måndag 15 februari 2010

Tur i oturen

Nu kanske man kan tycka att vi är lite långsökta. Men när jag ser det här klippet börjar jag fundera lite på tradklättrarretoriken borta i Bohuslän. När Erfarenheten själv missbedömer säkringarnas tillförlitlighet så sätts såna här resonemang i ett annat ljus. Jag mår alltid lite illa när jag ser den här typen av klipp när man vet att det kommer ske en olycka. Tack och lov gick det bra.

Som vanligt var det välarrangerat och bra priser till vinnarna* på 50-fresh (Tack för den nya Madrock-paddan till hushållet!). Landslaget var på plats och som vanligt är det kul att få klättra med utomsocknes kraftkarlar och -kvinnor. Fler landslagsträffar i Stockholm tack. Fler cooper-test till landslaget, de springer på tok för lite. Kanske lite fler beep-test också för den sakens skull. Jag kan tänka mig att det var en intressant syn ute på Bosön i söndags, i synnerhet kontrasten klättrare-friidrottare ute på löparbanorna.

*Katrin och Steklund.

12 kommentarer:

David sa...

Väldigt få tradtalibaner får ens möjlighet att testa sina säkringar då man helst inte faller. Säg att bara en av sex säkringar floppar, då är ändå rysk roulette en underskattad sport när man pressar grader.

Jonas Wiklund sa...

Naturligtvis rippar inte 1 av 6 säkringar! Jag har tagit hundratals "fall" av varierande längd (från sätta sig i säkringen till "fan, nu dör jag") och har rippat exakt 3 säkringar (alla 3 i rad på samma led tyvärr.) De 3 som rippade visste jag också om att de var mest till för att det ser snyggt ut om repet går genom karbiner.

Carlos sa...

Ibland får man tyvärr en (stark) känsla av att vissa personer gärna vill framstå som häftiga genom att överdriva faran med klättring. Eller så har man inte koll på hur det brukar gå till.

Skönt att det gick bra för Erik i alla fall.

Jonas Wiklund sa...

Fan också. I min iver att bråka på intenet glömde jag säga: Bra jobbat, Katrin och Stefan!

David sa...

Jag tillhör dem som har lite belägg för min åsikt då jag själv gick i marken HÅRT utan ett korrekt tradtänk. Jag tar inte onödiga risker eller är generellt oförsiktig, många saker gick fel samtidigt. Det gör inte särskilt ont då man inte minns det, men det jag utsatte mina anhöriga för är betydligt jobbigare.

Jag är personligen orolig för curlingföräldrarnas barn som växt upp på någon inomhusgym och ska prova trad i tron om att inget kan ju hända.

Jag klättrade första gången 89 och då var det en helt annan mentalitet. Det var kilar och häxor. Punkt. Det fanns inga gym. Det passade inte mig, då 12 år gammal och jag slutade.

Vi är fortfarande i en övergång mellan "det gamla" och "det nya" där jag tror tyvärr flera kommer göra illa sig i brist på "det gamla" tänket.

David sa...

kilar och hexor...

Carlos sa...

Och passar kassa skämt om rysk roulette i det gamla säkerhetstänkandet?

Frågar du mig så tycker jag att kilar och häxor är förträffliga säkringar, jag har aldrig riktigt kommit överens med kammar (trots att jag inte började klättra på 80-talet). Det finns faror och risker med allt och jag gissar att jag inte är den enda som har sett bultar, kilar och karbiner rippa eller gå sönder. Men detta har inget att göra med att man gör sig häftig över risktaganden. Det bara är så.

Sporten skulle må bättre utan att man försöker vara häftig för att vi tagit ett falleller vilka konsekvenser det innebär (pratar inte om Erik här). Man tar sina risker och gör det man har tänkt och sedan är det bra med det.Allt annat är snack.

Du måste ha sett väldigt konstiga inomhuskids (hur många?) som ger sig på svåra killeder utan "det gamla tänkandet" i bagaget. De jag känner skulle aldrig ge sig på en tradtur utan rätt utbildning. Det du pratar om existerar inte.

Men ja, det var bättre förr. Speciellt för oss som minns Elvis, alive ang kicking.

David sa...

Förträffliga säkringar, ja, men likväl blir riskerna större om man lägger egna säkringar, invaggad i en falsk säkerhet tar man nästa grepp. Jag blev tvungen att titta på olycksstatistiken, som är tunn, men den är vad vi har:

De tre viktigaste bidragande orsakerna som utpekas till att förstemansfall leder till skador är
att:
• Mellansäkringar lossnar (i drygt hälften av rapporterna).
• Ett grepp eller ett steg lossnar (i en femtedel av rapporterna).
• Fallet blev långt till följd av långt avstånd till senaste mellansäkring (i en tiondel av
rapporterna).

I drygt hälften av olyckorna är det alltså en mellansäkring som lossnar där även jag själv finns representerad. Hur ofta lossnar en bult? Jag har klättrat en del och aldrig ens hört talas om att det hänt i detta land.

Sen att arga taxar utesluter den stora majoriteten av klättrare genom att få igenom en luddig bultpolicy. Senast jag kollade så levde vi i en demokrati, men inom klättring råder talibanismen.

De unga tar efter de "coola" (egoistiska?) killarna precis som mc-kidsen tar efter ghostrider. Skillnaden är att polisen tar Fursetenhofs körkort och kanske sätter honom i fängelse om de lyckas bevisa något. På smc-träffar finns det massor av trevliga kids, men det utesluter inte behovet av ett säkerhetstänk i övrigt.

Rysk roulette är en överdrift då konsekvenserna oftast är något större där, men statistiskt inte helt orelevant och där är man troligen väl medveten om riskerna.

Jag kan mala på i evigheter, men sanningen är att jag inte har tiden att engagera mig på ett bra sätt idag. Jag jobbar där demokrati råder. Samma personer som sitter i styrelserna i bostadsrättsföreningar kommer fortsätta göra livet surt för den överväldigande majoriteten som klättrar bultat.

Ingen får heller glömma klättringens grundregel:

Ha roligt!

/David, 32 jordsnurr

Carlos sa...

Bra att du tänker på säkerheten David.

Roligt var ordet.

/Carlos
Snurrig av hur fort åren gått.

Bruno sa...

Curling all over vår rövar så att säga.

David sa...

Olyckan ovan liknade min, jag var inte allt för långt ifrån döden.

Tänkt mycket runt detta och triggade igång, men i fel forum.

Må alla era kammar sitta som berget!

:)

Bruno sa...

Bruno syftade på SKF och inte på säkerheten.