onsdag 7 maj 2008

Nacka Kvarn

När Stockholms Bultkommite är ute och fixar på Nacka Kvarn så måste självklart Bruno redaktionen åka ut till området, för att bouldra?!

Ni läste rätt. Än går det utmärkt trots de ökande tempraturerna. Men helt ärligt förstår jag inte att folk kan påstå att bouldersäsongen är över. Brist på stick kan kompenseras med bättre teknik eller styrka? Något man inte kan få tillräckligt av?


Eftermiddagspasset börjar med att smita tidigare från jobbet, trots att solen faktiskt är uppe rätt sent just nu. Väl på plats så ligger jag efter i uppvärmningen och bevittnar Chris när han kommit igång ordentligt och ger sig på urtoppningen av West Side Connection 7c.

Brunos Mountain Rescue Service fick snabbt springa runt och hjälpa denne att finna rätt på toppen när vi övriga stod nere och placerade ett berg med pudor. ”Please don’t fall down!”


TIPS : matcha topjuggen och hoppa ner ifall ni går på denne.
Senast förra veckan fick sig denna linje en sittstart av monsieur Bruno.

LeStef, Chris och Bruno jobbade på en av de fåtal ogjorda linjerna, och ett tag såg det nästan ut som att Chris skulle få tillräckligt med airtime för att nå toppen.


Själv satt jag parkerade under Lapsilainen assis 7c+, och slet på sprickstarten men flög ständigt av på cruxet. Bruno demonstrerade finbeta när han repeterade den iskallt. LeBoz gav sig på den samma linje utan handen i sprickan, och var stundtals nära att länka allt efter att ha gjort ståstarten 7C.

Efter att Chris gjort ståstarten blev dags för att testa sprickstarten, då fick hans fingrar känna på jamnävenskonsekvens.
”Fuck man, that hurts”


Nästan så att man kände för att gå Tom Beringer på honom och svara; ”TAKE THE PAIN!”. Poäng till den så kan nämna filmen.


---


I norrland hittades det som vanligt områden som är utom Stockholmarnas räckvidd. Självklart kan man sätta sig bakom ratten och börja trycka några mil. Men när det är ett nytt område så känns det som att man vill veta lite mer om det innan man sticker iväg.
Efter att ha sett följande bild från Mosjön på TKAK forumet så är frågan, när drar vi?



Har ni en massa dötid på jobbet så har vännerna i norr summerat en fin youtube lista över skrattframkallande filmer.

19 kommentarer:

Jon sa...

Det var fan lite obehagligt måste jag säga. Kändes skönt när han väl kom upp. Sydde har lovat att ta med den långa borsten nästa gång. Föhoppningsvis blir urtoppningen bara en enda lång defilering istället för en lit de parade.

utomjording sa...

Sväng förbi Husum (igen) om ni åker till Mosjön. Häleri och Vänsterprassel och säkert en del projekt väntar er.

Anonym sa...

Skönt att se att Crell klättrade problemet i god stil...

/stef

Jon sa...

Hur är det med de andra problemen, har de urtoppning?

AK sa...

Kanske dags att börja bulta linjerna, men första placeringen efter slutjuggen?

Anonym sa...

alla utom lapsi

/stef

Sydde sa...

Nacka Kvarn är en lite bortglömd godbit i bouldersammanhang. Centralt och lätttillgänligt dessutom. Är skitskoj när gamla områden får nytt liv.
Enligt min mening borde alla linjer toppa ur om det går, och det tror jag det gör om man lägger lite tid på att rensa urtoppningar.
Finns dessutom potential att bouldra några av de hårda korta bultade turerna på "Sport-delen" av klippan. Ser fram emot en ordentlig "The Fly"-debatt i Stockholm!

Anonym sa...

Månne det vara Plutonen?

/Magnus

AK sa...

Correct! We have a winner.

Jon sa...

Jag vet inte om jag tycker att det är så självklart. Om det innebär fyra meter mosscrambling känns det inte så uppenbart, mest något man gör för principens sak. Och när det övergår från bouldring till soloklättring känns principen ganska värdelös. Hade något lossnat för Crell på toppen hade han mycket väl kunnat dött.

Rätta mig om jag har fel men problemen i Orminge toppar väl inte ut?

AK sa...

Av det lilla som jag varit i Orminge så har jag enbart hunnit diskutera en eventuell urtoppning på White Trash, som självklart har kass landning oxå.

Känner inte till någon linje som är högre än 2 meter som toppas ut.

Anonym sa...

Jag gjorde karma men jag toppade inte ut

;-)

/stef

Anonym sa...

Sedan gjorde jag golden reciever assis och toppade ut...

lestef sa...

Vad jag vet så toppade Sur-Fredde ut Sur-Fredde.

Fling sa...

Finns det ngn vänlig själ som kan publicera en förare över boulderingen vid Nacka Kvarn?

J sa...

Jo, Golden Reciver borde väl ha toppats ut. Jag vet inte varför jag struntade i det. Det är varken högt eller svårt. Du får gärna FA på den om du vill.

sydde sa...

"Enligt min mening borde alla linjer toppa ur om det går" Här menade jag i första hand linjerna i NK och inte alla linjer i hela världen. Och med "om det går" menar jag väl typ att om det går utan uppenbar risk för feta skador eller dödsfall, vilket jag alltså inte undersökt ordentligt om så är fallet - enligt min ringa mening alltså. Sen kan ju iofs alla ha olika åsikter om det är värt att toppa ur eller ej, och då gör man som man själv finner bäst. Man löser det bra genom att skriva en förare med tillägget "...and for full value do the magnificient top-out" ..eller liknande.

sydde sa...

Efter att ha inspekterat urtoppningarna vid NK lite bättre håller jag med Bruno. Urtoppning känns lite väl overkill. Dels för att klättringen i princip är klar när man kommer till "läppen" - mest moss-skravling kvar - och dels för att det är livsfarligt att ramla från urtoppningen. Alla skulle säkert inte vara överrens om detta, men som sagt tycker jag att det är upp till var och en.

Anonym sa...

Uhhhhhh en massa principer hit å dit hela tiden...

Om det finns sekvenser, urtoppningar, sittstarter mm mm som enlig bestigarna tillför problemet något finns det ett värde i att förmedla detta, förslagsvis genom toppos.

Tex White Trash i Orminge, Problemet börjar och avslutas på definierade grepp. Huk startar man och använder en häl på slutet blir problemet lättare än förslagna 7B, och man kan fundera på om det värkligen var tänkt att göras så… eller så.... Sittstartartar man (varför folk inte är sittstart förstår jag inte) och avslutar problemet lite högre upp på vägen. Resultatet = ytterligare ett par fina rörelser på ett redan fint problem (och problemet håller 7B för alla oss som tycker poäng är viktigt) och förmodligen har man närmat sig det FA upplevde, Vad vet jag.

För mig handlar det om att få ut så mycket som möjlig av problemen, men med det sagt skall ett problem inte ha makten att förta det andra som är så bra med bouldring/klättring.

Om man misslyckas här blir oftan ”resan” mot målet något dåligt (om inte för en själv så för omgivningen) och lyckan av en ev bestigning blir då inte lika värdefull, vilket i sin tur medför att problemet kostar mer än det smakar.

Vad är värdet i att inte erkänna någon en bestigning för att dem inte har följt första bestigarens rörelse mönster från botten till toppen, om man inte kan säga att det tillför problemet något?