Efter helgens numera sedervanliga internet scanning så har jag lyckades hitta Tröndelag gänget lilla video samling från diverse resor.
I samlingen så finns några rariteter från en film som killarna bakom White Monkey productions släppte för ett par år sen.
Lyckas ni deala till er en sådan DVD i något eventuellt mötte med några mackätande baggar så håll hårt i den. Det exemplar som jag lyckades få tag i finns numera i ett inbrottssäker förvar.
Exklusivare beta över Harbak problemen får man leta efter om man inte råkar känna Torstein Eide.
Who? En relativt okänd bagge för den större massan.
Han var den andra personen i Norden att göra det inte så lite kända problemet Dreamtime nere i Schweiz. Lite intressant att han gjorde den ”relativt snabbt” i sina mått, men valde att gradera sitt monsterprojekt Odins bue till 8a+ efter att ha jobbat på den i ungefär 3 års tid.
Det övriga materialet hittar ni här
måndag 14 januari 2008
Aj!
Lika sant som att solen sken igår så kunde man räkna med att Påhlman skulle ringa. Precis som vanligt så ringer han självklart 5 minuter innan avfärd när man fortfarande står och gäspar.
Fy fan va skönt det ska bli att få komma ut och få känna på sten var den enda tanken när vi sitter och poppar i bilen på väg ut mot Strömmadal ute vid Värmdö. Jo fan, känna på sten skulle jag minst sagt få göra.
I sällskap av Stefan Kolmodin som har tillsammans med Trevor Cooper-Williams utvecklat detta område för många år sedan så fick jag och John en visning av ett mycket trevligt område, som dock var lite blött för att kunna känna på samtliga problem.
Ett snabbt skick på Limpan SS 7A satte i gång diskussionen för vad som verkligen gäller vid en sitstart. Min flash räknas tydligen inte. Den kategoriseras som en ”huk start” är blev därmed diskvalificerad.
Remember kidz, ass on ground = OK
En snabb titt på ytterligare en klassisk linje, 33, fick oss att trä på skorna igen och göra några press. Då John lyckades riva av den något sånär snabbt så blev det självklart att påbörja någon form av extension in i problemet.
Strax till vänster om detta så finns ytterligare en klassikier som heter Marlin. Efter lite lekande fram och tillbaka så blev det rätt uppenbart att man kunde starta från samma grepp men dra åt höger istället för vänster för att göra Marlin.
Detta skulle jag inte ha gjort.
I normala fall så brukar man kunna se / höra om ett grepp är lite löst. Så var inte fallet med gällande.
Precis när man klurat ut fotsekvensen och så väljer självklart stenen att den inte vill vara med längre och lossnar. 10 kg rätt ner på smalben och knä är inte så upphetsande som det låter.
Klart tecken på att högre makter existerar.
Tidigare under dagen så hade jag drivit med Moritz om att han skulle passa sig för att dra loss grepp. Då han är en notorisk grepp marodör, nu känns det som att jag övertagit den rollen.
I ett snyftande försök till att få lite tröst så bemöts man enbart av repliker som; ”det är väl inte första gången som det händer dig”
Mmm, Skansberget 2006 var en blodigare historia, större block och ett längre fall.
Nåväl. Nog med flashbacks.
Orginal linjen fick sig en snabb repetition av Kolmodin som kunde bekräfta att inget hänt med graden. Lite jämnare nu. Går numera under namnet 33:II.
Länk till föraren kommer strax.
Tills dess så kan ni kolla på detta. Våga erkänn att ni blir lite rörda över denne prestation. Länk
La Copa 080112
I helgen var det som bekant tävling på Karbin. Bruno var faktiskt förbi en vända och lyckades få se slutet av evenemanget även om besöket på Karbin i första hand handlade om den egna träningen. Eller, jag såg inte mycket alls. Det första jag såg var en tjej som campade i tio minuter uppe på en stor volym uppe på väggen. Och det fick mig att tänka på Phil Collins, så då gick jag och klättrade istället. Sedan kollade jag lite på slutet av herrarnas final.
Arrangörerna meddelar genom dottersiten att hela arrangemanget var mycket lyckat. För att få en lite mer objektiv bild låter vi istället en ur den gråa massan publiken komma till tals:
"Tävlingen ja, har ju hört att de kan va segdragna tillställningar. Nu skulle vi ju bara se finalerna men bara de var ju sjukt långdragna. Hade förstås att göra med att det var så många klasser, vilket jag nog uppfattar som ett inte jättebra koncept varken för tävlande eller publik. Lång väntan helt enkelt.
