två leder - men i föraren ser det ut som en givnare linje än den högra. Och vad är det som säger att en kombination av två leder lättare än en enskild linje av samma grad. Men visst gick det snabbt för Bosma att göra leden men Bosma anno 2000 var bara ett år yngre än samma man som slutade sexa på en VC ett år senare. Hur lång tid tog det för Midtbö att sätta upp lederna i Granitgrottan? Framför allt, varför är inte Leroy Sveriges hårdaste tur? 124 försök på 24 dagar slår definitivt det arbete som lades ner på Gränslandet. Och var det inte de hårdaste lederna som skulle listas? Men det som är absolut tråkigast med sådana här listor är att de är omöjliga att göra utan att de ska proppas fulla med en massa prestige på olika nivåer, vilket uppenbarligen sker just nu.
---
För ett tag sedan beklagade Jens sig för en gemensam bekant.
"Du, visst känner du Jon ganska bra?"
"Ja"
"Jag förstår inte, han är över trettio år och ägnar sig åt personangrepp..."
Personangrepp? Visst är vi och balanserar på linjen ibland men är det verkligen så illa?
Vi uppskattar helt enkelt när ord och handling inte riktigt synkar:
"As you can see we do not have that many banners lately, just because I do not car about the money and instead keep publishing news than selling banners."
"Istället brukar jag ta upp dig som ett exempel när jag säljer banners och då blir det alltid avslut. "
Men visst, vi lovar att hitta andra saker att svinga mot för att det inte ska bli allt för enahanda.
---
Ja just det, innan vi slutar kom jag på att vi faktiskt kom ut och klättrade lite i helgen. Raz och Fredrik Dahl visade oss runt i skogarna runt Västervik, mycket uppskattat. Bilder hittar ni här
---
Till slut kan vi glädja oss åt att bloggen som får oss att överväga stänga igen butiken äntligen har börjat röra sig igen efter ett långt sommaruppehåll.
Kul blogginlägg för övrigt:
"NÅGON har ju redan varit på leden och kört med brännare överallt så jag misstänker att någon är sugen!? Vad gäller det gjorde det mig nästan förbannad. Hela sommarn har jag sagt till folk att de absolut får köra på leden även om den varit stängd. De flesta har inte velat för de har trott att jag skulle göra den när som helst... Men att gå upp på ett STÄNGT projekt och köra på med brännare i stor utsträckning utan att överhuvudtaget kontakta mig innan tycker jag är extremt konstigt och ett rejält övertramp"
Ni vet ju vad vi tycker om stängda projekt så det ska vi inte fördjupa oss närmare i men vi förstår fortfarande inte problematiken kring brännare på granit och kalk. Tyvärr verkar det som om leden inte kommer att få så många repetitioner med tanke på att det verkar krävas extremt långa torrperioder eller ett idogt torkningsarbete innan den är klätterbar, vilket är synd och skam eftersom den ser väldigt fin ut.
Ibland vet man en sak utan att kunna förklara varifrån denna självsäkerhet kommer ifrån. Nu vet vi bara att det här kommer att arta sig riktigt intressant Vad innebär 'Poorly/Mainly Chipped' egentligen? Betyder det att leder som är 'Greatly Chipped' tar sig igenom nålsögat eller betyder det att leder som borde ha chippats men inte blev det ska markeras? Som vanligt är det här med språkliga nyanser ingenting som vi behärskar, i synnerhet inte när det är på främmande språk. Men det är ju klart, ser man det i ljuset av ett upprepat skuldbeläggande av communityn kanske det inte är så märkligt att det mesta granskas med lupp: "It is a shame that some 8a members criticized this which actually made him take it away." Inte för att jag personligen känner Sharma men att döma av ovanstående kommentar är han snarare en jävligt snarstucken typ som drar öronen till sig för några oskyldiga kommentarer än en skön avslappnad dude.
