Dynga

Sommarens intåg har i princip tagit död på all klätterlust för närvarande. Några pliktskyldiga tvåtimmars pass till inomhusgymmen har det blivit på den sista tiden. Så pass många att man snart skulle kunna göra en ny gymranking. Inte för att vi ids göra det före hösten men det är ju lite talande att man är mer intresserad av att klättra inne än ute när det nålen dallrar på trettiostrecket. Klättra inne betyder alltså mindre klättring och mer tid till annat.

Annat kan tex innebära att man står med flipflops i en halvbrunnen hög med koskit utanför Alfta och skyfflar upp det på en kärra. Då vi vet att det finns bouldrare runt i landet med anknytning till Alfta och Edsbyn kan vi berätta att det mycket väl är värt att släpa dit paddan. Av det mer intressanta och lätthittade tillhör ett fantastiskt block på hygget i Kilens precis där man svänger in mot Runemo på väg 50. På andra sidan Edsbyn ligger Ångbåtarna som man hittar om man kör väg 301 och tar av vänster genom Homna och Gammel-Homna därefter är det skyltat. Ångbåtarna är två enorma block med några riktigt fina linjer. Väl värda ett besök om man är i trakterna.


---

Låga starter verkar vara på modet igen. Bland det märkligare vi såg förra året var uppkomsten av True, Real och True Real assis. Detta är ju ett bara ett oförblommerat flörtande med liggstarten - den verklige satan i sammanhanget. Vad är oddsen på att "Way low..." snart inte bara innebär rumpan utan också skuldran i backen. Vi har iofs länge varit förespråkare av Spankeds hjärteprincip "The more, the merrier" (Har ni en gång besökt Ålandsdal, Högdalen eller Houdini så förstår ni säkert tjusningen med detta) men någon gång behöver man kanske dra gränsen? Fast som vanligt är det ju upp till alla att göra det dom tycker är mest värdefullt med sin tid.

---

På tal om gränsdragning verkar det ha blivit ett stort palaver på 8a.nu när de tar upp frågan om anorexia inom klättringen. Vi var inte riktigt med från början men som vi förstod det handlade det från börja att kicka ut alla undernärda från scorecardet. Om vi bortser från det omöjliga att omsätta detta i praktiken och det kanske inte är rätt väg att utesluta någon pga en sjukdom så anar vi att det finns en god tanke bakom det hela. I en sport som underlättas av att man har mindre att släpa på är det inte så konstigt att anorexi och bulemi förekommer. Detta är en baksida av sporten som knappt uppmärksammas överhuvudtaget och vi kan inte annat än berömma 8a.nu för att de tar upp frågan - att de sedan inte riktigt lyckas i formen är en annan femma.


---

Och när vi ändå är inne dåliga saker så blev Sydde av med lite slingor på Örnberget. I Stockholm finns runt 50 pers som kan tänkas vara intresserade av Sator och det brukar ju inte vara så svårt att ta reda på vilka som jobbar på en led. Låt oss hoppas att den personen bara råkade och inte "råkade" få med sig slingorna.