söndag 27 september 2009

Skepp å hoj

Tankar. Grader och etik ger oss ständigt utrymme för våra åsikter. Det händer väldigt sällan att jag ger mig in i de debatter som finns kring dessa känsloframkallade ämnen. Men i lördags så skedde ett logiskt steg i min personliga utveckling. En nytur klättrades, skit inte ner er nu, men det skedde med hjälp av ett snöre. Och mitt huvud har inte haft en lugn stund sen dess.

Tunabergsträffen var nu i helgen till er som inte fick memot. Ett mindre gäng klättrare från Stockholm åkte ner till ett betydligt större gäng klättrare som tycktes komma från lite varstans i landet. Fantastiskt roligt att se så många reppar på denna lilla klippa. Köbildning var ett faktum redan när vi anlände vid kl 11. Men det gick till synes rätt bra för samtliga att hitta något att pilla in skrot på.

Själv så hamnade jag i det klassiska dilemmat med att inte hitta någon reppartner. Då det finns gott om mossa på Tunaberg så dröjde det inte länge innan jag fann något alternativt insteg att borsta fram. Strax till höger om Himlasängen finns det numera ett retroborstat? insteg strax under aidturen Vino Tinto, som bjuder på lite tricepsexercis i form av en mantlig som påminner en hel del om Magic Woods klassiska Grit de Luxe.

I Himlataket så finns det en hel del ögongodis som sätter fart på fantasin. En fribestigning av Vino Tinto satte fart på fantasin men det resulterade med att topprepet hamnade lite för långt åt höger efter att Andreas och jag klättrat upp för Direttissiman som skrämde skiten ur mig i fjol.

Nåväl. Repet hängde där det gjorde till slut, och det fanns tre fina linjer som man kunde känna på i slutänden. Megadynot var så hårt och långt att det kändes alldeles för futuristiskt att ens göra några fler försök. Hade den funnits i Stockholm så hade den microtunna sprickan varit effektivt rensad vid detta lag. Slopertrappan strax till höger gick en bit, men det kommer att kräva någon med monstruös kroppsspänning samt hårda fingrar för att avsluta resten.
Vilket då leder oss till att ta reda på vad som finns bakom dörr nummer tre. En tunn fingerspricka som ledde till ett ordentligt dyno. Här började lördagens resa.

Det krävdes åtskilliga hopp innan jag förstod hur slopern skulle plockas, den överhängande delen lurade synen kraftigt. Det var tyvärr inte över där heller. Önskar att jag kan be om ursäkt till samtliga som befann på Tunaberg för min ljudnivå.

Efter en risig matchning så började nästa krux. En grisgrymtade mantlig som vore värdig ett eget namn, då det i sig själv är ett eget boulderproblem. Så här långt hade jag inte riktigt tänk på vad jag skulle göra. Det resulterade med att jag hängde i högerhälen, svor och drog i alla grästovor som täckte urtoppningen, tills armarna inte längre orkade hänga kvar.

“FINNS DET NÅGON SOM HAR EN STÅLBORSTE!”

Stort tack till Hedman som fanns på plats med en ordentlig borste som inte går sönder efter två timmar borstning, som min hade gjort tidigare.
Efter en ordentlig omgång med det bästa som pengar kan köpa på Biltema så kunde jag slappna av en stund, för att sedan länka ihop allt. Skepp å hoj var nu född.

Än är den inte gjord fritt. Min bestigning var endast med topprep. De placeringsmöjligheterna som till synes finns tillgängliga lockar inte mig det minsta, till att göra ett cleant försök. Åtminstone inte än. Nu i efterhand så fick jag precis höra att Simon och Andreas gjorde ett par försök idag på lead. Dock så bjöd tydligen dynot även en SM vinnare på en kamp. Skönt att höra att den delen är säker att falla på.

Graden då?
Efter en ordentlig stund med att hitta olika referenspunkter så tror jag att detta kan stämma;
5+ klättring till dynoinsteget, som i min mening har en bouldergrad kring 7A+/B, följt av ett mantlingsproblem som påminner om en hårdare variant av Curbar klassikern Trackside 7A. Hur man adderar allt detta till en Svensk grad har jag alldeles för lite kunskap om, och lämnar med varm hand över till mer erfarna klättrare.

Lite borstning återstår på den nedre delen, men det är ett öppet projekt till den som vill göra den i godare stil.

