Nu när fotbollen äntligen är slut ska det bli skönt att slippa gå in på aftonbladet lika ofta. Det tar verkliget emot att klicka på länken men de levererar vanligtvis massvis med text. Mest dynga naturligtvis. Man kan dela upp det i två kategorier, skvaller och krönikor. Helt värdelöst. Aftonbladet har upphört funktionen nyhetstidning. De är mer en dagligt utkommande blog- och skvallercentral än Sveriges största dagstidning. Att ondgöra oss över tillståndet på landets tidningspopulation ska vi lämna därhän men det slog oss att AB uppvisar några sidor som vi känner igen från en större site i klättervärlden. AB skriver ofta att de är störst, får flest träffar och ökar mest. De gillar också att skriva att de var först med saker, såväl nyheter som form och layout av själva tidningen.
Har ni stött på det någon annanstans?
Föreställ er att ni träffar en snubbe av kött och blod. Ponera att denna person älskade att hela tiden berätta hur populär han var, hur mycket bra grejer han har kommit på och hur hårda leder han hade klättrat. Hela tiden.
Vi skulle honom älska honom, eller hur?
Inte nu igen! Okej då, struntsamma, vi ska inte driva det här så mycket längre. Vi kan inte sluta fascineras över sjävlförhärligandet på dottersiten. Allt detta sockrat med "Modigt och ödmjukt" precis över allt. Precis som vi är rätt tjatiga när det gälle dottersiten så tycker vi att det kan bli tjatigt där också. Vi misstänker att dagens agenda kan se ut så här:
1. Skriv "Modig och ödmjuk" i minst en nyhet. För vi vet ju hur griniga TBS blir. Finns det något som är skojigare än attt skriva "Ödmjukt" så är det att reta upp den där softisarna Bruno och Ze Kaufmachine.
2. Dissa graderna i Stockholm. De är ju så jävla softa. Vi på västkusten är ena riktiga kraftkarlar.
3. Reta upp communityn ännu mer genom att skriva ytterligare en konstig kommentar till en nyhet. Undrar om vi inte kan ragga upp Jan Sander till teamet? Han har ju så vettiga åsiker.
4. Men vänta vi får ju så många träffar, det måste vi ju skriva. Och så får vi inte glömma den där super-dupertekniken att skita med selen på som vi uppfann. Det måste vi skriva igen för den var ju så revolutionerande.
Well thats it! Vi och andra har klättrat också. Men det vill ni väl inte läsa om? Vi kommer att fortsätta att vara en blogkrönikemaskin som gödslar sin dynga över den skvallertörstande klätterpopulation.
Nu drar jag till SA!
måndag 30 juni 2008
fredag 27 juni 2008
Just idag är jag stark... NOT
Alkohol är verkligen djävulen verk. Och firmafester är arbetsgivaren sätt att testa din smärttröskel. Blir du för full och skäller ut chefen så är det dags att gå vidare.
”Hörrö tu du, vi sig snacka tu och ja, åkei?”
Tack och lov så var inte chefen med igår. Annars hade man stått på AMS och tryckt på knappen som framkallar det förnedrande ljudet. ”Duuu du”. Varför inte bara byta ut det mot Nelsons ”HAHA”?
OK. Nygrillade spädgrisar är inte lika goda som de ser ut att vara i Asterix böckerna. Rätt smaklösa faktiskt. Boven i dramat är ölen som man tvingas skölja ner för att få fart på smaklökarna när man gnagar på sina ribs. Stor gris. Många öl.
Mörker.
- Söder? Fan gör vi här?
- Ali, vi ska kolla på matchen.
- Ah. Check.
Mother Russia förlorade tydligen. Dränka sorgen med sprit? Känns som en bra idé.
Helt seriöst. 170 pix för en grogg. Då är den fan stark. Uppenbart var man inte karl nog att hantera den heller.
”Halu, schaxi schtockholm. Schicka en pulle till maria i torget, typ nu. *hick”
Mörker.
”Gullmarsplan, fan gör jag här? Var e min taxi?”
1 missat samtal på mobilen. Plus ett röstmeddelande. Fan.
5 minuter kvar hem. Kom igen Ali, du grejer detta. Annars hamnar du i Hagsätra och blir plockad av nymuckad väktare som behöver få sin dagliga dos av ”nödvärn”.
Mörker.
Klockan ringer alldeles för tidigt. Att jag befinner mig på jobbet tidigare än 9:30 hör till ovanligheterna. Solförmörkelser är ett frekventare fenomen. Men för att göra en dag som detta mer spännande så måste man infinna sig på jobbet tidigt för att snacka med någon stackare som sitter på Pacific Time. Alltså -8 timmar. Kul. Not.