Reagerade även mot det som stod på 8a om att det var leder som passade alla. Äldre flickor fick tävla på en finalled som definitivt inte passade dem. Alla kom i princip till andra klippet och flera såg jävligt skraja ut efter att ha stått o balanserat länge o väl för att kunna göra det klippet i vilket de riskerade markfall. Nån såg ut o nästan bryta samman o gick in o grät i omklädningsrummet efter sitt press …och en ramlade i backen igenom spottarna.
Samma led kördes av yngre killar och damseniorer - funkade väl ok, men de flesta kom inte särskilt långt, såg nästan ut att va lite väl teknisk för många.
Leden för yngre knattar, knattar och yngre flickor funkade väl rätt bra, förutom att några av de yngsta inte kom nånstans och att det var lite väl bra vila på den stora volymen.
Leden för äldre killar och herrseniorer funkade bra förutom att det verkligen var ett stopperkrux för alla utom de, tror det var fyra, bästa. …alltså egentligen för hårt för äldre pojkar när jag tänker efter.
Som helhet tycker jag det kunde vara lite mer dynamisk klättring som är roligare att titta på än att 15 pers står och balanserar på samma ställe i tio minuter var för att hitta rätt sekvens. Mer aktion där det blir mer utslagsgivande krux högre upp på lederna... "
Tyvärr kommer man nog inte från problemet att det är för många klasser som ska klättra samtidigt när det är svårt att hitta arrangörer och väggar för tävlingarna. Trots allt har ju arrangörer och ledbyggare gjort en enorm arbetsinsats för att arrangera tävlingen. På rak arm ser vi två punkter som skulle kunna förbättras:
1) Skippa allt tekniskt trams på lederna. Om möjligt: bygg dynamiskt, spektakulärt och framför allt inga vilor.
2) Tidsbegränsning på lederna. Det ska gå snabbt.
Förresten, grattis till alla segrare! Till nästa tävling hoppas vi att det är lite fler äldre herrar och damer som ids ställa upp.
Arrangörerna meddelar genom dottersiten att hela arrangemanget var mycket lyckat. För att få en lite mer objektiv bild låter vi istället en ur den gråa massan publiken komma till tals:
"Tävlingen ja, har ju hört att de kan va segdragna tillställningar. Nu skulle vi ju bara se finalerna men bara de var ju sjukt långdragna. Hade förstås att göra med att det var så många klasser, vilket jag nog uppfattar som ett inte jättebra koncept varken för tävlande eller publik. Lång väntan helt enkelt.
Reagerade även mot det som stod på 8a om att det var leder som passade alla. Äldre flickor fick tävla på en finalled som definitivt inte passade dem. Alla kom i princip till andra klippet och flera såg jävligt skraja ut efter att ha stått o balanserat länge o väl för att kunna göra det klippet i vilket de riskerade markfall. Nån såg ut o nästan bryta samman o gick in o grät i omklädningsrummet efter sitt press …och en ramlade i backen igenom spottarna.
Samma led kördes av yngre killar och damseniorer - funkade väl ok, men de flesta kom inte särskilt långt, såg nästan ut att va lite väl teknisk för många.
Leden för yngre knattar, knattar och yngre flickor funkade väl rätt bra, förutom att några av de yngsta inte kom nånstans och att det var lite väl bra vila på den stora volymen.
Leden för äldre killar och herrseniorer funkade bra förutom att det verkligen var ett stopperkrux för alla utom de, tror det var fyra, bästa. …alltså egentligen för hårt för äldre pojkar när jag tänker efter.
Som helhet tycker jag det kunde vara lite mer dynamisk klättring som är roligare att titta på än att 15 pers står och balanserar på samma ställe i tio minuter var för att hitta rätt sekvens. Mer aktion där det blir mer utslagsgivande krux högre upp på lederna... "
Tyvärr kommer man nog inte från problemet att det är för många klasser som ska klättra samtidigt när det är svårt att hitta arrangörer och väggar för tävlingarna. Trots allt har ju arrangörer och ledbyggare gjort en enorm arbetsinsats för att arrangera tävlingen. På rak arm ser vi två punkter som skulle kunna förbättras:
1) Skippa allt tekniskt trams på lederna. Om möjligt: bygg dynamiskt, spektakulärt och framför allt inga vilor.
2) Tidsbegränsning på lederna. Det ska gå snabbt.
Förresten, grattis till alla segrare! Till nästa tävling hoppas vi att det är lite fler äldre herrar och damer som ids ställa upp.
fredag 11 januari 2008
Ohhh goodie
Äntligen så har de kommit. På tiden att dessa puppor lyckades återkomma på den svenska marknaden. Men det har varit lite tyst på marknaden om deras ankomst...
Titta noga nedan.