Edit: Det råder uppenbart borstningsförbud på berget så det är inte aktuellt att putsa bort det sista på den nedre delen.

torsdag 24 september 2009

Error! Try again?

För att komma underfund med varför vi klättrare har så svårt att kommunicera med varandra så fick jag tipset att läsa om Dr. Michael C. Labossarie arbete som forskat i ämnet.

OBS! Nedanstående text kan ha en tyngande effekt på dina ögonlock.

”För att förstå vad en vanföreställning är, måste man förstå vad ett argument är. Väldigt kortfattat, består ett argument för en eller flera lokaler och en slutsats. En förutsättning är en förklaring (en mening som är antingen sant eller falskt) som erbjuds som stöd för påståendet görs, vilket är den slutsats (som också är en mening som är antingen sant eller falskt).

Det finns två huvudtyper av argument: deduktiva och induktiva. En deduktiva argument är ett argument så att lokalerna ger (eller tycks ge) komplett stöd för slutsatsen. Induktiv argument är ett argument så att lokalerna ger (eller tycks ge) en viss grad av stöd (men mindre än komplett stöd) för att sluta. Om anläggningen ger faktiskt den nödvändiga graden av stöd för slutsatsen, då argumentet är bra. En bra deduktiva argument är känt som ett giltigt argument och är sådan att om alla lokaler är sant, då dess slutsats måste vara sant. Om alla argument är giltigt och faktiskt har alla sanna lokaler, då det är känt som ett bra argument. Om den är ogiltig eller har en eller flera falska premisser, kommer det att bli ohållbara. En bra induktiva argument är känd som en stark (eller "övertygande") induktiv argument. Det är sådan att om lokalerna är sanna, och slutsatsen blir troligen att vara sant.


En villfarelse är mycket allmänt, ett fel i resonemanget. Detta skiljer sig från ett sakfel, vilket är helt enkelt fel om fakta. För att vara mer specifik, är ett felslut ett "argument" där anläggningarna anges för ingående inte ger den nödvändiga graden av stöd. Ett deduktiva misstag är ett deduktivt argument som är ogiltigt (det är sådant att det kunde ha alla sanna lokaler och fortfarande ha en falsk slutsats). Induktiv misstag är mindre formell än en deduktiv felslut. De är helt enkelt "argument" som verkar vara induktionsbevis, men lokalerna inte som tillräckligt stöd för slutsatsen. I sådana fall, även om lokalerna var sant, skulle slutsatsen inte vara mer benägna att vara sant.”

Alltså, felslut begås när en person enkelt bortser från en annans persons faktiska ställning och ersätter en förvrängd, falsk överdriven eller version av denna ställning.

Detta slags "resonemang" har följande mönster:
Person A har ställning X.
Person B presenterar position Y (som är en förvrängd version av X).
Person B attacker position Y.
Därför X är falsk / felaktig / bristfällig.
Pretty fucking basic, right?

Därför blir detta slags "resonemang" vilseledande eftersom den angriper en förvrängd version av en position helt enkelt inte utgör ett angrepp på att positionera sig. Man skulle lika gärna vänta en attack på en dålig teckning av en person för att skada personen.

This it for now kids. Blir förhör nästa vecka.

EDIT:

Bilden hjälper nog till att förklara hur olika människor ser på saker och ting. Inga illa om systemutvecklare.


onsdag 23 september 2009

Benknäckargänget på semester i Franken

Det ryktas att Perminator fortfarande bär spår efter Dan Varians dobbar efter fotbollsmatchen sommaren 06. Ont blod uppstod och vi är osäkra på om känslosvallet ännu har lagt sig. Mat Adams med vänner varsågoda:


Jura 08 from beastmaker.co.uk on Vimeo.



Fan vad sugen man blir på en tur till Franken. Öl, Antenne Bayern och klippor som ser ut som skit men är helt fantastiska. I höst, i vår eller någon gång snart.

tisdag 22 september 2009

Lockfågel - le film

Ikväll kommer Sharma till staden. En del kommer dit, andra inte. Prognoserna just nu säger inte utsålt om man litar på vad de säger i kassorna på gymmen. Sannolikt beror det lite på att hela evenemanget är lite otydligt i sin utformning, tom när man frågar på KV så är det svårt att få några raka svar, och att biljettpriset inte är ringa. Lägg till det att klättrare generellt sett är en samling snåljåpar. Är ni intresserade går det fortfarande att få tag i biljetter på PollDaddysiten eller direkt på KV. Vi blir nästan sugna på att ställa in utesessionen i kväll för att se Chris spela på sin flöjt.

