måndag 15 december 2008

Snakes on a plane?

En gång för länge sedan, på den tiden då man pluggade, hör och häpna nu, så lärde jag mig något nytt. Konsten att skriva, eller att programmera, är inte så pass enkelt som många tror. Den vanligaste kommentaren på kursen var; ”Men va då, det finns nu en compiler

Varpå föreläsaren svarar med följande;
”Visserligen så kontrollerar applikationen självaste orden, men fungerar inte orden i rätt sammanhang så tappar de sitt syfte. Ponera att ni ska koda en apa som äter en 'Banan'. Men skriver fel ord, och skriver 'Bomb'. Applikationen ser inget fel med stavningen. Men testa att stoppa den bomben i munnen”.

Vi tittar närmare på ett aktuellt exempel så tyvärr gått fel, trots den goda tanken;

Tanken med att presentera den fjärde greppspositionen var också att uppmärksamma klättrare en alternativ greppteknik som främst kan användas för att vila bättre.”

Tanken är givitvis god, men det presenteras alldeles försent. Den presenteras inte ens i självaste artikeln. Utan i den sedervanliga debatten. När ordet vila kommer till bruk så borde artikeln möjligen ha handlat mer om olika vilotekniker?!

Vid professionella nyhetsredaktioner så granskas publiceringsklara artiklar av chefsredaktören, som i sin tur får säga om det är bra eller anus. Men vem är det som granskar chefsredaktören?

Jo, läsarna. Dessa personer skriver väldigt sällan egna artiklar. Men när de väl gör så, handlar de främst om ställningstaganden till diverse dagsaktuella frågor. Att Thorbjörn Larsson på DN skulle sätta igång och kommentera varenda notis under ’Senaste nytt’ har jag väldigt svårt att se framför mig. Trovärdigheten skulle dala med en gång. Att om-publicera en artikel efter att läsarna har fått säga sitt, tyder på dåliga journalistiska kunskaper. Det är som att låta filmnördar få bestämma hur en film skall göras.

Ett ord om filmen : Anus!

Visserligen så vet jag att Sveriges samlade forumlurkers har mer kreativa ideér som kan komma till användning än den trogna screener publiken i lala-land. Nu behövs det bara att det passiva bollplanket passar tillbaka.

Sympati är något som är svårt att känna för någon som ständigt får förbättringsförslag presenterade men väljer att rata dem. Om denne valde att ta sin tid till att göra om och göra rätt, så skulle sidan inte falla in under brottet förargelseväckande beteende.

---

Ett litet tillägg som inte förtjänar ett eget inlägg:

Nu blir det spännande igen.
Som vanligt klättrar vi som vi själva vill och låter andra göra så som de själva finner bäst även om det gäller reversering, *lpinism eller tr*verser. Om engelsmännen vill göra på sitt sätt får de väl göra det. Av någon anledning fick det mig att tänka på några rader av Fröding. Jag vet, det följer inte riktigt våra sharia och låter säkert väldigt gubbigt men i bland gör man undantag.

Dock syns mig sällsamt, att det enda sanna
så underbart kan byta form och färg.
Det, som är sanning i Berlin och Jena,
är bara dåligt skämt i Heidelberg.

Det är, som hörde jag prins Hamlet gäcka
Polonius med molnens gyckelspel:
"Mig tycks det likna si så där en vessla
- det ser mig ut att vara en kamel"

5 kommentarer:

Anonym sa...

...men samtidigt är det så underhållande.

Förargelseväckande underhållning kan man kanske kalla det.

/FS

Martin sa...

dock världens bästa tagline: "If you don't see it, you hate America!"

Jonas Wiklund sa...

Jag tror det är ett komma för mycket på tredje raden i Frödingcitatet.

AK sa...

Vi jobbar på att ta fram möjligheten att uppgradera frekventa läsarens konton så att de själva kan redigera inlägg...

Anonym sa...

Du har nog rätt. Måste börja förhandsgranska när jag copypastear

http://sv.wikisource.org/wiki/Vad_%C3%A4r_sanning%3F

J