Vad har Fred på sig? Jo, ett par FiveTen Moccasyms. Bruno kläckte häromdagen ur sig följande;
”Lite märkligt att FiveTen gjort skor i närmare 30 år men inte riktigt har fått kläm på detta med odören”
Dessa ord blev en påminnelse för mig att slänga de andra skorna ut i kylan i hopp om att bli av med den välbekanta doften av ett par välanvända skor.
Samt uppsöka Kiosken för att införskaffa mig ett par nya. Då killarna inte hunnit uppdatera hemsidan ännu så finns de inte tillgängliga för näthandeln. Men det finns ett helt berg med kartonger som väntar på en lycklig ägare.
”You know what? Fuck you and fuck your beta”
Alla kör vi vår egen grej. Det är åtminstone det jag vill tro, eller snarare hoppas på. Fy så tråkigt det skulle vara om alla klättrade på precis samma sätt. Right hand up, left foot behind ear, tighten those buns. Skulle vara som Twister utan slumpfaktorn.
Titta noga nedan.
Vad har Fred på sig? Jo, ett par FiveTen Moccasyms. Bruno kläckte häromdagen ur sig följande;
”Lite märkligt att FiveTen gjort skor i närmare 30 år men inte riktigt har fått kläm på detta med odören”
Dessa ord blev en påminnelse för mig att slänga de andra skorna ut i kylan i hopp om att bli av med den välbekanta doften av ett par välanvända skor.
Samt uppsöka Kiosken för att införskaffa mig ett par nya. Då killarna inte hunnit uppdatera hemsidan ännu så finns de inte tillgängliga för näthandeln. Men det finns ett helt berg med kartonger som väntar på en lycklig ägare.
För oss som är ute efter ett trevligt alternativ till La Sportivas Cobra så kan jag rekommendera att man tar sig en titt på Moccasym.
Förundras ständigt över varför folk insisterar på att alltid har marknadens värsta modell på sina fötter när man får så mycket gratis på längre sikt av att lära sig stå på ett par exempelvis mindre pointade skor. Framförallt när folk bara klämmer plast.
Kanske dags för sommartrenden 2006 att återkomma. Träna med ett par Vans Slippers.
---
Tidigare igår så kollade jag på en intervju med Dave där han med sitt sköna språk passar på att flumma om både det ena och det andra. Men samtidigt så väcker han nyfikenheten kring detta med beta.
”You know what? Fuck you and fuck your beta”
Gårdagens pass bevisade just att folk är så ofantligt benägna på att spotta ur sig beta hela tiden. Varför?
Tack som fan för att du kanske tror att jag är lika stark som dig och tror att jag kan krypa ihop till en liten boll för att seden crimpa den lilla tändstickan som du kallar för ett grepp.
Men det är inte så det funkar.
Men det är inte så det funkar.
Alla kör vi vår egen grej. Det är åtminstone det jag vill tro, eller snarare hoppas på. Fy så tråkigt det skulle vara om alla klättrade på precis samma sätt. Right hand up, left foot behind ear, tighten those buns. Skulle vara som Twister utan slumpfaktorn.
Näh. Precis som Franky sjunger, ”I did it my way”.
Folk kanske inte har förstått sig på detta ännu. Men vi är nog många som klättrar olika av lika många olika anledningar.
Folk kanske inte har förstått sig på detta ännu. Men vi är nog många som klättrar olika av lika många olika anledningar.
Pass på betan. Jag vill tänka själv.
Nu är det ett faktum att jag skjutit mig själv i foten. Men om vi bortser från alla de gånger som jag med all sannolikhet har stått och kläckt ur mig beta till mina numera hörselskadade vänner, så vore ypperligt om folk gick på avvänjning från denna mindre peppande ovanan.
Nu är det ett faktum att jag skjutit mig själv i foten. Men om vi bortser från alla de gånger som jag med all sannolikhet har stått och kläckt ur mig beta till mina numera hörselskadade vänner, så vore ypperligt om folk gick på avvänjning från denna mindre peppande ovanan.
Mao, hör ni mig gapa beta till någon som inte frågat efter det, så har ni mitt tillstånd och ge mig en wedgy. On the house.
---
Cred till Carl-Ola som kickat igång den senaste bloggen i cyberjymden.