----

Nu boulderlööövers, nu är det Focksta time:


Tidelagstaket from Fredrik Sydstrand on Vimeo.





och så slänger vi in en liten film på Påhlmans senaste master piece:

Karatekid i knarkarkvarten from Fredrik Sydstrand on Vimeo.

måndag 21 september 2009

Om förbud

Vissa grejer skriver man inte om. Till exempel brukar man kanske inte lägga sina privata mail på nätet. Dear Mr Horny guy, No I don’t have any photos of my dog… Är det klätterförbud i ett område kanske man inte heller skyltar med att man är där. I ett obetänksamt ögonblick för något år sedan gjorde vi det men det kommer inte upprepas. Skyltar man med det antingen här eller i scorecard leder det i slutändan till mer trafik i området och potentiella problem framöver. Sedan kan man ju tycka att förbudet är omotiverat och inkonsekvent tillämpat i reservatföreskrifterna.

När vi är inne på förbud har vi noterat att det råder nytursförbud i Focksta. Känns kanske inte att det är så mycket att hänga upp sig på. Det mesta och bästa i reservatområdet är redan uppborstat antingen som färdigt problem eller projekt. När Focksta dessutom sträcker sig mil efter mil utmed Route 55 finns det ju massvis med block utanför reservatet. I går gjorde Olof en ny 7c på ett ströblock nära Ramstalund. En gång i tiden dömde jag ut taket som ointressant. Det är ju brant och har grepp. Vem vill ha det?

Ännu ogjord variant på Lockfågel.


Till sist noterar vi att de äldre herrarna fortsätter imponera. Wulfen på Örnberget och Luhren i trollskogen någonstans. Hatten av. När äldre herrar är på tapeten så fick DD till det, dessutom obetalbar draghjälp av de sedvanliga tjockskallarna som kryllar där ute på nätet.

tisdag 15 september 2009

Reptrassel

Vi tar en titt på Henrik som tillbringade stora delar av sommaren i Dolomiterna. Vad vi hört var det en riktig bigwall-fiesta med imponerande bestigningar på bland annat Tre Cime di Lavaredo. Efter att Henrik demonstrerat sina överlägsna firningsskills på Finnsvedsberget frågar vi oss naturligtvis hur lång tid det tog att ta sig ner från zinnarna i Lavaredo.

måndag 14 september 2009

WOW [090914]

Som svar på Climbingpics välskriva inlägg så bjuder vi på veckans pass i sann crossfit anda med klättertillämpning.

21-15-9 - Towel Pullups / Ring dips

Alltså, släng en ansiktshandduk över pullupstången, greppa vardera ände av handduken, starta tidtagaruret, och utför 21 strikta pullups, sedan 21 Ring Dips. Sedan återgå till att göra 15 Towel PU, 15 Ring Dips, avsluta med de resterande 9 repetitionerna av vardera övning.

Youtuba om ni inte förstår övningarna.

Lycka till.

söndag 13 september 2009

En oväntad påminnelse

När man kliver ut ur dörren och påbörjar den korta promenaden mot tricken för att helt plötsligt känner kyla, som sakta kryper sig innanför de tunna plaggen som man ansåg räcka när man såg solen skina genom den smutsiga fönster rutorna. Då vet man att hösten är på ingång. Nu börjar säsongen.

Klättring är inget som utövas sedan resan i somras. Några obligatoriska träningstillfällena har enbart ökat medvetenheten om att tillfällena är för få, samt för oorganiserade. Men det är väl vitsen, man ska klättra när man känner för det, samt när man anser att det är kul. Eller?

Självgranskning varvas med rehabilitering, återigen. Denna gång är det ett knä som tagit stryk av högbollarna som lockade mig så mycket i Sydafrika. Möjligen kan det vara en kombination av allt annat jox som man intresserat sig för också.

Nåväl. Vi har än till synes ett fungerande sjukvårdsystem i Moder Svea. Får se vad räddningspatrullen hittar. Några knäböj och en avhållsamhet från högbollarna borde hjälpa i slutänden.

När man väl kommer igång efter sommaruppehållet så sköljs man över med förnedring. Åtminstone känns det så. Här trodde man att man var i form, men icke. Inte klättermässigt. Är det möjligt att känna pump efter 7 moves?