Chefen glider in.
- Fan gör du här så här tidigt?
Lyckas mumla fram ”Möte”. Han skakar på huvudet och går. Samtidigt som han ler och säkert tänker på Nelson. HAHA.
Receptionisten får syn på mig.
- Tungt igår?
- Stick.
- Ok?
- Lämna kaffetermosen.
torsdag 26 juni 2008
Hodo
En del personer med bristande självinsikt brukar uppmana sina meningsmotståndare på internet att klättra mer och skriva mindre. Klättra och skriva på internet är sällan rena substitut, något vi ganska handgripligt har förevisat med den senaste månadens relativa inaktivitet. Vi har knappt skrivit en rad på bloggen, samtidigt har vi inte rört oss många meter i höjdled. Senast vi intog en horisontal position var när Italien sparkade ut Frankrike från mästerskapen.
Men det är ju inte riktigt sant.
Ibland sker det saker som får en att förstå att något särskilt är på gång. När vi för någon månad sen upptäckte att det för en gångs skull fans tvål på muggen på KV höjde vi på ögonbrynen. Något särskilt var helt klart i görningen. Hur ofta får man tvaga labbarna efter konstens alla regler på ett klättergym i Stockholm? Det är som att komma till gymmet och upptäcka att det är rent och välstädat. Inte särskilt sannolikt - det sker ungefär med samma regelbundenhet som våra kärnkraftverk havererar. Definitivt skumt. Och när vi kom ner till väggarna och möttes av inte bara en utan tre David Hodo-kopior insåg vi att KV äntligen äntligen börjat styra upp sin interiör. Boulderväggarna under fjällrävenväggen såg annorlunda ut. KV har länge varit i behov av lite uppryckning och vi ser fram emot fortsättningen.
Hodo
Ali kommenterar:
"Märkliga rykten hade redan börjat cirkulera att den nya väggen skulle eventuellt vara en fara för dem som körde rep på fjällräven.
”Någon kommer att skada sig. Kidzen är rädda att falla.”
Men vid första anblick av den gamla bullen så poppar den första frågan upp;
”Hur f*n kan man skada sig om man tar ett fall där?”
och alla eventuella farhågor dementeras av Bozman.
Hur som helst så är väggen ett fint ansiktslyft för verket. DJ båset på toppen får en redan nu att ladda inför nästa Boulder Bash. Flip the beat."
---
Ibland ångrar man att man inte knäppte på kameran. I fredags gjorde Olof en episk bestigning av Frispel i Kasviken. Hade vi fått den på film så hade veckan varit räddad för samtliga läsare av denna blog. Nu fick endast närvarande privilegiet att njuta av Olofs konventionsprängande ordsvador och klättring.
En annan grej som borde dokumenterats var Flammans expriment med diverse hudvårdsprodukter. Efter att ha tillbringat minst två timmar för mycket i solen gick Flammans nylle i rödrosa. Naturligtvis känns det inte bra och sånt måste smörjas. Vad finns till hands? Jo, Climb-On!
-Hrm, är det någon som har något annat än Climb-On.
Tystnad tillbaka. Så Flamman börjar nogrant kleta in hela fejjan med Climb-On. Funkar så där - det vet Flamman nu. Men fett blir det, riktigt fett. Då kommer Bruno på att Steklund med hela sitt Himbo-kit sitter i samma bil.
-Stekis, har du något åt Flamman?
- Visst, vad vill ni ha? Elisabeth Arden?
I ren desperation applicerades även EA. Resultat? En välvaxad Red Delcious:
---
Har ni extremt lite att göra kan ni scrolla igenom denna guldtråd på TKAK. Är inte de norrlänningar underbara när de kommer i gång? Grälsjukare folk får man leta efter.
"-"Jag anser att jag har gjort för få (garanterat under tio) sprängningar, blockförflyttningar, markberedningar mm för att kunna tilldelas "cred" för att ha gjort en betydande insats på Skravelsjö och därmed så besitter jag ej kunskap att förstå vad som är rätt och fel för detta område."
-"För att jag inte ska kunna anklagas att "glida" på andras bekostnad så förbjuder jag er härmed att använda mitt namn i erat register på platser som jag ej själv godkänt"
"
Men det är ju inte riktigt sant.