Gårdagens lista om Kjuges hårdaste projekt får det att klia ordentligt i fingrarna. Varför ska man behöva vänta på det årliga lämmeltåg (läs Påsk) för att åka til Kjuge? En lucka i kalendern ska inte vara helt omöjlig att hitta.
onsdag 9 januari 2008
jobb
Ibland kommer man bara inte i från. Man har ett jobb som sitter och tuggar i systemet som måste gå klart innan man går hem. Tiden tickar oförtrutet på men ingenting händer. Med min lätt koleriska läggning, ja ni läste rätt, är det extremt frustrerande. Man känner sig som Louis de Funès i sitt esse. Klockan bara rinner på 1800 1830 1900 1930 2000 osv. Men du får inte gå, annars väntar apokalypsen på dig när du kommer till jobbet nästa dag. Och det vill man ju inte, man vet ju hur måndagar upplevs av en del. Kanske är de en föraning av apokalypsen för vissa. Som onsdag är lil-lördag upplever måndagshatarna kanske måndagar som lill-apokalypser. Kanske. De jävlarna som kokade stock av spaghettikoden bakom systmet borde straffas. Hårt. Må deras mödrar gifta sig med Phil Collins! Ah, nu känns det bättre.
Hur som helst, man får lite tid över.
På Siten Team les Collets dyker det regelbundet upp schyssta filmer. Världen kryllar av block, lite extra mycket verkar det krylla i Sydafrika. Senast en liten film från Rocklands. Visst blir man sugen? Letar ni lite i arkiven hittar ni en hel del godbitar, det mesta kryddat med fransk humor. En del gillar det, andra inte. Verkar också vara en längre film på gång.
---
Crell tycker att vi borde ha lyft fram problemet Verve i Skevik i stället för Street Fame. Det kanske han har rätt i. Verve är faktiskt ett fint problem, vilket inte är fallet med SF. Verve fick den modesta graden 7c+ och det har inte lockat massorna. Bruno, som en gång i tiden klättrade en högre start på problemet, vet att 7c+ naturligtvis är ett skämt. Anledningen till att det inte repeterats, bortsett från att den är knallhård, är nog att den ligger lite tokigt till mitt i repklättrarrike. Bortsett från detta så är det ett kanonproblem. Det är brant, det är klass och det är för en gångs skull inte ett kylskåp. Ut och repetera!
---
Till sist. Har Calle lånat sin kavaj av Rufus? I sådana fall, kommer han då också byta om till lederhausen och det här i pausen till grammisgalan?
Hur som helst, man får lite tid över.
På Siten Team les Collets dyker det regelbundet upp schyssta filmer. Världen kryllar av block, lite extra mycket verkar det krylla i Sydafrika. Senast en liten film från Rocklands. Visst blir man sugen? Letar ni lite i arkiven hittar ni en hel del godbitar, det mesta kryddat med fransk humor. En del gillar det, andra inte. Verkar också vara en längre film på gång.
---
Crell tycker att vi borde ha lyft fram problemet Verve i Skevik i stället för Street Fame. Det kanske han har rätt i. Verve är faktiskt ett fint problem, vilket inte är fallet med SF. Verve fick den modesta graden 7c+ och det har inte lockat massorna. Bruno, som en gång i tiden klättrade en högre start på problemet, vet att 7c+ naturligtvis är ett skämt. Anledningen till att det inte repeterats, bortsett från att den är knallhård, är nog att den ligger lite tokigt till mitt i repklättrarrike. Bortsett från detta så är det ett kanonproblem. Det är brant, det är klass och det är för en gångs skull inte ett kylskåp. Ut och repetera!
---
Till sist. Har Calle lånat sin kavaj av Rufus? I sådana fall, kommer han då också byta om till lederhausen och det här i pausen till grammisgalan?
tisdag 8 januari 2008
Dagens himlatrombon 2008-01-08
Vi kommer i fortsättning att lyfta fram prestationer som vi av olika uppfattningar inte anser har ärats tillräckligt.
Ära den som äras bör.
I dag är det exakt 3 dagar och 1 månad och 27 år sedan Christoffer Richard Daniel Hubertus Ellis mötte dagens ljus i en liten stampad jordhydda alldeles i utkanten av Launceston på Tasmanien. Varför i all världen ska vi plötsligt ösa ära och berömelse över Crello tänker ni säkert nu. Jo, allt sedan de knubbiga små barnsbenen trulltade omkring på det stampade jordgolvet i Launceston har han haft en alldeles fantastisk klätterkarriär. Vi bortser från en alldeles avundsvärd ticklista från Font; det kan ju nästan vem som helst göra. Ok, han var först med att göra La balance i bara gympadojjor utan att använda det chippade greppet. Visst är det bra, men i jämförlse med vad han gjorde något år innan förbleknar det. 2002-04-07 är dagen då Crell satte upp det orepeterade problemet Street Fame 8a på Brudberget. Nyheten, som borde ha briserat som en bomb, gick nästan alla förbi. Trots upprepade försök från Stockholms många namnkunniga klättrare har Street Fame stått emot. Vi inser lätt att Street Fame måste vara betydligt hårdare än den i sammanhanget modesta graden 8a. Vem vet hur hård den egentligen är? Vi vill därför hylla Crell för detta stora bidrag till klättersverige och samtidigt passa på att ge honom den >8a uppmärksamhet han och problemet egentligen förtjänar. TACK!