Än en gång så står man där, som ett blåbär. Hur var det man gjorde nu igen? Höger fot dit, vänster arm hit. Twister någon? Jag vill ju bara upp, helst nu.

Känslan av att behöva börja om tär mer på själen mer än fingertopparna när man väl lyckats hitta hemma och summerar sitt session. Utvecklande? Knappast. Möjligen om man föreläser alternativ livsskådning för uttråkade nyskilda förortsmammor från håla.

“Du måste ta det första steget, inget kommer gratis i livet” - Pastorn.

Något som däremot kommer gratis i livet är påminnelser. Ibland må de vara oönskade sådana. Men när de väl medför något gott, så kan man inte annat än le.

I Rocklands så kickade jag sönder ett steg på In between dreams. Dessa steg letade jag efter i minst 15 minuter, innan jag gav upp och trodde att de hade pulveriserats till intet. Hade blivit ett fint minne att ha stående i bokhyllan.

Under videogranskiningen av bestigningen så ser jag hur Peter plockar upp dessa stenar och lägger ner dem i min kritpåse. “En liten present” riktar han mot Lotta som filmade.

Än idag ligger dessa stenar kvar i kritpåsen, som en påminnelse över att man faktiskt kan lyckas även när man är trött och känner sig klen, som jag tidigare gjorde den dagen.

När jag idag stoppar ner händerna i kritpåsen och förbereder mig, så känner jag stenarna. Oavsett hur långt det än må kännas tills man kommit över kullen så hinner man tänka. Nu ska jag ha kul.

onsdag 9 september 2009

Nytt vid Baggensfjärden

Visst har ni klättrat på Finnsvedsberget och tyckt att stenkvaliteten varit bland det bästa Stockholm har att erbjuda? Visst har ni förtvivlat insett att godsakerna bara finns på ett begränsat område? Hej, nu finns det nytt att klättra!

Sydde och Bruno upptäckte för några veckor sedan att det gick att klämma in en till tur alldeles till höger och Kattöga samt att det var möjligt att göra ett alternativt utsteg till Baggen. Utsteg kanske är att ta i för lite eftersom lederna har mer fristående klättring än gemensam. Sydde begick i förra fredagen borrmaskinsdebut med allt vad det innebär. Några lärdomar rikare blev han nog, men berikade samtidigt klippan med nyklassikern Kvinnofällan och ett ännu ogjort projekt. Mer ihållande än jugfesten på Kattöga men ungefär lika fina generösa grepp ger Kvinnofällan goda förutsättningar att bli välrepeterad. Gradförslaget hamnade till slut på 7c.

Projektet lär segla om Tintin direkt som klippans gradmässigt största skalp. Fint är det också för den delen. Projektet är troligtvis öppet men ge Sydde någon vecka till att försöka på Habibi som han valt att kalla den.

Bara den Kvinnofällan i sig borde ju falla under villkoren för det mycket generösa erbjudandetn om gratis förare . Om den faller för variantregeln, vilket jag gissar på att den inte gör, borde ju i alla fall leden till höger om Kattöga uppfylla samtliga villkor när den väl lämnat projektpuppan.

Sydde hänger på Karbin så det är bara att lämna ett ex där.


Föraren är inte skalenlig. Det finns mer utrymme mellan Baggen och Kattöga än vad det ser ut.

tisdag 8 september 2009

THE SENDS

Först gjorde Shawn Boye 20 på Kjuge, en beta film, och fick oförtjänt ljummen kritik. Sedan blev det Swedish Meatballs, en roadtripp film som fick välförtjänt bättre kritik. Nu har han gjort The Sends för att ge oss inblick i vad som krävs för att sända.

Först och främst så måste jag berömma engagemanget som Shawn har lagt ner. X antal omtalade problem och leder är filmade med proffs prylar vid FA tillfället. Totalt 2000 timmar har det tagit. Kort och gott så är det upplagt för full frontal Swedish climbing porn.

Det bjuds på en massa Väst och Östkust Sends. Det bär av till bad och Ålands resa med seniorer. Man får bekanta sig närmare med urdjuret från Västervik. Framförallt får vi se Peter Bosma ta i och höra vad han går igång på.

