fredag 23 november 2007

Livsstilar

Den gamla slitna lifestylediskussionen har åter hoppat upp och bitit oss i röven. Åter är begreppsförvirring total. Men ta det bara lugnt, Bruno kommer att bena ur också den här fisken åt er. Eftersom life-style är ett begrepp som alla vill claima är det så urvattnat att det inte betyder ett skvatt. Dessutom framstår man som en komplett galning när man svänger sig med det i civila sammanhang. Mina kollegor tittade storögt på mig när jag häromdagen kläckte ur mig att "jag tog det mest lugnt och lifestylade i går kväll" på frågan hur det gick med träningen.

Hur som helst lifestylaren är bara en av många typer som klätterväggarna härbärgerar. Nedan kommer ett litet urval:

Working Class Hero

Ofta egenföretagare och medlem i Skattebetalarnas förening. Jo, säg den WCH som inte anser att "Systemet" försöker blåsa honom på hans rättmätiga egendom? En WCH betraktar sig med andra ord som en politisk fånge i sitt eget land. Kör eget skåp, som är till brädden fylld med det mesta utom arbetsredskap, för de är utspridda och bortglömda på diverse försummade arbetsplatser, som han tittar till en gång i veckan. I skåpet hittar du aldrig färre än 6 paddor, stege, bensindrivet aggregat, bygglampor, värmepistoler, motorsåg och mycket mycket annat. Behöver du en klätterpartner kl 10.00 på en måndag, tveka inte att ringa WCH. Han är troligen redan på väg ut. Som ni säkert har förstått så tar utesäsongen aldrig slut för en WCH. Är det allt för blött är han ändå ute och ränner med näsan i orienteringskartan. WCH är en sann hjälte som vi har att tacka för att tillkomsten och utvecklingen av nya områden.

No-Life

No-Life häckar företrädesvis på ett gym nära dig. Där tillbringar han veckans alla dagar och kör troligtvis dubbla eller trippla träningspass. NL behöver inte nödvändigtvis tillhöra det yttersta skiktet av eliten men han, för det är oftast en vilsen han det handlar om, vill väldigt gärna göra det. Och det gör man genom att träna. Ingen ny träningsmetod är främmande för NL, ingen gammal för den delen heller. NL har full koll på allt förutom vikten av vila. Vilket gör att NL lämnar kategorin rationella aktörer till förmån för den mindre smickrande maniska typer. Bristen på vila gör att NL är extremt bevandrad i olika typer av klätterrelaterade skador. I synnerhet är det finger- och armbågsproblem som drabbar NL men han kan också drabbas av mer bisarra krämpor till följd av överdrivet intag av Gainomax och andra obskyra kosttillskott från amerikanska powerlabb, för att inte tala om allt kritdamm han får i sig på gymmet. Utöver träningslitteratur ligger också FASS på NLs nattygsbord. För No-Life kan det smälla högre att placera sig på en tredjeplats på en sverigecuptävling i en dammig lada utanför Lund framför att göra Moby Dick i Kjuge eftersom den bara är 7b+.

Svenne
Vi ska inte ingående gå in på typen. Men den här klättraren är i klar majoritet på klättergymmen och då är det tjänstefel att inte ta med honom. För Svennen är klättring en chic accessoar som ska höja hans anseende i sociala sammanhang. Kollegorna på jobbet tycker att den där Lindblad allt är en tokig typ som ska hålla på att klättra på väggarna. En vanlig undergrupp är ingengörstypen. Denna typ har ett lite mer avancerat förhållande till klättring. Ingenjören kan allt om fallfaktorer och hållfasthet. Ironiskt nog är det ganska värdelöst vetande eftersom ingenjören sällan klättrar hårdare än traditionellt säkrade treor, där längsta fall blir till hyllan en halv meter ner.

Lifestyle
Här hittar vi klättraren som bouldrat i Hampi, gjort bigwalls på obskyra berg mitt i Sahara och sportklättrat i Ulan Bator. Som ni märker är LS något av en allätare och en multiartist. Här är det inte prestationen som kommer i första rummet utan det är jakten på nya upplevelser som ger den stora kicken. LS är öppen för det mesta både vad gäller nya främmande kulturer och intag av sinnesutvidgande substanser. Något som oftast gör LS till en ganska skön snubbe som vi alla uppskattar. För enstaka äldre exemplar går åldrandet snett.

LS delar ett gemensamt drag med Svenneklättraren i att de gärna dekorerar sina hem med afrikanska artefakter och foton på sig själva. Dock skiljer sig motiven åt. När LS gärna visar upp spännande kulturmöten under vajande böneflaggor, visar Lindblad någon läcker enmeters-drop från sportlovsresan till Chamonix VT-93.


Det är en djungel av typer där ute och detta var bara ett axplock. Snart presenterar vi även Lowlifen, Fotografen, Hasbeen och Junisfjunisen. Ali vill inte nämna några namn och det kanske är schysstast men skulle vi kategorisera oss själva ligger nog No-Lifekategoring allra närmast hjärtat.

6 kommentarer:

Ali sa...

Nja. No Life i all ära, men helt ärligt så skulle en dag i Kjuge vara trevligare än ladan i Lund.

Kalle sa...

Klockrent inlägg :) men jag är också osäker på om inte Kjuge lockar no-life mer nu när Moby har graderats upp till 7C ;) hehe

djim p sa...

Spot on.
25! HAA, HAA, HA

lestef sa...

spot on

Anonym sa...

Ska man känna sig träffad av WCH eller./ Christer

Björn Pohl sa...

Klockrent! Jag kännr mig klart träffad av... det mesta faktiskt, men kanske mest någon slags NLHBWB(No-Life-Has-Been-Wanna-Be-Variant)