Ära den som äras bör.
I dag är det exakt 3 dagar och 1 månad och 27 år sedan Christoffer Richard Daniel Hubertus Ellis mötte dagens ljus i en liten stampad jordhydda alldeles i utkanten av Launceston på Tasmanien. Varför i all världen ska vi plötsligt ösa ära och berömelse över Crello tänker ni säkert nu. Jo, allt sedan de knubbiga små barnsbenen trulltade omkring på det stampade jordgolvet i Launceston har han haft en alldeles fantastisk klätterkarriär. Vi bortser från en alldeles avundsvärd ticklista från Font; det kan ju nästan vem som helst göra. Ok, han var först med att göra La balance i bara gympadojjor utan att använda det chippade greppet. Visst är det bra, men i jämförlse med vad han gjorde något år innan förbleknar det. 2002-04-07 är dagen då Crell satte upp det orepeterade problemet Street Fame 8a på Brudberget. Nyheten, som borde ha briserat som en bomb, gick nästan alla förbi. Trots upprepade försök från Stockholms många namnkunniga klättrare har Street Fame stått emot. Vi inser lätt att Street Fame måste vara betydligt hårdare än den i sammanhanget modesta graden 8a. Vem vet hur hård den egentligen är? Vi vill därför hylla Crell för detta stora bidrag till klättersverige och samtidigt passa på att ge honom den >8a uppmärksamhet han och problemet egentligen förtjänar. TACK!
Listan 2008
Då blev det dags att publicera listan för ord som vi helst vill slippa höra / läsa under 2008.
#10 Soft – Som tidigare skrivit, våga nedgradera istället. Sluta jaga poäng.
#9 Kötta – det börjar bli lite tröttsamt. Finns andra ord att använda när du peppar någon.
#8 Störta – det gör ont. Nollvision 2008.
#7 Gradteori – vi lovar att erkänna denna teori när den blir accepterad av något högre akademiskt institut.
#6 ;-) – ett sant bevis på att alltför många timmar har spenderats framför exempelvis Lunarstorm chatten - ROFLAARP*
#5 Världsrekord – jo men visst, då ser vi fram emot att läsa det i Guiness book of records nästa upplaga.
#4 Modig – Se nedan
#3 Ödmjuk – läs ovan
#2 Sensationell – Se nedan
#1 Lifestyle – need I say more? Alla lika – alla olika
* ROFLAARP: Rolling On Floor Looking At Assorted Rodent Pornography
Vi börjar oroa oss över den kvällstidningsmentalitet som råder på dottersiten. Vi förväntas uppskatta skithusjournalistik vars enda syfte är att skapa missriktad polemik. Vi förväntas gilla rubriker som "Nicole nedgraderingschockad!", "Här hånas Nicole!" och "Nicole skymfad av amerikansk barnrumpa!". Det är genant att läsarna behandlas som efterblivna babianer. Det är pinsamt. Vi är skymfade. Vi är hånade.
"The world ranking leader, Paul Robinson has repeated Terremer and suggests downgrading to 8C of the Fred Nicole test-piece. Hard facts for Nicole as four out of his five 8C's have been downgraded by American youngsters. "
"Hard facts for Nicole". Vem tror att Nicole bryr sig? Climbing publicerar en helt annan historia. De har definitivt lärt sig att välja sina ord: "Nicole suggested Terremer might be V16, and Robinson doesn't seem inclined to downgrade."
Här har vi allt i ett nötskal:
"A First ascent gets fame and glory when he/shesuggests a high grade. The same person take a risk if they put a hard grade as it can be down graded. What comes around goes around. Fred Nicole is a legend and a icon and one of the reason for this is the grades he suggested for his FA. If he would have chosen one grade lower for all his FA he would not have been as famous. There are many 8B's that have never been repeated that should beupgraded giving fame and glory to climbers who today are anonymous!"
För det första tas det för givet att Fred enbart övergraderar sina problem för att få fame and glory. Ingen tanke på att Fred kanske helt uppriktigt trodde att han var rätt ute när han satte graden. Det är både modigt och ödmjukt med tanke på vad man uppenbarligen riskerar att utsättas för. Det är modigt och ödmjukt att inte sätta en lägre grad för att inte sandbagga. Oavsett graden, är problemen av sådan klass och svårighet att förstebestigaren helt naturligt uppmärksammas.