När vi ändå är inne på 8a.nu fortsätter vi att studera deras encyklopedistiska längtan att mäta, lista och klassificera. Vi gillar listor och tycker att det är ett bra initiativ men när det ska rangordnas inom varje grad är extremt subjektivt. "När lammen tystnar" får en sämre ranking för att det är en kombination av två leder - men i föraren ser det ut som en givnare linje än den högra. Och vad är det som säger att en kombination av två leder lättare än en enskild linje av samma grad. Men visst gick det snabbt för Bosma att göra leden men Bosma anno 2000 var bara ett år yngre än samma man som slutade sexa på en VC ett år senare. Hur lång tid tog det för Midtbö att sätta upp lederna i Granitgrottan? Framför allt, varför är inte Leroy Sveriges hårdaste tur? 124 försök på 24 dagar slår definitivt det arbete som lades ner på Gränslandet. Och var det inte de hårdaste lederna som skulle listas? Men det som är absolut tråkigast med sådana här listor är att de är omöjliga att göra utan att de ska proppas fulla med en massa prestige på olika nivåer, vilket uppenbarligen sker just nu.
---
För ett tag sedan beklagade Jens sig för en gemensam bekant.
"Du, visst känner du Jon ganska bra?"
"Ja"
"Jag förstår inte, han är över trettio år och ägnar sig åt personangrepp..."
Personangrepp? Visst är vi och balanserar på linjen ibland men är det verkligen så illa?
Vi uppskattar helt enkelt när ord och handling inte riktigt synkar:
"As you can see we do not have that many banners lately, just because I do not car about the money and instead keep publishing news than selling banners."
"Istället brukar jag ta upp dig som ett exempel när jag säljer banners och då blir det alltid avslut. "
Men visst, vi lovar att hitta andra saker att svinga mot för att det inte ska bli allt för enahanda.
---
Ja just det, innan vi slutar kom jag på att vi faktiskt kom ut och klättrade lite i helgen. Raz och Fredrik Dahl visade oss runt i skogarna runt Västervik, mycket uppskattat. Bilder hittar ni här
---
Till slut kan vi glädja oss åt att bloggen som får oss att överväga stänga igen butiken äntligen har börjat röra sig igen efter ett långt sommaruppehåll.
fredag 12 september 2008
Mycket rök ingen eld
Vi gissar på att det var några för många steg (2) från källa till TBS. Troligtvis var skandalen detta . Tråkigt för Angelica. Synd att det inte var något smaskigare än så här. Korrupta domare är tyvärr vardagsmat även i idrotter utanför den olympiska arenan.
torsdag 11 september 2008
Envisa rykten
lovar att 8a.nu inom kort kommer att avslöja en "skandal" från SM. Om det är en "Skandal" eller en skandal vet vi ännu inte men vi kan bara spekulera och det är ju det bästa, eller hur?
Högst på listan
1. Doping
Här förväntar vi oss allt frå epo, steroider till svamp, det senare företrädesvis i de yngre klasserna.
2. Uppgjorda klasser
Ett spelsyndikat indonesiska affärsmän, kinesiska charlataner och arabiska oljemagnater har börjat betta på klassen yngre knattar.
Så släpp det nu Jens, vi sitter på nålar!
Högst på listan
1. Doping
Här förväntar vi oss allt frå epo, steroider till svamp, det senare företrädesvis i de yngre klasserna.
2. Uppgjorda klasser
Ett spelsyndikat indonesiska affärsmän, kinesiska charlataner och arabiska oljemagnater har börjat betta på klassen yngre knattar.
Så släpp det nu Jens, vi sitter på nålar!
måndag 8 september 2008
Den sedvanliga skvadan
Det har hänt nästintill oändligt många ointressanta saker den här helgen. Först och främst, det har varit SM. Det hade vi faktiskt ingen aning om och det enda som poppade upp i skallen var: Jaha?
Ungefär så långt har ointresset sträckt sig; vi är tillräckligt intresserade för att notera ointresset. Hur som helst grattis till alla segrare i alla klasser. Det var säkert välförtjänt.