Ibland sker det saker som får en att förstå att något särskilt är på gång. När vi för någon månad sen upptäckte att det för en gångs skull fans tvål på muggen på KV höjde vi på ögonbrynen. Något särskilt var helt klart i görningen. Hur ofta får man tvaga labbarna efter konstens alla regler på ett klättergym i Stockholm? Det är som att komma till gymmet och upptäcka att det är rent och välstädat. Inte särskilt sannolikt - det sker ungefär med samma regelbundenhet som våra kärnkraftverk havererar. Definitivt skumt. Och när vi kom ner till väggarna och möttes av inte bara en utan tre David Hodo-kopior insåg vi att KV äntligen äntligen börjat styra upp sin interiör. Boulderväggarna under fjällrävenväggen såg annorlunda ut. KV har länge varit i behov av lite uppryckning och vi ser fram emot fortsättningen.
HodoAli kommenterar:
"Märkliga rykten hade redan börjat cirkulera att den nya väggen skulle eventuellt vara en fara för dem som körde rep på fjällräven.
”Någon kommer att skada sig. Kidzen är rädda att falla.”
Men vid första anblick av den gamla bullen så poppar den första frågan upp;
”Hur f*n kan man skada sig om man tar ett fall där?”
och alla eventuella farhågor dementeras av Bozman.
Hur som helst så är väggen ett fint ansiktslyft för verket. DJ båset på toppen får en redan nu att ladda inför nästa Boulder Bash. Flip the beat."
---
Ibland ångrar man att man inte knäppte på kameran. I fredags gjorde Olof en episk bestigning av Frispel i Kasviken. Hade vi fått den på film så hade veckan varit räddad för samtliga läsare av denna blog. Nu fick endast närvarande privilegiet att njuta av Olofs konventionsprängande ordsvador och klättring.
En annan grej som borde dokumenterats var Flammans expriment med diverse hudvårdsprodukter. Efter att ha tillbringat minst två timmar för mycket i solen gick Flammans nylle i rödrosa. Naturligtvis känns det inte bra och sånt måste smörjas. Vad finns till hands? Jo, Climb-On!
-Hrm, är det någon som har något annat än Climb-On.
Tystnad tillbaka. Så Flamman börjar nogrant kleta in hela fejjan med Climb-On. Funkar så där - det vet Flamman nu. Men fett blir det, riktigt fett. Då kommer Bruno på att Steklund med hela sitt Himbo-kit sitter i samma bil.
-Stekis, har du något åt Flamman?
- Visst, vad vill ni ha? Elisabeth Arden?
I ren desperation applicerades även EA. Resultat? En välvaxad Red Delcious:
---
Har ni extremt lite att göra kan ni scrolla igenom denna guldtråd på TKAK. Är inte de norrlänningar underbara när de kommer i gång? Grälsjukare folk får man leta efter.
"-"Jag anser att jag har gjort för få (garanterat under tio) sprängningar, blockförflyttningar, markberedningar mm för att kunna tilldelas "cred" för att ha gjort en betydande insats på Skravelsjö och därmed så besitter jag ej kunskap att förstå vad som är rätt och fel för detta område."
-"För att jag inte ska kunna anklagas att "glida" på andras bekostnad så förbjuder jag er härmed att använda mitt namn i erat register på platser som jag ej själv godkänt"
"
onsdag 25 juni 2008
Uppbloc
Några säger punkigt. Andra säger åttiotal. Vi säger köp. För att citera Dogge när han stod i vår monter och krängde: Köp! Köp! Köp! Spendera! Spendera! Spendera! Fett med billigt!
Jo, exakt så lät han. Och det funkade alldeles utmärkt.
-Varför köpa, säger ni.
Jo, den gamla är slutsåld och dessutom utdaterad. Nya problem och nya områden.
-Är det värt det?
Visst, det finns gott om kvalitet i Uppsala från 5c till 7c. Något för de flesta med andra ord. Som bonus matar Stefan på med lite historik. Killen kan dessutom konsten att uttrycka sig i skrift.
-Hur är det med pointsen? Det var lite snålt senast.
Eller hur! Nu får du generösare utdelning för din insats. En hel del grader har reviderats.
-Okeh då. Hur?
Beställ direkt från Stekarn: uppbloc (at) gmail.com 200 dinarer plus 20 spänn för frakt.
Eller knata till Karbin ellerArcteryx.
Jo, exakt så lät han. Och det funkade alldeles utmärkt.
-Varför köpa, säger ni.
Jo, den gamla är slutsåld och dessutom utdaterad. Nya problem och nya områden.
-Är det värt det?
Visst, det finns gott om kvalitet i Uppsala från 5c till 7c. Något för de flesta med andra ord. Som bonus matar Stefan på med lite historik. Killen kan dessutom konsten att uttrycka sig i skrift.
-Hur är det med pointsen? Det var lite snålt senast.
Eller hur! Nu får du generösare utdelning för din insats. En hel del grader har reviderats.
-Okeh då. Hur?
Beställ direkt från Stekarn: uppbloc (at) gmail.com 200 dinarer plus 20 spänn för frakt.