För det andra finns det problem som inte repeteras för att de generellt suger, har vassa grepp eller är extremt specifika för att nämna några exempel. Naturligtvis blir det inte särskilt många passager på ett sådant problem. Men då det inte får några registrerade repetitioner i 8a.nus databas tolkas det då som hårt för sin grad och att förstebestigaren fått för lite ära och berömmelse för sin prestation. Något som omedelbart borde åtgärdas. Ge oss änglatrumpeter och himlatromboner!
Vad vi önskar oss allra mest i år är att få höra frasen: "Hard facts Fred. What comes around goes around, gloryhunter!".
#10 Soft – Som tidigare skrivit, våga nedgradera istället. Sluta jaga poäng.
#9 Kötta – det börjar bli lite tröttsamt. Finns andra ord att använda när du peppar någon.
#8 Störta – det gör ont. Nollvision 2008.
#7 Gradteori – vi lovar att erkänna denna teori när den blir accepterad av något högre akademiskt institut.
#6 ;-) – ett sant bevis på att alltför många timmar har spenderats framför exempelvis Lunarstorm chatten - ROFLAARP*
#5 Världsrekord – jo men visst, då ser vi fram emot att läsa det i Guiness book of records nästa upplaga.
#4 Modig – Se nedan
#3 Ödmjuk – läs ovan
#2 Sensationell – Se nedan
#1 Lifestyle – need I say more? Alla lika – alla olika
* ROFLAARP: Rolling On Floor Looking At Assorted Rodent Pornography
Vi börjar oroa oss över den kvällstidningsmentalitet som råder på dottersiten. Vi förväntas uppskatta skithusjournalistik vars enda syfte är att skapa missriktad polemik. Vi förväntas gilla rubriker som "Nicole nedgraderingschockad!", "Här hånas Nicole!" och "Nicole skymfad av amerikansk barnrumpa!". Det är genant att läsarna behandlas som efterblivna babianer. Det är pinsamt. Vi är skymfade. Vi är hånade.
"The world ranking leader, Paul Robinson has repeated Terremer and suggests downgrading to 8C of the Fred Nicole test-piece. Hard facts for Nicole as four out of his five 8C's have been downgraded by American youngsters. "
"Hard facts for Nicole". Vem tror att Nicole bryr sig? Climbing publicerar en helt annan historia. De har definitivt lärt sig att välja sina ord: "Nicole suggested Terremer might be V16, and Robinson doesn't seem inclined to downgrade."
Här har vi allt i ett nötskal:
"A First ascent gets fame and glory when he/shesuggests a high grade. The same person take a risk if they put a hard grade as it can be down graded. What comes around goes around. Fred Nicole is a legend and a icon and one of the reason for this is the grades he suggested for his FA. If he would have chosen one grade lower for all his FA he would not have been as famous. There are many 8B's that have never been repeated that should beupgraded giving fame and glory to climbers who today are anonymous!"
För det första tas det för givet att Fred enbart övergraderar sina problem för att få fame and glory. Ingen tanke på att Fred kanske helt uppriktigt trodde att han var rätt ute när han satte graden. Det är både modigt och ödmjukt med tanke på vad man uppenbarligen riskerar att utsättas för. Det är modigt och ödmjukt att inte sätta en lägre grad för att inte sandbagga. Oavsett graden, är problemen av sådan klass och svårighet att förstebestigaren helt naturligt uppmärksammas.
För det andra finns det problem som inte repeteras för att de generellt suger, har vassa grepp eller är extremt specifika för att nämna några exempel. Naturligtvis blir det inte särskilt många passager på ett sådant problem. Men då det inte får några registrerade repetitioner i 8a.nus databas tolkas det då som hårt för sin grad och att förstebestigaren fått för lite ära och berömmelse för sin prestation. Något som omedelbart borde åtgärdas. Ge oss änglatrumpeter och himlatromboner!
Vad vi önskar oss allra mest i år är att få höra frasen: "Hard facts Fred. What comes around goes around, gloryhunter!".
fredag 4 januari 2008
Cul de Poule
Glömde langa med den senaste tuben från Font, med en skuggboxandes Blåbert, som Stekarn har lagt upp:
Problemet är en ganska trevlig liten 7a bakom problemet Le Mandarin i Roche Aux Oiseaux.
Problemet är en ganska trevlig liten 7a bakom problemet Le Mandarin i Roche Aux Oiseaux.
Twist it like a twin
Det är kul att läsa att bouldersäsongen aldrig tar slut numer, förutom på sommaren förstås. I kjuge klättras det året runt men nu verkar också bouldrarna längre norrut dra man ur huse nuder de mörka månaderna. Uppe i Umeå har de notoriska vinterklättrar tvillingarna slagit till med ännu en norrländsk 8a. Den ser fin ut. Kanske kanske blir det en tur till Umeå igen om sisådär två tre år.