Välkända doldisar som tex. Ry Morrison, Chris Ellis, Stefan Pettersson och Henrik Bolander står för inhoppen, men var är brudarna? Då filmen förs helt på engelska kan jag tycka att de engelska herrarna skall föra dialogen istället för dem infödda förmågorna. Å andra sidan så glömmer jag allt vad klätterflum heter när jag får höra Scott Mooneys klockrena anledning till varför han klättrar. När han sedan traddar sig upp för ett gäng super fina Bohus linjer njuter jag.

Björn Strömberg sliter sig upp för Leroy och visar, både med kropp och språk, vilket engagemang som krävs för att klättra snorhårt. Men att låsa projekt samtidigt som man uppmanar fler att pröva dem kommer jag aldrig förstå?

Bäst i hela filmen är ändå solobestigningen med Stefan Wulf på Elefantsprickan. Wulfens inte superstabila bestigning av sprickan ger mig en handsvett utan dess like. Han såg faktiskt ut att kunna dra i backen vilken sekund som helst. Att klippet backas upp av bra musik gör det hela till något unikt.

Sammanfattningsvis så påstår jag att The Sends, är den bästa filmen som Kanadensiske Uppsalabon Shawn Boye gjort. Det är en film som visar när några av dem bästa skickar hårt. Utan att för den delen vara en Dosage film, och det gillar jag! Good work Mr Shawn and thanks for bringing Swedish climbing movies to the silver screen.

Fantastiskt
Elefantsprickan med Wulf
Bosma ser ibland ut som han måste ta i vilket är ovanligt.
Scott Mooney på film (enfingers mono undercling på en 7c+ trad led e fan sick).
Stefan Rasmussens V-viks legacy. Att den mannen inte har körkort gör det hela ännu mer galet.
Mängden klättring, klättrare, stilar och ställen.

Mindre fantastiskt
Stundtals haltande engelsk monolog
Aningen mycket lägereldsfilosofi
Inga tjejer, så när som ett par sekunder i slutet.

Av Pierre Ropero

tisdag 1 september 2009

Brev till Jens

Vi har fått ett öppet brev från Johan Larsson:

Du är som ett litet barn, Jens, som hoppar och skriker så fort ingen annan dansar efter din pipa. Lyssna på dig själv när du kommer med denna obetalbart dumma eskning av att arrangera ett läger i Granitgrottan.

Både i Umeå och Stockholm har det arrangerats väl fungerande bouldertävlingar utan vare sig pengar från förbund eller klubbar där deltagarantalet vart mellan 50-75 personer. Dessa har varit av hög kvalitet i nyutvecklade områden med klättring för alla på den nivå deltagaren själv finner intressant.

Då Riksidrottsförbundet vill främja det lokala utvecklandet av både idrott och dess intresse, har RF ett stöd som heter just lokalt aktivitetsstöd (LOK-stöd), vilket är ett bidrag som skulle kunna lämpa sig för den aktivitet du vill arrangera, just för att inte belasta Specialdistriktsförbundet ekonomi och möjlighet att genomföra de ordinarie förbundsbeslutade aktiviteter som de budgeterat för.

”Statligt Lokalt aktivitetsstöd (LOK-stöd) är avsett att stödja ungdomsverksamheten mellan 7-20 år i föreningarna. Regeringen har enligt förordningen (1999:1177) om statsbidrag överlämnat uppgiften att pröva frågor om fördelning av statsbidrag till idrottsverksamhet till Sveriges Riksidrottsförbund (RF).”

Detta LOK-stöd instiftades just för att i klubbregi kunna, mer lokalt betonat, arrangera olika aktiviteter, tävlingar, läger etc. som inte beslutas på förbundsnivå. Och mig veterligen är du Jens inte involverad i någon förbundskonstellation utöver att du anser att 8a.nu är av betydande nationellt intresse, vilket inte finns något förbundsbeslut på. Då 8a.nu inte är en klubb under Svenska klätterförbundet, har du just nu ingen rätt att söka LOK-stöd, utan måste antingen bilda en klubb, vilket är fullt möjligt om du/ni väljer att följa RF´s stadgar. Ni kan annars bilda en intresseförening och söka stöd av ABF eller liknande om ni väljer att ha mer radikala åsikter, vilket du gång på annan visar att du har. Dock måste klubben ha fler än minst fem ledamöter varav en ordförande och det räcker inte med att du själv har åsikter för fem stycken ledamöter. Dessa stadgar är inte angivna av klätterförbundet, utan av RF. Detta medför att du inte kan ringa och hota med att ”om ni inte ändrar ert beslut, kommer jag lägga ut detta på 8a.nu”, som du ringde till mig en gång i tiden då jag var landslagstränare och du ville att Johan Gross skulle bli en medlem i landslaget istället för Simon Brismo, som jag och Stefan Pettersson tagit beslut om.