Eller knata till Karbin eller
FA igen igen
Tråkig läsning. Ni vet ju var vi står i frågan och tycker att det är lite synd att Pålsson ska vara fast i så antika ideal att de till och med hindrar honom att låta bilder av projektet ligga uppe.
"För att ge dem lite chans att jobba på den så har jag tagit bort bilderna som jag publicerade i det förra inlägget. "
För annars hade projektbefriarna bara svärmat över klippan. Ofta!* En överhängande offwidth någonstans i Sveriges bukparti är inte det lättaste att lokalisera. Linjen verkar ganska hård och bara det reducerar ju antalet potentiella intressenter ganska drastiskt då det gäller avig trad. De som har intresse av linjen respekterar säkerligen också den projektörernas önskan om att få vara först. Fine, vi är inte intresserade. Men varför inte låta bilderna ligga uppe? Jag tycker att Jonas borde ta bort hela inlägget, för annars vet man ju ungefär var man ska leta. Behövs inga bilder - linjen syns ju från vägen. Sedan när linjen väl är gjord får man säkert höra:
- Du borde klättra min led.
Min led? Ja, ni läste rätt. Uttrycket är ganska vanligt förekommande. Men det är klart, i hela tänket kring att låsa ett projekt för att få vara först ingår det troligtvis lite pur ägandeglädje.
Årets i särklass mest underhållande diskussion fick en fin slutknorr på 8a.nu.
"Jag har inte tagit ner något rosa band och har ännu inte släppt den fri. Jag har har haft anledning att fundera kring hur jag skulle göra i denna fråga. Tankarna har gått kring att ta ner alla bultar, då de formellt är betalda av mig till att hänga upp den sista bulten då leden ändå inte har samma värde för mig längre. "
Jag kan faktiskt inte få nog av att läsa dessa rader. De är helt fantastiska. Naturligtvis ska Janne plocka ner sina bultar - de har ju kostat en hel del i inköp och man kan inte låta dessa pengar gå till spillo på en icke-FA.
*I ett försök att motverka vår stigande ålder och verka lite mer ungdomliga kommer vi i fortsättningen krydda våra texter med tonårsuttryck såsom Ofta och Orka. Annars är ju undertecknad uppvuxen med tex Trolo, Liksom och Han ba' men de klingar lite ålderdomligt år 2008.
"För att ge dem lite chans att jobba på den så har jag tagit bort bilderna som jag publicerade i det förra inlägget. "
För annars hade projektbefriarna bara svärmat över klippan. Ofta!* En överhängande offwidth någonstans i Sveriges bukparti är inte det lättaste att lokalisera. Linjen verkar ganska hård och bara det reducerar ju antalet potentiella intressenter ganska drastiskt då det gäller avig trad. De som har intresse av linjen respekterar säkerligen också den projektörernas önskan om att få vara först. Fine, vi är inte intresserade. Men varför inte låta bilderna ligga uppe? Jag tycker att Jonas borde ta bort hela inlägget, för annars vet man ju ungefär var man ska leta. Behövs inga bilder - linjen syns ju från vägen. Sedan när linjen väl är gjord får man säkert höra:
- Du borde klättra min led.
Min led? Ja, ni läste rätt. Uttrycket är ganska vanligt förekommande. Men det är klart, i hela tänket kring att låsa ett projekt för att få vara först ingår det troligtvis lite pur ägandeglädje.
Årets i särklass mest underhållande diskussion fick en fin slutknorr på 8a.nu.
"Jag har inte tagit ner något rosa band och har ännu inte släppt den fri. Jag har har haft anledning att fundera kring hur jag skulle göra i denna fråga. Tankarna har gått kring att ta ner alla bultar, då de formellt är betalda av mig till att hänga upp den sista bulten då leden ändå inte har samma värde för mig längre. "
Jag kan faktiskt inte få nog av att läsa dessa rader. De är helt fantastiska. Naturligtvis ska Janne plocka ner sina bultar - de har ju kostat en hel del i inköp och man kan inte låta dessa pengar gå till spillo på en icke-FA.
*I ett försök att motverka vår stigande ålder och verka lite mer ungdomliga kommer vi i fortsättningen krydda våra texter med tonårsuttryck såsom Ofta och Orka. Annars är ju undertecknad uppvuxen med tex Trolo, Liksom och Han ba' men de klingar lite ålderdomligt år 2008.
onsdag 18 juni 2008
Tales from a bored 25+ boy
- Vad heter den där leden?
- Ingen aning.
- Vem satte upp den?
- Rikard Hedman skulle jag tro.
- Ah. Fördjävla bra bultat.
- Jo.
