Skepp å hoj

Tankar. Grader och etik ger oss ständigt utrymme för våra åsikter. Det händer väldigt sällan att jag ger mig in i de debatter som finns kring dessa känsloframkallade ämnen. Men i lördags så skedde ett logiskt steg i min personliga utveckling. En nytur klättrades, skit inte ner er nu, men det skedde med hjälp av ett snöre. Och mitt huvud har inte haft en lugn stund sen dess.

Tunabergsträffen var nu i helgen till er som inte fick memot. Ett mindre gäng klättrare från Stockholm åkte ner till ett betydligt större gäng klättrare som tycktes komma från lite varstans i landet. Fantastiskt roligt att se så många reppar på denna lilla klippa. Köbildning var ett faktum redan när vi anlände vid kl 11. Men det gick till synes rätt bra för samtliga att hitta något att pilla in skrot på.

Själv så hamnade jag i det klassiska dilemmat med att inte hitta någon reppartner. Då det finns gott om mossa på Tunaberg så dröjde det inte länge innan jag fann något alternativt insteg att borsta fram. Strax till höger om Himlasängen finns det numera ett retroborstat? insteg strax under aidturen Vino Tinto, som bjuder på lite tricepsexercis i form av en mantlig som påminner en hel del om Magic Woods klassiska Grit de Luxe.

I Himlataket så finns det en hel del ögongodis som sätter fart på fantasin. En fribestigning av Vino Tinto satte fart på fantasin men det resulterade med att topprepet hamnade lite för långt åt höger efter att Andreas och jag klättrat upp för Direttissiman som skrämde skiten ur mig i fjol.

Nåväl. Repet hängde där det gjorde till slut, och det fanns tre fina linjer som man kunde känna på i slutänden. Megadynot var så hårt och långt att det kändes alldeles för futuristiskt att ens göra några fler försök. Hade den funnits i Stockholm så hade den microtunna sprickan varit effektivt rensad vid detta lag. Slopertrappan strax till höger gick en bit, men det kommer att kräva någon med monstruös kroppsspänning samt hårda fingrar för att avsluta resten.
Vilket då leder oss till att ta reda på vad som finns bakom dörr nummer tre. En tunn fingerspricka som ledde till ett ordentligt dyno. Här började lördagens resa.

Det krävdes åtskilliga hopp innan jag förstod hur slopern skulle plockas, den överhängande delen lurade synen kraftigt. Det var tyvärr inte över där heller. Önskar att jag kan be om ursäkt till samtliga som befann på Tunaberg för min ljudnivå.

Efter en risig matchning så började nästa krux. En grisgrymtade mantlig som vore värdig ett eget namn, då det i sig själv är ett eget boulderproblem. Så här långt hade jag inte riktigt tänk på vad jag skulle göra. Det resulterade med att jag hängde i högerhälen, svor och drog i alla grästovor som täckte urtoppningen, tills armarna inte längre orkade hänga kvar.

“FINNS DET NÅGON SOM HAR EN STÅLBORSTE!”

Stort tack till Hedman som fanns på plats med en ordentlig borste som inte går sönder efter två timmar borstning, som min hade gjort tidigare.
Efter en ordentlig omgång med det bästa som pengar kan köpa på Biltema så kunde jag slappna av en stund, för att sedan länka ihop allt. Skepp å hoj var nu född.

Än är den inte gjord fritt. Min bestigning var endast med topprep. De placeringsmöjligheterna som till synes finns tillgängliga lockar inte mig det minsta, till att göra ett cleant försök. Åtminstone inte än. Nu i efterhand så fick jag precis höra att Simon och Andreas gjorde ett par försök idag på lead. Dock så bjöd tydligen dynot även en SM vinnare på en kamp. Skönt att höra att den delen är säker att falla på.

Graden då?
Efter en ordentlig stund med att hitta olika referenspunkter så tror jag att detta kan stämma;
5+ klättring till dynoinsteget, som i min mening har en bouldergrad kring 7A+/B, följt av ett mantlingsproblem som påminner om en hårdare variant av Curbar klassikern Trackside 7A. Hur man adderar allt detta till en Svensk grad har jag alldeles för lite kunskap om, och lämnar med varm hand över till mer erfarna klättrare.

Lite borstning återstår på den nedre delen, men det är ett öppet projekt till den som vill göra den i godare stil.

Edit: Det råder uppenbart borstningsförbud på berget så det är inte aktuellt att putsa bort det sista på den nedre delen.