Prylar

Emil Karlsson, ni vet killen som nästan flashade Berez, visade i går kväll prov på sin sin sjukt stora erfarenhet när han tog sig upp för en av Brommas finest: Vulgar display of power vid Ängbyplan. Om ni redan har glömt vem detta glödheta Stockholmsprospekt är räcker det med att ta en titt på den här filmsnutten. Emil skickade det hela i lyktans sken långt efter mörkrets inbrott.

Fot P. Lahaye

Också Gävles starke man David Hallman excellerar och sänder flodinproblemet Oväsen Assis 8a. Tunnt.

---

Vi kan konstatera att bouldring har gått från att vara en minimalistisk aktivitet till en riktig prylsport. Massih hävdar alltid att han blev retad och kallad fegis när han först introducerade paddan på Stockholms klätterscen. Och den paddan såg ut som ett liggunderlag i jämförelse med dagens feta Mondos. Paddorna gjorde dock ett snabbt intåg. Därefter stod det stilla länge på utvecklingsfronten. Det mest avancerade du kunde ha var ett gammalt kvastskaft som du skruvat fast toaborste och tandborste på. Men för något år sedan började det röra på sig igen. Om vi bortser från Norrland där schaktmaskin och pålkran ingått utrustningen hos varje bouldrare med självaktning så började tekniken och mekaniken göra sitt intåg på boulderscenen. Det finns en rad faktorer som försvårar klättring. Till dessa hör bland annat mörker och fukt. Avantgardet skaffade först fram blåslampor; det var så självklart att man frågade sig varför ingen hade tänkt på det tidigare. Nästa steg att bekämpa mörkret har kräver egentligen inte så mycket mer avancerad utrustning men nu börjar ju prylarna att kumuleras. Och så ska ju de där eländiga landningarna fixas.

Foto: L. Saulik

Vi gör en snabb översikt av vad som krävs för att bouldra 2008:

Bas
Skor, krita, borste och padda.

Lite mer
Handduk att daska stenen med, skaft med borste, pannlampa och blåslampa.

Mer
Teleskopstege, elaggregat med bygglampor, digitalkamera, egen blog, uppladdningsbara bygglampor och motorsåg.

Mest
Dynamit, schaktmaskin, partytält och ett toppjobb på länsstyrelsen.

Och vips har man gjort sig ett inomhusgym!

---

Foto: A. Lerena

Apropå frågan om retrobultning så kanske vi ska tillägga det verkliga skälet till varför så många gamla sportturer var mixade eller extremt sparsamt bultade. Frågar vi Rikard Hedman till exempel var det mest en fråga om ekonomi. Hade ekonomin inte varit något problem hade troligtvis leder som Änglamark och Hets i Häggsta försetts med någon bult. Något man troligtvis skulle lynchas av tradmobben om man fick för sig att göra i dag.


Foto: Thömu

Vi avrundar fredagen med lite skön frankennostalgi och en enkel liten bildquiz. Hur kan man någonsin lämna detta förlovade område? Kvalitetsöl till extremt låga priser, gris på tusen olika sätt på menyerna och klättring av ypperlig kvalitet. Men vilka är lederna och klipporna på bilderna?

Foto: H. Výšek