När jag halvskakigt tittar upp så ser jag bara 25 m vägg. 25 m pump. 25 m glädje. 25 m erfarenhet. 25 m ångest. Shit, jag kommer aldrig att lyckas hålla ihop detta. C’mon you f@#% piece of *pip*
Backa bandet lite <<< color="#ff0000">
mailto:chefen&Subject=Semesteransökan&body=Önskar härmed ha semster vecka 24. %0A Bevilja annars säger jag upp mig %0A Vänligen Ali
Misstänker att det senaste bokvalet fått fart på klätteranarkisten inom mig. Men jag är inte helt redo på att tillbringa resten av mina år som 25+ i en risig kombi. Det är ju lite jobbigt att bo i en bil som man inte får köra, lagligt alltså. Nej, jag har inte körkort. Oddsen på att jag tar det i år ger 25 gånger pengarna just nu.
Semester: Check
Gear: Check
Finans: Check
Destination: Check
Partner: Check
“Baby, jag drar iväg en vecka och klättrar med Erik, vi hörs när jag kommer hem”
Arg flickvän : Check
Spola fram tiden >>>
Första anhalten för resan blev den magiska ön Åland. Vet inte vad det är med denna ö, men återbesöken blir bara fler och fler med åren. Dock så var det något helt annat som stod på agendan än boulders. Skålberget nämligen. Sport samt tradklättring finns tillgängligt vid denna superfina klippa som ligger i Sund.
Fortsättning följer...
---
Tillsvidare kan ni underhålla er med att kolla in bloggens favorit Fred på sin kamp med Salamandré.
En 10 minuter preview m.m. finns tillgänglig på filmen Last Action Hérault site.
- Ingen aning.
- Vem satte upp den?
- Rikard Hedman skulle jag tro.
- Ah. Fördjävla bra bultat.
- Jo.
När jag halvskakigt tittar upp så ser jag bara 25 m vägg. 25 m pump. 25 m glädje. 25 m erfarenhet. 25 m ångest. Shit, jag kommer aldrig att lyckas hålla ihop detta. C’mon you f@#% piece of *pip*
Backa bandet lite <<< color="#ff0000">
mailto:chefen&Subject=Semesteransökan&body=Önskar härmed ha semster vecka 24. %0A Bevilja annars säger jag upp mig %0A Vänligen Ali
Misstänker att det senaste bokvalet fått fart på klätteranarkisten inom mig. Men jag är inte helt redo på att tillbringa resten av mina år som 25+ i en risig kombi. Det är ju lite jobbigt att bo i en bil som man inte får köra, lagligt alltså. Nej, jag har inte körkort. Oddsen på att jag tar det i år ger 25 gånger pengarna just nu.
Semester: Check
Gear: Check
Finans: Check
Destination: Check
Partner: Check
“Baby, jag drar iväg en vecka och klättrar med Erik, vi hörs när jag kommer hem”
Arg flickvän : Check
Spola fram tiden >>>
Första anhalten för resan blev den magiska ön Åland. Vet inte vad det är med denna ö, men återbesöken blir bara fler och fler med åren. Dock så var det något helt annat som stod på agendan än boulders. Skålberget nämligen. Sport samt tradklättring finns tillgängligt vid denna superfina klippa som ligger i Sund.
Fortsättning följer...
---
Tillsvidare kan ni underhålla er med att kolla in bloggens favorit Fred på sin kamp med Salamandré.
En 10 minuter preview m.m. finns tillgänglig på filmen Last Action Hérault site.
Höversby
I dag är det "The day of nothing". Vi har gått så långt in i inaktiviteten att till och med dvalan känns stressande. I dag är dan när ingenting händer. Kanske kommer något att ske lite senate men just i denna stund är någonting ingenting. Det är så mycket ingenting att även de som gör något av ingenting inte kan göra någonting av det.
Det var inledningen till en text i måndags. I tisdags fick vi ny fart och landade i Höversby, av alla ställen, och kickade igång systemen igen.
Höversby är litet men naggande gott. Med Knutstorp i omedelbar närhet är området också en destination för lite mer långväga resenärer. Tre riktigt klättervärda problem och lite annat smått och gott. Finast är nog Samuraj 7c tätt följt av Ronin 8a och Guns n Roses 7c. Som vanligt med Lping-bouldringen förstår vi oss inte på graderna. Eftersom vi tidigare har hävdat detta och linköpingsborna har skickat lite undrande frågor om denna Hawaii-stämpel ska vi försöka förtydliga vad vi menar.