---
Sydstrands förstånd tryter så pass mycket så att han måste rådfråga TBS. Det är ju ju inte så klokt eftersom båda beståndsdelarna av TBS egentligen är riktigt jävla rökta; lite som Stiller och Wilson. Ni kanske kan hjälpa oss att bena ur denna brax:
7/9 "This was the most fun competition" says Johanna.
She and Ramon Julian Puigblanque won the 2500 euro worth competition.
7/9 The spaniards dominated the show with Patxi Usobiaga getting the euro 2500.
Ärligt talat förstår inte vi heller något om tävlingsupplägget.
---
Regnet tog åter kol på förhoppningen om uteklättring den här helgen istället blev det Karbin*2. Flera fina problem i de lite hårdare graderna och den nya väggen gjorde att det faktiskt blev ganska nöjsamt. Vi har dock inte glömt vågen och vi vill åter slå ett slag för att något liknande ska återuppstå på det kommande plan 2 på Karbin. Vår gissning är att några vackra böljande formationer kommer att bli måste nu när konkurrensen är på väg att tätna på gymmarknaden. Att det är ett "jävla meck" att bygga är en petitess i sammanhanget.
---
Slutligen kan vi bara hålla med Olof och att det chippade greppet sitter som ett smäck, precis där man vill ha det, på No fuel - man förstår verkligen varför problemet får fler repetitioner än grannen Pilgrim. Utan det greppet så hade No fuel varit något för Framtida Generation. Hade jag hetat Framtida Generation hade jag undrat varför Dåtida Generation hade haft den synnerligen dåliga smaken att lämna en sådan skitled till mig. Nu har vi istället en fin jämnhård led som får många repetitioner. No Fuel - när chipping är som bäst.
Ungefär så långt har ointresset sträckt sig; vi är tillräckligt intresserade för att notera ointresset. Hur som helst grattis till alla segrare i alla klasser. Det var säkert välförtjänt.
---
Sydstrands förstånd tryter så pass mycket så att han måste rådfråga TBS. Det är ju ju inte så klokt eftersom båda beståndsdelarna av TBS egentligen är riktigt jävla rökta; lite som Stiller och Wilson. Ni kanske kan hjälpa oss att bena ur denna brax:
7/9 "This was the most fun competition" says Johanna.
She and Ramon Julian Puigblanque won the 2500 euro worth competition.
7/9 The spaniards dominated the show with Patxi Usobiaga getting the euro 2500.
Ärligt talat förstår inte vi heller något om tävlingsupplägget.
---
Regnet tog åter kol på förhoppningen om uteklättring den här helgen istället blev det Karbin*2. Flera fina problem i de lite hårdare graderna och den nya väggen gjorde att det faktiskt blev ganska nöjsamt. Vi har dock inte glömt vågen och vi vill åter slå ett slag för att något liknande ska återuppstå på det kommande plan 2 på Karbin. Vår gissning är att några vackra böljande formationer kommer att bli måste nu när konkurrensen är på väg att tätna på gymmarknaden. Att det är ett "jävla meck" att bygga är en petitess i sammanhanget.
---
Slutligen kan vi bara hålla med Olof och att det chippade greppet sitter som ett smäck, precis där man vill ha det, på No fuel - man förstår verkligen varför problemet får fler repetitioner än grannen Pilgrim. Utan det greppet så hade No fuel varit något för Framtida Generation. Hade jag hetat Framtida Generation hade jag undrat varför Dåtida Generation hade haft den synnerligen dåliga smaken att lämna en sådan skitled till mig. Nu har vi istället en fin jämnhård led som får många repetitioner. No Fuel - när chipping är som bäst.
