SA - nedräkning

Jag tror aldrig jag varit så genomblöt som de dagar man trotsade regnet och gick ut och inspekterade de våta klipporna. Efter att ha suttit fast på vingården i några dagar i följd kröp det i hela kroppen av leda och klätterlust. Problemet var att ta sig någonstans. Bilen stod parkerad på en liten ö och hade det gått att få loss den hade det ändå inte tjänat något till. Regnet hade svept med sig några broar och dämt upp övriga vägar. Accessproblem? Ett tag var det enda sättet att komma till blocken att balansera över en livlig fors på ett gammalt skruttigt betongrör. Rouhling, var sådär obekymrad som bara en frasse kan vara och skickade glatt över sina kids som skuttade över. Vi andra var lite mer försiktiga och krälade försiktigt över. Vädret blev så småningom aningen bättre. Efter ett tag kunde man till och med gå på bron:


Fredde


Bortsett från guds heliga vrede i form av en veckas massivt regn var vädret ganska ok. Jag har saknat Rocklands sen vi åkte därifrån. Det ska bli fint att komma tillbaka.

Steklund i romantisk solnedgång.