Samuraj som av många anses vara lite lättare än 7c, då annan beta än OG brukas, anser vi är solid i sin grad och hårdare än Guns n Roses eller någon av alla varianter på Kristibrudblocket i Knutstorp. Gällande probelemen Silverado och Aldrig vid min svans hade graderingen varit den omvända om vi själva hade graderat. Vår generella uppfattning är att det är snålt med poäng på de lite flackare problemen medan man generellt får bra utdelning för mödan på de branta. Samtidigt bör man inte glömma att denna uppfattning säkert säger en hel del om vår egen förmåga.
Klart är att Knutstorp och Höversby har våran starkaste rekommendation i dagsläget. Så mycket bättre block finns det inte på många andra ställen i detta land.
Det var inledningen till en text i måndags. I tisdags fick vi ny fart och landade i Höversby, av alla ställen, och kickade igång systemen igen.
Höversby är litet men naggande gott. Med Knutstorp i omedelbar närhet är området också en destination för lite mer långväga resenärer. Tre riktigt klättervärda problem och lite annat smått och gott. Finast är nog Samuraj 7c tätt följt av Ronin 8a och Guns n Roses 7c. Som vanligt med Lping-bouldringen förstår vi oss inte på graderna. Eftersom vi tidigare har hävdat detta och linköpingsborna har skickat lite undrande frågor om denna Hawaii-stämpel ska vi försöka förtydliga vad vi menar.
Samuraj som av många anses vara lite lättare än 7c, då annan beta än OG brukas, anser vi är solid i sin grad och hårdare än Guns n Roses eller någon av alla varianter på Kristibrudblocket i Knutstorp. Gällande probelemen Silverado och Aldrig vid min svans hade graderingen varit den omvända om vi själva hade graderat. Vår generella uppfattning är att det är snålt med poäng på de lite flackare problemen medan man generellt får bra utdelning för mödan på de branta. Samtidigt bör man inte glömma att denna uppfattning säkert säger en hel del om vår egen förmåga.
Klart är att Knutstorp och Höversby har våran starkaste rekommendation i dagsläget. Så mycket bättre block finns det inte på många andra ställen i detta land.
måndag 9 juni 2008
Dynga
Sommarens intåg har i princip tagit död på all klätterlust för närvarande. Några pliktskyldiga tvåtimmars pass till inomhusgymmen har det blivit på den sista tiden. Så pass många att man snart skulle kunna göra en ny gymranking. Inte för att vi ids göra det före hösten men det är ju lite talande att man är mer intresserad av att klättra inne än ute när det nålen dallrar på trettiostrecket. Klättra inne betyder alltså mindre klättring och mer tid till annat.
Annat kan tex innebära att man står med flipflops i en halvbrunnen hög med koskit utanför Alfta och skyfflar upp det på en kärra. Då vi vet att det finns bouldrare runt i landet med anknytning till Alfta och Edsbyn kan vi berätta att det mycket väl är värt att släpa dit paddan. Av det mer intressanta och lätthittade tillhör ett fantastiskt block på hygget i Kilens precis där man svänger in mot Runemo på väg 50. På andra sidan Edsbyn ligger Ångbåtarna som man hittar om man kör väg 301 och tar av vänster genom Homna och Gammel-Homna därefter är det skyltat. Ångbåtarna är två enorma block med några riktigt fina linjer. Väl värda ett besök om man är i trakterna.
---
Låga starter verkar vara på modet igen. Bland det märkligare vi såg förra året var uppkomsten av True, Real och True Real assis. Detta är ju ett bara ett oförblommerat flörtande med liggstarten - den verklige satan i sammanhanget. Vad är oddsen på att "Way low..." snart inte bara innebär rumpan utan också skuldran i backen. Vi har iofs länge varit förespråkare av Spankeds hjärteprincip "The more, the merrier" (Har ni en gång besökt Ålandsdal, Högdalen eller Houdini så förstår ni säkert tjusningen med detta) men någon gång behöver man kanske dra gränsen? Fast som vanligt är det ju upp till alla att göra det dom tycker är mest värdefullt med sin tid.
---
På tal om gränsdragning verkar det ha blivit ett stort palaver på 8a.nu när de tar upp frågan om anorexia inom klättringen. Vi var inte riktigt med från början men som vi förstod det handlade det från börja att kicka ut alla undernärda från scorecardet. Om vi bortser från det omöjliga att omsätta detta i praktiken och det kanske inte är rätt väg att utesluta någon pga en sjukdom så anar vi att det finns en god tanke bakom det hela. I en sport som underlättas av att man har mindre att släpa på är det inte så konstigt att anorexi och bulemi förekommer. Detta är en baksida av sporten som knappt uppmärksammas överhuvudtaget och vi kan inte annat än berömma 8a.nu för att de tar upp frågan - att de sedan inte riktigt lyckas i formen är en annan femma.