M&Ms problemkonstbyggnationsblogg för tyvärr en borttynande tillvaro.. Istället har han istället gjort genidraget att skicka in sina alster till BS; BS behöver alltid material och har en långt större läsekrets än en vanlig blogg. Smart. M&Ms roligaste bidrag har dock kommit under ett flitigt 8a.nu kommenterande under högtidshelgerna. Åter är det konsekvens som är på tapeten. Midtbös och Saids har gjort några mycket fina och imponerande skick, men det rapporteras inte på samma sätt. Båda lederna anses vara lättillgängliga för graden, något bla denna anvädare anser, men detta poängteras bara i Midtbös fall. Synnerligen osnyggt, om vi får säga det själva. För den som har tid så har dansken Jakob har ett intressant inlägg i saken. Jens måste verkligen lära sig att hålla fingrarna från den stora gottepåsen.
Vår käre vän "H", uppenbarligen naturvetenskapligt bevandrad, kommer med följande inlägg gällande limbult kontra expander. Han förklarar det hela ganska bra men vi förstår fortfarande inte ett smack. Varför kan man använda limbult på kalk men inte granit, finns det verkligen inga lim som passar granit och låga temperaturer och, till sist, hur tusan ska man kunna rotera borren inne i hållet om man inte är stålmannen? Om det nu är så att temperatur och hålhygien har en inverkan kanske man kan tillse att gynnsamma förhållande råder genom att tex bulta när dyngstemperaturen tillåter och genom att rengöra hålet tillräckligt. Varför detta inte gäller för kalk förstår vi inte.
"Visst, kanske hör limmning av bult till oorganisk kemi om man bortser från limmet och enbart fokuserar på en kiselbaserade molekylen i den kristallina fasen.
Ok, adsorption av limhelvetet till oorganiska ytor kanske också ligger i den lilla olyckliga oorganikerns intresseområde.
Men (big f-king MEN), ska ni lösa problemet så behöver ni en revirhävdande alfahanne direkt från organisk kemi! Det är trots allt egenskaperna på limmet som är A och O på om limhelvetet härdar och håller för tilltänkt område.
Eftersom att vi i stora drag kan utesluta att det är adsorption som håller en limbult på plats (lika lite som att adsorption håller en expanderbult på plats) så kan man väl fråga sig om det verkligen är så smart att trycka in limbultar i svenne-granit. Härdar inte limmet ordentligt (pga av temperatur, ej bra rengjort hål, belastning etc) så är det direkt livsfarligt.
However, genom att rotera borren så att diametern på hålet ökar med djupet på hålet så reduceras risken för att rippa en limbult väsentligt.
Further, faktorer som låg dygnstemperatur samt relativt låg korrisionseffekt gör det direkt korkat att frångå expanderbult. Ska man bulta havsklippor så finns ju alltid rostfritt. Är det någon idiot som hävdar att det inte håller mer än några år så kanske jag får vara först med att informera om att det finns olika kvaliteter av rostfritt. Man får det man betalar för!
Thus, tvåkomponents epoxylim reagerar inte likadant för granit (jmfr med kalksten) samt korrisionseffekten på en bult inne i granithålet är tämligen noll och inget.
Så visst känns det så jävla tradigt att folk aldrig lär sig att allt gott från sydeuropa inte ter sig lika gott på hemmaplan. Det är en jävla skillnad på att importera franska graderingssystem och att applicera limbultar på granit."
M&Ms problemkonstbyggnationsblogg för tyvärr en borttynande tillvaro.. Istället har han istället gjort genidraget att skicka in sina alster till BS; BS behöver alltid material och har en långt större läsekrets än en vanlig blogg. Smart. M&Ms roligaste bidrag har dock kommit under ett flitigt 8a.nu kommenterande under högtidshelgerna. Åter är det konsekvens som är på tapeten. Midtbös och Saids har gjort några mycket fina och imponerande skick, men det rapporteras inte på samma sätt. Båda lederna anses vara lättillgängliga för graden, något bla denna anvädare anser, men detta poängteras bara i Midtbös fall. Synnerligen osnyggt, om vi får säga det själva. För den som har tid så har dansken Jakob har ett intressant inlägg i saken. Jens måste verkligen lära sig att hålla fingrarna från den stora gottepåsen.