Vi och jag har förstått att du verkligen vill, efter ditt utomhusläger under försommaren, arrangera utomhusläger och tävlingar i din regi, men inte har ekonomiska medel för det. Men det är verkligen inte Svenska klätterförbundet eller tävlingskommittén fel. Om vi tittar på liknande idrotter eller företeelser och arrangemang, kan vi se Svenska Friidrottsförbundet där alla pengar från RF läggs på förbundsarrangerad verksamhet vilket är knutet till ren förbundsverksamhet. Om en klubb vill arrangera ett läger eller tävling, ansöker de om LOK-stöd eller pengar från fritidsförvaltningen i kommunen. Detta kan vi jämföra med att TK skulle hjälpa arrangemang ekonomiskt som har ett nationellt intresse ex landslag, distriktslag, nationella träningsläger tävlingar utifrån mästerskapsstatus (SM, NM etc.). Däremot, vad du kallar Nationellt utomhuslandslag eller nationella utomhussammankomster av mer breddverksamhet skulle kunna jämföras med Tjejmilen, Göteborgsvarvet , Lidingöloppet eller likande som absolut inte har någon finansiering av Svenska friidrottsförbundet. Tjejmilens huvudsponsorer är Alecta och Mitt Val, Göteborgsvarvet har GT som huvudsponsor och Lidingöloppet har Adidas. Lika så här står det i din och 8a.nu´s fulla makt att genomföra de tävlingar och läger du känner för att genomföra utomhus med hjälp av sponsorer som du själv skapar avtal med och dessutom med ett samarbetsavtal med klätterförbundet så som friidrottsförbundet har med dessa lopp, utan att subventionera tävlingarna ekonomiskt.

8a.nu började så bra med en hemsida där nyheter lyftes fram men har förändrats till ett forum där godtyckliga intressen och åsikter vinklas utifrån ditt egenintresse. Ett gott exempel som endast vittnar om okunskap i författande, statistik och journalism är din senaste undersökning där just den ekonomiska fördelningen ifrågasätts. Du har då författat :

”Vad ska Förbundet & Tävlingskommitten prioritera” (Utan frågetecken)

Svarsalternativ ett lyder:
”Satsa resurser även på utomhusklättring”

Svarsalternativ två lyder:
”Alla pengar på inomhustävlingar”

Mitt svar är definitivt:
”Skämtar du?”

Ofta när du får kritik över hur du tar ställning i olika frågeställningar eller påståenden, försvarar du det med att ”jag har två systrar som har gått journalistskolan och som jobbar som journalister. Jag har en mängd journalistkompisar.” Tyvärr så märks inte det och verkligen inte i din totala okunskap när du om ovan nämnda undersökning utrycker dig:

”Varför är denna fråga vilseledande? Hur skulle du ha ställt den och då fått annorlunda svar?”

Du har förlorat ditt syfte. Bilda ett eget 8a.nu-lag som kan åka land och rike runt. Jag önskar dig lycka till i det och tror att du skulle kunna få ihop något sådant, men du måste börja respektera att andra, ofta i majoritet, har andra åsikter än dig.


Johan Larsson

Gritstoneberget access

Accessproblematiken kring Tyresöområdet har haft sina turer. Trots att det egentligen är grönt ljus för klättrare att utöva sporten under låg profil i området så finns det tydligen folk som inte tycker att vi hör hemma där.

Fick nyligen ett samtal från Påhlman som varnade för att parkera på den godkända parkering vid Gritstoneberget.

Tydligen så hade hans bil samt ett par till, blivit repade av någon okänd person. Håll utkik om ni ska klättra i Tyresöområdet, framförallt vid Gritstoneberget.

Utomhusklättring en kvinnofälla!

Tur att de håller sig inne då...

Säga vad man vill om siter, pollar och diskussioner men i rätt händer så utklassar vi Rick Gervais med hästlängder.



Känner ni till Godwins lag? I klättersverige har vi en annan:

"As an internet discussion grows longer, the probability of Mats Engquist and Jens Larssen discussing youth comps approaches 1"

Vi kommer återkomma till bannersiten senare under dagen.