---
Och när vi ändå är inne dåliga saker så blev Sydde av med lite slingor på Örnberget. I Stockholm finns runt 50 pers som kan tänkas vara intresserade av Sator och det brukar ju inte vara så svårt att ta reda på vilka som jobbar på en led. Låt oss hoppas att den personen bara råkade och inte "råkade" få med sig slingorna.
Annat kan tex innebära att man står med flipflops i en halvbrunnen hög med koskit utanför Alfta och skyfflar upp det på en kärra. Då vi vet att det finns bouldrare runt i landet med anknytning till Alfta och Edsbyn kan vi berätta att det mycket väl är värt att släpa dit paddan. Av det mer intressanta och lätthittade tillhör ett fantastiskt block på hygget i Kilens precis där man svänger in mot Runemo på väg 50. På andra sidan Edsbyn ligger Ångbåtarna som man hittar om man kör väg 301 och tar av vänster genom Homna och Gammel-Homna därefter är det skyltat. Ångbåtarna är två enorma block med några riktigt fina linjer. Väl värda ett besök om man är i trakterna.
---
Låga starter verkar vara på modet igen. Bland det märkligare vi såg förra året var uppkomsten av True, Real och True Real assis. Detta är ju ett bara ett oförblommerat flörtande med liggstarten - den verklige satan i sammanhanget. Vad är oddsen på att "Way low..." snart inte bara innebär rumpan utan också skuldran i backen. Vi har iofs länge varit förespråkare av Spankeds hjärteprincip "The more, the merrier" (Har ni en gång besökt Ålandsdal, Högdalen eller Houdini så förstår ni säkert tjusningen med detta) men någon gång behöver man kanske dra gränsen? Fast som vanligt är det ju upp till alla att göra det dom tycker är mest värdefullt med sin tid.
---
På tal om gränsdragning verkar det ha blivit ett stort palaver på 8a.nu när de tar upp frågan om anorexia inom klättringen. Vi var inte riktigt med från början men som vi förstod det handlade det från börja att kicka ut alla undernärda från scorecardet. Om vi bortser från det omöjliga att omsätta detta i praktiken och det kanske inte är rätt väg att utesluta någon pga en sjukdom så anar vi att det finns en god tanke bakom det hela. I en sport som underlättas av att man har mindre att släpa på är det inte så konstigt att anorexi och bulemi förekommer. Detta är en baksida av sporten som knappt uppmärksammas överhuvudtaget och vi kan inte annat än berömma 8a.nu för att de tar upp frågan - att de sedan inte riktigt lyckas i formen är en annan femma.
---
Och när vi ändå är inne dåliga saker så blev Sydde av med lite slingor på Örnberget. I Stockholm finns runt 50 pers som kan tänkas vara intresserade av Sator och det brukar ju inte vara så svårt att ta reda på vilka som jobbar på en led. Låt oss hoppas att den personen bara råkade och inte "råkade" få med sig slingorna.
torsdag 5 juni 2008
Lösa grepp
"Jag är nu officiellt tjock" deklarerade Ali högt vid förra veckans besök till Stockholms stolthet Högdalen. Ingen av de närvarande kunde nicka instämmande till Alis utsaga men ingen vågade av naturliga skäl heller säga emot. Säger Ali att något är på ett visst sätt då är det just precis på detta sätt. Tyvärr kanske det låg en gnutta sanning där ändå. Häromdagen lyckades upptäckte Ali att en av juggarna vid femtebulten på Panta Rei flexade rejält. Så rejält att det föranledde en reträtt. Bruno som länge har ogillat Örnberget just för dess lömskefulla karaktär är inte förvånad. Frågan är inte om utan när någon kommer att lemlästas av ett nedflygande klippstycke. Det lossnar både stort och smått och det har varigt några tillbud där utgången varit lyckosam. Hade det inte varit för fem-sex riktigt fina leder hade man lika gärna kunnat spränga skiten.
Ali berättar:
Tisdagens tur till Örnberget bjöd det på en och annan överraskning, av den lite mer obehagligare karaktären. Då jag är en sk city kid så hörs jag tydligt när jag väl kommer i kontakt med något av naturens skapelser i skogen. Det märktes tydligt på lördagens utomhusträff i Ballingsta.
”HOLY SHIT. Did you see the size of the motherfucking ant!?”
Enter the Påhlman.
“Ja du Ali, du är i skogen nu, i skogen finns det djur och insekter.”
Hmmm, varför lärde vi oss inte om sånt i scouterna? Uppväxten i förorten präglades av en helt annan ”utbildning”. Kanske kommer i något kapitel i min biografi år 2050 – When keepin it real goes wrong.