Vår käre vän "H", uppenbarligen naturvetenskapligt bevandrad, kommer med följande inlägg gällande limbult kontra expander. Han förklarar det hela ganska bra men vi förstår fortfarande inte ett smack. Varför kan man använda limbult på kalk men inte granit, finns det verkligen inga lim som passar granit och låga temperaturer och, till sist, hur tusan ska man kunna rotera borren inne i hållet om man inte är stålmannen? Om det nu är så att temperatur och hålhygien har en inverkan kanske man kan tillse att gynnsamma förhållande råder genom att tex bulta när dyngstemperaturen tillåter och genom att rengöra hålet tillräckligt. Varför detta inte gäller för kalk förstår vi inte.
"Visst, kanske hör limmning av bult till oorganisk kemi om man bortser från limmet och enbart fokuserar på en kiselbaserade molekylen i den kristallina fasen.
Ok, adsorption av limhelvetet till oorganiska ytor kanske också ligger i den lilla olyckliga oorganikerns intresseområde.
Men (big f-king MEN), ska ni lösa problemet så behöver ni en revirhävdande alfahanne direkt från organisk kemi! Det är trots allt egenskaperna på limmet som är A och O på om limhelvetet härdar och håller för tilltänkt område.
Eftersom att vi i stora drag kan utesluta att det är adsorption som håller en limbult på plats (lika lite som att adsorption håller en expanderbult på plats) så kan man väl fråga sig om det verkligen är så smart att trycka in limbultar i svenne-granit. Härdar inte limmet ordentligt (pga av temperatur, ej bra rengjort hål, belastning etc) så är det direkt livsfarligt.
However, genom att rotera borren så att diametern på hålet ökar med djupet på hålet så reduceras risken för att rippa en limbult väsentligt.
Further, faktorer som låg dygnstemperatur samt relativt låg korrisionseffekt gör det direkt korkat att frångå expanderbult. Ska man bulta havsklippor så finns ju alltid rostfritt. Är det någon idiot som hävdar att det inte håller mer än några år så kanske jag får vara först med att informera om att det finns olika kvaliteter av rostfritt. Man får det man betalar för!
Thus, tvåkomponents epoxylim reagerar inte likadant för granit (jmfr med kalksten) samt korrisionseffekten på en bult inne i granithålet är tämligen noll och inget.
Så visst känns det så jävla tradigt att folk aldrig lär sig att allt gott från sydeuropa inte ter sig lika gott på hemmaplan. Det är en jävla skillnad på att importera franska graderingssystem och att applicera limbultar på granit."
onsdag 2 januari 2008
Got some crack?
Kommer 2008 att bli året då tradklättringen återfår sig sin hype?
Nja, den är redan här, och det med råge. De etablerade bohusklättrarna kommer förmodligen att emigrera till Tromsö för att få vara i fred denna sommar.
Redan idag så har den ”nya” generationen börjat införskaffa sig en massa bling bling som kommer glänsa hela vägen till Danmark med en massa solkatter.
Då utvecklingen av dagens klättrare har gått en annan skola [boulder > rep] så väntas nog en hel del nya linjer öppnas upp. Enligt tidigare etablerade bohusklättare så är t.ex. boulderomårdet Kolartorp en av de ultimataste träningslägrena för somliga svalinjer som ännu finnas kvar att sändas i Bohus.
Blickar man tillbaka så lyckades Johnny Dawes en gång i tiden visa sina balansmoves när han satte upp den 11 meter långa Hundred Smears of Solitude i Kolartorp. Vart han är skolad kan ni goggla. Nedan ser ni Andy Peat på den sällan repeterad linjen.
Från en crack junkie till en annan. Please welcome B. Tyrone - KLICK ME
Nja, den är redan här, och det med råge. De etablerade bohusklättrarna kommer förmodligen att emigrera till Tromsö för att få vara i fred denna sommar.
Redan idag så har den ”nya” generationen börjat införskaffa sig en massa bling bling som kommer glänsa hela vägen till Danmark med en massa solkatter.
Då utvecklingen av dagens klättrare har gått en annan skola [boulder > rep] så väntas nog en hel del nya linjer öppnas upp. Enligt tidigare etablerade bohusklättare så är t.ex. boulderomårdet Kolartorp en av de ultimataste träningslägrena för somliga svalinjer som ännu finnas kvar att sändas i Bohus.
Blickar man tillbaka så lyckades Johnny Dawes en gång i tiden visa sina balansmoves när han satte upp den 11 meter långa Hundred Smears of Solitude i Kolartorp. Vart han är skolad kan ni goggla. Nedan ser ni Andy Peat på den sällan repeterad linjen.
För att påbörja listan av icke önskvärda ord 2008 så hittar vi på en 10:e plats : SOFT.
VÅGA NEDGRADERA! Eller inse att linjen kanske passade dig bättre än andra. Kanske välja att inte gradera överhuvudtaget?
Från en crack junkie till en annan. Please welcome B. Tyrone - KLICK ME
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)