fredag 5 september 2008
Stockholmsföraren igen och lite andra totalt ointressanta saker som fortsätter uppta vår vardag
Vi hoppades verkligen på att det skulle bli en varm och skön indiansommar, eller åtminstone hyfsat stick för några sköna sendarsessions på Stockholms alla hotspots. Istället har vi fått en helt vanlig svensk sommar, någon grad kallare men annars känns det bekant: Sol, moln, regn, sol, moln, regn, regn, regn, uppehåll, sol, moln och så mera piss i ansiktet i all evig evinnerliget. Och är det stick så kan man vara säker på att man har något som hindrar en från att komma ut. Och visst ja, man är inte ens en riktig klättrare längre. Die Krautmachine försökte få några visa ord från en av de få kvarvarande klättervagabonderna och fick svaret:
"jag tänker inte bjuda ut mig till en massa fejk klättrare som bara sitter framför skärmen hela dagarna och bara läser och snackar "
Ja just det, det är precis er han pratar om... faller jag ska alla falla... Men, egentligen är det där bara en variant på en av de dummaste kommentarerna som man kan höra på ett klätterforum. I sin vanligaste form tar den detta uttryck: "Dra ut och klättra istället för att sitta framför datorn hela dagen."
Som om vi hade något val. Det har vi ju egentligen men vi har ju redan fattat våra beslut. Även om dessa bara gäller fram till nästa beslut är det ju inte så värst många post-30 som gör sig av med lägenheten, pissar på chefens kontor och drar ut på evig klätterturné. Eller, för att stjäla ett uttryck, lyssnar på fördärvelsetarmen och super upp besparingarna i en hotellfoajé på Tahiti. När vi var unga trodde nog flera här på ett evigt kringflackande, åtminstone såg man ingen horisont för det liv man förde, men vi märkte aldrig hur samhällets klibbiga nät långsamt snärjde oss. Och när man kl sju en måndagkväll står där med ett ansikte som ett okaklat badrum framför en korg med smutsig tvätt och undrar hur den där stinkande högen av förpliktelser och ansvar hamnade där, då går det upp ett ljus för oss och vi inser till slut att det här var det som vi omedvetet alltid strävat efter; att varje steg man tagit varit ett på vägen mot det oundvikliga. Då väljer man skärmen.
Men.
Det finns andra förhoppningar inför hösten.
Vi har tappat räkningen på antalet gånger som som den mytomspunna föraren har varit på gång. Nu verkar det som om den verkligen är det. Enligt obekräftade rykten har den faktiskt skeppats iväg till tryckeriet men pressarna havererade och försenade det hela. Ni hör ju själva hur troligt det där låter och vi räknar med ytterligare några månder av hopp och förtvivlan. Vem vet, lastbilen kan ju välta eller så kanske lagret brinner upp. Men stämmer det så betyder det att redaktörerna faktiskt varit snabbare än Musil och hans fortsättning på Mannen utan egenskaper (som aldrig kommer att avslutas, men de var nära att slå det ändå).
"jag tänker inte bjuda ut mig till en massa fejk klättrare som bara sitter framför skärmen hela dagarna och bara läser och snackar "
Ja just det, det är precis er han pratar om... faller jag ska alla falla... Men, egentligen är det där bara en variant på en av de dummaste kommentarerna som man kan höra på ett klätterforum. I sin vanligaste form tar den detta uttryck: "Dra ut och klättra istället för att sitta framför datorn hela dagen."
Som om vi hade något val. Det har vi ju egentligen men vi har ju redan fattat våra beslut. Även om dessa bara gäller fram till nästa beslut är det ju inte så värst många post-30 som gör sig av med lägenheten, pissar på chefens kontor och drar ut på evig klätterturné. Eller, för att stjäla ett uttryck, lyssnar på fördärvelsetarmen och super upp besparingarna i en hotellfoajé på Tahiti. När vi var unga trodde nog flera här på ett evigt kringflackande, åtminstone såg man ingen horisont för det liv man förde, men vi märkte aldrig hur samhällets klibbiga nät långsamt snärjde oss. Och när man kl sju en måndagkväll står där med ett ansikte som ett okaklat badrum framför en korg med smutsig tvätt och undrar hur den där stinkande högen av förpliktelser och ansvar hamnade där, då går det upp ett ljus för oss och vi inser till slut att det här var det som vi omedvetet alltid strävat efter; att varje steg man tagit varit ett på vägen mot det oundvikliga. Då väljer man skärmen.
Men.
Det finns andra förhoppningar inför hösten.
