Och så dog den riktiga utomhussäsongen. Någon kom och slet tallriken ifrån oss mitt under middan och lämnades oss med en molande känsla i magtrakten. Är det så här det kommer vara nu? Räknar på fingrarna: november, december, januari och februari… mars och kanske april. Ja, i april måste det gå. Det är oktober man lever och tränar för hördes det från Kalmar och visst så är det. Här romantiserar vi oktober med sina gynnsamma temperaturer, skiftande löv och skrumpnande rönnbär. Tio månader väntan. Vinterklättring har en viss tjusning men det är ett jävla meck runt det där och kanske borde man fråga sig om det är värt insatsen. Även om minusfricken inte är något att skriva hem om, så får lungorna en välförtjänt andningspaus efter allt slaveri i de dammgruvor som våra gym förvandlats till. Ingen vinterdebut än; först måste missnöjet ältas några varv innan det blir handling av det hela. Bra locus för vinteraktiviteter: Vitabergsparken, Bergparksblocket, NKB2 och Ängbyplan bland annat. Hör av er om ni vill ut!
Jänkare alltså #1: Vad är det med jänkare och sittstarter? Amerikansk sittstart = i bästa fall sitta på foten i andra fall sitta hukat. Vi såg det i Rocklands och nu i Schweiz.
Jänkare alltså #2: Ja det går faktiskt att klättra efter trettio. Chuck upptäcker livet.
2 kommentarer:
Är det någon som vet hur bergshuset på mörkö ser ut i sånt här väder?
Nej, skojar du?
Bara att ta sig dit utan snöskoter är nog en epic.
/Jon
Skicka en kommentar