Konsten att bygga en pyramid.

Sponsbloggar är för det mesta riktigt boring, det har Jonas W redan varit inne på. Mest är det en pliktskyldig redogörelse för att tillfredställa sponsorerna. Det är lite i stilen "Tjena, vi är ett par grymma snubbar som ska åka till Amerika. Kan vi inte få lite schyssta grejer så skriver vi en blogg?" Sen när man väl är på plats upptäcker man att det finns ganska så mycket annat som är mycket skojigare än att skriva fylliga och intressanta texter. Vi förstår dom; bloggar skriver man när det inte finns mycket annat vettigt att göra. Som vanligt finns det gyllene undantag. Bosma har alltid varit mån om att dela med sig. Big ups! Bosma levererar och tar sig tid att brodera ut. Det gillar vi. Ibland går det lite snabbt i skrivandet och en del lustiga fel slinker med men det kan man ju verkligen inte hålla emot någon och det gör dessutom det hela lite mer intressant för läsaren. Den 13/2 har vi en riktig sköning i från hans tid i Spanien. Killen är fortfarande stark, om inte starkare än någonsin med tanke på hans sista besök i Svarttjärn.


Vi tror att vi har genomskådat Syddes långsiktiga taktik. I den gamla träningsklassikern Performance Rock Climbing av Goddard och Neumann talas det om att man skall bygga pyramider om man vill nå nya, högre och ännu bättre grader (Tillsammans med One move too many har man i princip ett komplett träningsbibliotek om man nu inte håller på med avarter som att skjuta elektriska pilar genom armarna). Sydde det senaste året rivit av inte mindre än 10 stycken default 900-problem. Inte illa. Bli inte förvånade om Sydde rippar nio stycken 950 poängare det kommande året. Som ni nu säkert anar håller Sydde på att bygga en gedigen bas för en enorm pyramid. Är ni normalt excelkunniga räknar ni lätt ut att det hela skall krönas med med en 9a+ år 2016. Kanske världsrekord för en 40-åring. Vem vet vad som hinner hända till dess? Klätterförmågan har utvecklats enormt de senaste åren. När jag började klättra var leder som Bronx och Super-Plafond hetaste hett. Nu är dessa två bara fjärtiga uppvärmningsturer för dagens barnfreak. 2016 lär en femåring flasha Akira om utveckling håller i sig och karbinkidsen kommer att klättra i åttor runt mig när jag gör försök nr 10032 på Moonlander assis. Einar Landmark visade dock att också de lite äldre klättrarna också utvecklas när han för några veckor sedan gjorde 8b+.


Helgen bjöd för övrigt på ett dubbelbesök på Finnsvedsberget. Höjdpunkterna var väl egentligen årets första dopp på lördagen och Möllers grillbricka dagen efter. Ja, söndagen påminde, med sin långa skogsvandring och korvgrillning, om en riktig scouthajk. Finnsvedsberget känns som ett av de styvare cragen i Stockholm. Några av lederna borde kanske justeras upp ett snäpp. Baggen, Tintin och Kapten Haddock är knappast gratis. Tintin direkt är däremot en led som jag, tack vare min utomordentliga teknik (reach), har väldigt lätt för. För mig är orginalet faktiskt hårdare än direktvarianten. Efter att ha sett Anders L och Olof E hänga som fras på insteget till direktvarianten förstår jag att andra tycker annorlunda...
Det är inte bara Sydde som bygger pyramider. Steklund, som den senaste tiden varit ganska så ljusskygg, murar också han en gedigen 7c-bas. Men det är lite mer av ett fuskbygge eftersom han, till Dylans förtret, graderar ner 950 poängarna när han väl gör dom. Jag blir lite rörd; Steklund har lärt sig ett och annat från den ljuva Focksta- och Fibytiden där 7a+ var gränsen för det mänskliga kunnandet. Vi har dock genomgått ett smärre paradigmskifte men än idag kan man hitta spår av det förflutna.


Crell börjar komma i form igen efter den obehagliga operationen där läkarna svarvade bort en del av hans armbåge. I söndag flashade han Hamlins 7c på Järnastenen. Helt återställd och friskförklarad kommer han först att bli när han åter gör La balance utan det chippade greppet i bara sneakers (eller rullskridskor).


Ny svensk klätterfilm på gång. Fredrik Kilander har svängt ihop en 70 minuter lång rulle till facila 150 spänn. Han har skrapat i hop en mängd schyssta namn och det ska blir riktigt intressant att se om han lyckats skaka liv i genren repklätterfilmer.

Det börjar bli ont om Dylanbilder. Snart fyller vi på med lite nytt från Åland och annat smått och gott.