Vi har tappat räkningen på antalet gånger som som den mytomspunna föraren har varit på gång. Nu verkar det som om den verkligen är det. Enligt obekräftade rykten har den faktiskt skeppats iväg till tryckeriet men pressarna havererade och försenade det hela. Ni hör ju själva hur troligt det där låter och vi räknar med ytterligare några månder av hopp och förtvivlan. Vem vet, lastbilen kan ju välta eller så kanske lagret brinner upp. Men stämmer det så betyder det att redaktörerna faktiskt varit snabbare än Musil och hans fortsättning på Mannen utan egenskaper (som aldrig kommer att avslutas, men de var nära att slå det ändå).
The Three B's
Är du en av dem som tycker att Arkiv-x låten är skrämmande? Fortfarande rädd för att gå ut i skogen i totalt mörker efter att ha sett Blair Witch Project? Då kan du sluta läsa redan här.
I en mörk skog någonstans i Stockholms allra djupaste skogar så kunde märkliga ljusfenomen skådas, avgrundsilskna vrål höras, samt en godisstjälande hund. Still reading?
Igår bjöd Team Bloxc halva redaktionen på en förhandsvisning av vad som kommer att bli BBB3 tävlingen. Kort och konsist. Fördjävla bra!
Mycket riktigt så kommer de att hålla vad de har lovat. 50 st kvalitetsproblem. Regnskydd. Högre samt hårdare linjer. Mycket bra landingar bör tilläggas.
Om vi ser tillbaka på de två tidigare tävlingarna så har tyvärr folk inte tagit tillvara på tillväxten av fler områden i Stockholm när dessa väl har fixats till. Detta ställe kommer med all sannolikhet att få fler återbesök av dem som tar sig dit på tävlingen.
Kan tyvärr inte skriva så mycket mer om detta då Påhlman vet var jag bor. Men de bjuder på följande bild på en mycket fin linje som det hängdes på igår kväll.
Se till att boka lördag den 27:e september om ni inte redan har gjort det. Det kommer att bli galet bra.
I en mörk skog någonstans i Stockholms allra djupaste skogar så kunde märkliga ljusfenomen skådas, avgrundsilskna vrål höras, samt en godisstjälande hund. Still reading?
Igår bjöd Team Bloxc halva redaktionen på en förhandsvisning av vad som kommer att bli BBB3 tävlingen. Kort och konsist. Fördjävla bra!
Mycket riktigt så kommer de att hålla vad de har lovat. 50 st kvalitetsproblem. Regnskydd. Högre samt hårdare linjer. Mycket bra landingar bör tilläggas.
Om vi ser tillbaka på de två tidigare tävlingarna så har tyvärr folk inte tagit tillvara på tillväxten av fler områden i Stockholm när dessa väl har fixats till. Detta ställe kommer med all sannolikhet att få fler återbesök av dem som tar sig dit på tävlingen.
Kan tyvärr inte skriva så mycket mer om detta då Påhlman vet var jag bor. Men de bjuder på följande bild på en mycket fin linje som det hängdes på igår kväll.
Se till att boka lördag den 27:e september om ni inte redan har gjort det. Det kommer att bli galet bra.
onsdag 3 september 2008
Your daily loss of productivity
Nu när tempraturerna äntligen börjat sjunka till behagligare grader så börjar det bli dags att packa boulderväskan.
Några som lärt sig att trotsa vädergudarna är Team Bloxc, som varit aktiva inför nästa Bloxc Boulder Bonanza. Inför tävlingen så har de inte haft några vidare väderförhållanden. Enkelt löst med några presenningar. Men har de tillräckligt för att skydda ett helt tävlingsområde?
"Det kan du fethaja" - Bara det är en anledning att gå ut i skogen och beskåda. Mer info på Bloxc
Tydligen inte varit några problem med ljuset då de mer eller mindre köpt upp varje återuppladdningsbara MultiLED från Jula. Helt värt ett par slantar att spendera om ni anser att inte pannlampan lyser bra nog.