Till annat som bör uppmärksammas ordentligt. Att Örnberget är lite löst och att det kommer sten farandes men jämna mellanrum är inget nytt. Men på just Panta Rei så bör klättare ta det lite extra lugnt. När jag i tisdags befann mig vid juggen parallelt med den femte bulten så fick jag blockras deja vu. Greppet sviktade lite och lät helt ihålligt. När det väl kommer ner så bör säkringsmannen stå vid sidan av leden och EJ rätt under. För det kommer att komma en STOR bit ner.
Vad har Stockholms Bultkommité för policy gällande rensning av lösa grepp på leder?"
Jag vet inte vad bultkommiten har för inställning till lösa grepp men en sak är säker: De ska slås bort. Förr eller senare kommer de att lossna och gör de det när man klättrar leden/problemet riskerar man att lobotomera sin säkrare/spottare. Alltså: Stöter du på ett löst grepp på en led är det nästan din skyldighet att avlägsna det med tanke på dina medklättrare.
Det har dykt upp några frågor om Åland. Var problem går och hur problem startar. På frågan om var problem startar kan vi inte säga så mycket mer att man startar som man själv finner bäst. Det är ett problem om man använder areten och ett annat om inte använder areten. Ganska enkelt, n'est-ce pas? Graden? Ingen aning. Hur hittar man till The Pope?
1. Missa sista färjan hem.
2. Fixa plats på den långsamma nattfärjan från Långnäs.
3. Åk runt med en frustrerad Påhlman.
4. Stanna där ni skymtar berg.
Det ligger i närheten av Lumparland. Området kanske kan bjuda på ca 50 linjer värda att klättra. Väl värt att besöka om man har någon timme att slå ihjäl innan färjan.
Ali berättar:
Tisdagens tur till Örnberget bjöd det på en och annan överraskning, av den lite mer obehagligare karaktären. Då jag är en sk city kid så hörs jag tydligt när jag väl kommer i kontakt med något av naturens skapelser i skogen. Det märktes tydligt på lördagens utomhusträff i Ballingsta.
”HOLY SHIT. Did you see the size of the motherfucking ant!?”
Enter the Påhlman.
“Ja du Ali, du är i skogen nu, i skogen finns det djur och insekter.”
Hmmm, varför lärde vi oss inte om sånt i scouterna? Uppväxten i förorten präglades av en helt annan ”utbildning”. Kanske kommer i något kapitel i min biografi år 2050 – When keepin it real goes wrong.
Till annat som bör uppmärksammas ordentligt. Att Örnberget är lite löst och att det kommer sten farandes men jämna mellanrum är inget nytt. Men på just Panta Rei så bör klättare ta det lite extra lugnt. När jag i tisdags befann mig vid juggen parallelt med den femte bulten så fick jag blockras deja vu. Greppet sviktade lite och lät helt ihålligt. När det väl kommer ner så bör säkringsmannen stå vid sidan av leden och EJ rätt under. För det kommer att komma en STOR bit ner.
Vad har Stockholms Bultkommité för policy gällande rensning av lösa grepp på leder?"
Jag vet inte vad bultkommiten har för inställning till lösa grepp men en sak är säker: De ska slås bort. Förr eller senare kommer de att lossna och gör de det när man klättrar leden/problemet riskerar man att lobotomera sin säkrare/spottare. Alltså: Stöter du på ett löst grepp på en led är det nästan din skyldighet att avlägsna det med tanke på dina medklättrare.
Det har dykt upp några frågor om Åland. Var problem går och hur problem startar. På frågan om var problem startar kan vi inte säga så mycket mer att man startar som man själv finner bäst. Det är ett problem om man använder areten och ett annat om inte använder areten. Ganska enkelt, n'est-ce pas? Graden? Ingen aning. Hur hittar man till The Pope?
1. Missa sista färjan hem.
2. Fixa plats på den långsamma nattfärjan från Långnäs.
3. Åk runt med en frustrerad Påhlman.
4. Stanna där ni skymtar berg.
Det ligger i närheten av Lumparland. Området kanske kan bjuda på ca 50 linjer värda att klättra. Väl värt att besöka om man har någon timme att slå ihjäl innan färjan.
tisdag 3 juni 2008
AO + AD[FJ] = 5.14d'ish?
Det var inte så länge sen som det rapporterades att Adam Ondra gjorde Action Directe in zie Frankenjura.
För ett tag sen kom filmen. Ni har väl hunnit se den?
Veckans fråga : Hur många har gått AD med Güllich orginalbeta?
För ett tag sen kom filmen. Ni har väl hunnit se den?
Veckans fråga : Hur många har gått AD med Güllich orginalbeta?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)