Några som lärt sig att trotsa vädergudarna är Team Bloxc, som varit aktiva inför nästa Bloxc Boulder Bonanza. Inför tävlingen så har de inte haft några vidare väderförhållanden. Enkelt löst med några presenningar. Men har de tillräckligt för att skydda ett helt tävlingsområde?
"Det kan du fethaja" - Bara det är en anledning att gå ut i skogen och beskåda. Mer info på Bloxc
Tydligen inte varit några problem med ljuset då de mer eller mindre köpt upp varje återuppladdningsbara MultiLED från Jula. Helt värt ett par slantar att spendera om ni anser att inte pannlampan lyser bra nog.
Är ni en av de många stackare som ligger hemma och dras med en förkylning (läs Bruno) så kommer nu ett trevligt videotips.
Videoclimb verkar dammsuga nätet på gamla samt nya kortfilmer, och lägger upp en ny var 48:e timme. Det tackar vi för.
måndag 1 september 2008
Kulturvarning
Bruce Robinson gjorde regidebut 1987 med kultfilmen Withnail and I, där vi bland annat får följa Richard E. Grant’s karaktär Withnail som är lätt förfriskad genom hela filmen. Ett besök på den engelska landsbygden och vips så dyker en massa minnen upp.
För sanna fans till filmen så finns det ett litet drinkspel som man kan följa under filmens gång. Det går ut på at man ska dricka samtidigt som Withnail, och det går undan.
Följande får han i sig; nio och ett halvt glas rött vin, halv pint med cider, en shot tändvätska, två och en halv shot gin, sex glas med sherry, 13 glas med whisky och en halv pint ale.
Lifestyle? Om du inte håller med så kan du sträcka dig efter en riskaka så att du behåller sommarformen.
Tillbaka till den engelska landsbygden. Inte långt ifrån den plats där filmen spelades in, Sleddale, så ligger Lake District. Mer behöver inte nämnas.
Visserligen har tider förändrats, men när giganter som Moffat och Moon lämnade sina signil på ett flertal av linjerna som fanns i krokarna så spenderades knappast någon tid på vågen med tillhörande BMI mätare när de inte skickade.
Ni som vet, vet.
Utan att romantisera alltför mycket om dekadent leverne så kan man inte sluta undra om det var roligare förr. Har vi gått och blivit för seriösa? Eller har vi bara vuxit upp?
En vän till mig sa för ett par år sen följande en kväll när vi stod på Debaser och tyckte att alla på plats var ofantligt tråkiga; ”det är bara döda fiskar som flyter längst med strömmen” – varpå denne sveper en long island. Det är det enda som jag minns från den kvällen om vi säger så.
Fuck lifestyle. Nu kör vi old-school wildstyle.
För sanna fans till filmen så finns det ett litet drinkspel som man kan följa under filmens gång. Det går ut på at man ska dricka samtidigt som Withnail, och det går undan.
Följande får han i sig; nio och ett halvt glas rött vin, halv pint med cider, en shot tändvätska, två och en halv shot gin, sex glas med sherry, 13 glas med whisky och en halv pint ale.
Lifestyle? Om du inte håller med så kan du sträcka dig efter en riskaka så att du behåller sommarformen.
Tillbaka till den engelska landsbygden. Inte långt ifrån den plats där filmen spelades in, Sleddale, så ligger Lake District. Mer behöver inte nämnas.
Visserligen har tider förändrats, men när giganter som Moffat och Moon lämnade sina signil på ett flertal av linjerna som fanns i krokarna så spenderades knappast någon tid på vågen med tillhörande BMI mätare när de inte skickade.
Ni som vet, vet.
Utan att romantisera alltför mycket om dekadent leverne så kan man inte sluta undra om det var roligare förr. Har vi gått och blivit för seriösa? Eller har vi bara vuxit upp?
En vän till mig sa för ett par år sen följande en kväll när vi stod på Debaser och tyckte att alla på plats var ofantligt tråkiga; ”det är bara döda fiskar som flyter längst med strömmen” – varpå denne sveper en long island. Det är det enda som jag minns från den kvällen om vi säger så.
Fuck lifestyle. Nu kör vi old-school wildstyle.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)