Hälsingehelg

Det är lustigt. Vissa roas inte av att gå ut och leta efter block. Jag hör inte till dem, tvärtom. Ibland undrar jag om det inte förhåller sig som så att det faktiskt är mer upphetsande att hitta ett riktigt schysst block eller ett ordentligt boulderfält än att kommma upp för ett schysst problem.

Landslagskit

Edit: . Jag vill be om ursäkt för att ha skjutit budbäraren, Jens. Och också berömma honom för att ha hanterat det på ett bra sätt. För en gångs skull går jag emot mina principer och tar bort ett inlägg.*

Jag hade först inte tänkt skriva om frågan men eftersom jag visste att det skulle betalas för kläderna, troligtvis rabatterat, upplevde jag det som att det fanns luckor i den nyhet som Jens publicerade. De fragment av kunskap som vi tillhandahålls i nyheten täcker inte hela bilden. Jag gjorde en felaktig tolkning av orsaken och det vill jag be om ursäkt för.

*Meningen var inte att ta bort inlägget men i samband med att jag höll på att göra editeringen kraschade IE (ja ja jag vet). Är det någon som har den cachad någonstans skulle jag vara tacksam om ni skickade över den.

Och så ungdomen...

Det råder gubbkult borta på prost8a.nu. För balansens skull måste vi även lyfta fram ungdomar som glänser och dessutom kanske snegla lite på dagens starlets – morgondagens stjärnor.

Sydde – kommentar överflödig. I stort sett allt han rör vid blir till en imponerande send. En klättringens midas. Även kallad Gud av de riktigt initierade.

Steklund – Ett energipaket som förlöser mälardalens och Gästrike-Hälsinglands alla boulderområden. Nytt imponerande förarprojekt på g.

Said – har varit med hur länge som helst men är fortfarande typ 20.

Högström – dito.

Geir – onsightar grader som de flesta inte ens vågar drömma om att klättra.

Bruno – Möjligtvis lite väl till åren för att platsa men i Kina går han fortfarande som ”den evigt blommande blomman”. Numera stolt ägare till ett par tretorn scout.

Jocke – The Wojciech – En sann entertainer som tänker mer på publiken än på segern. En del säger att glaset är halvfullt, andra att det är halvtomt men för Wojciech är detta en icke-fråga. Inte ens ett tomt glas är ett tomt glas för vår käre vän.

Elina och Isabel – Scorecardsskolkande ungdomar. Kända från främst Karbin och KC men håller sig gärna under radarn.

Danny och Fabian (och Felix) – håller de sig bara undan der deporterungs polizei går de en lysande framtid till mötes. Men som sagt efter arresteringen i den schweiziska knivbutiken och polisstormningen av Flemingsbergsbouldern vill vi dock lägga in en brasklapp.

Daniela, Minna mfl – KC/2 sjuder av talang. Vi är där för sällan men vi förundras varje gång över hur mycket starka klättrare det finns.

Naturligtvis bara ett hastigt axplock.

Apropå Sydde så bjuder han på lite nostalgiklättring från Långholmen. Det börjar bli dags att åka ut repetera Houdini. Är södermalm det bästa området att bo på om man vill åt brant hardcore bouldring i urban miljö. Långholmen och Vitabergsparken: två högklassiga destinationer. Och skulle du tröttnat på paddan kan du trösta dig med repet borta vid Tusen och en natt eller nere vid Munchenbryggeriet.

Houdini from Jenny Bäckström on Vimeo.

Åloppe

Vi jobbar på med bildmaterialet. Steklunds bidrag:

Jocke på Syddiss

Jocke på Spicy meatball?



Den streckade linjen är fortfarande olöst. För den som är lagd åt hållet finn fem fel så finns det faktiskt minst fem saker som skiljer de två sista bilderna åt.

Om hösten

En vän beklagade sig över bloggens ojämna bildflöde. Vi klättrar, vi fotar och tömmer ut allt i hårddiskens svarta hål med en liten tanke om att en dag ta hand om det hela. Men oftast hinner tillfället stämma ur hjärnan och så blir det inget. Men inte idag! Vi hakar på trenden med mobilbilder - de är ju så bra! Och så har den riktiga kameran en oförklarlig repa på linsen. Men beggars can't be choosers n'est-ce pas?

Skarp och hård arete.


Med metronomisk regelbundenhet har himlen öppnat sig den gångna veckan. Är det ett hinder för oss som anslutit oss till den positivistiska läran? Icke då! Nytt försök med Steklund efter tisdagens timslånga köande på essingeleden som slutade med regn. Alpin start från Årstaberg i lördags för att hinna till Åloppe innan helvetet titta in vid elvarycket och sen styra söderut mot BBB i Ågestahooden. Steklund, av alla människor stånkade något om att det var för tidigt (minns en hel del arla-arla sessioner i Rocklands). Ett sånt upplägg har bara ett tänkbart scenario. Rensning, borstning, betasökande, vittring och så givetvis regn. Inte lite, inte mycket, nej det regnade nåt så jävulskt som Sydde skulle sagt. Efter rapporter om att folk började troppa av från BBB blev det inne igen. Otroligt tråkigt att vädret blev skit. Jag hade sett fram emot BBB hela veckan.

Idag var det lite bättre, men inte mycket. Regnet avbröt som vanligt.

Steklund på Syddiss 7c

Fy Fan!

Rubriken säger allt.

Olust - Lust

Det största i helgen var den stora kartongen med landslagskläder som lustigt trillade in i våra liv. Får vi bara till en fotosession så ska vi ägna den några rader. Annars var det tävling på tävling (fredag och lördag) och evenemang på Verket. Lite komprometterande för helgplanerna men finns det klättertalang i familjen så står jag inte i vägen, inga tillfällen till lukrativa sidoinkomster får förspillas. Jag har trots allt omfamnat inomhusklättring å det varmaste efter sommaren. Stockholm inspirerar inte, för att parafrasera In the shadow of the circus*. Bara tanken på att åka ut och klättra har mötts av olust. Projektlistan reducerades bara med två snäpp under våren och sommarens overksamma veckor i Japan torpederade formen till pre-94 nivåer. Så kom helgen och får man tala om mentala paradigmskiften så är det nog ett bra tillfälle att göra så nu. Le Stef som möjligtvis har smittats lite av min blasémit vet hur man råder bot. Med kartstudier och ett par tretorn scout kommer man långt och sös börjar se lovande ut. Efter att ha kollat in Stefs problem åkte vi vidare till Grödinge kyrka. Även om Grödinge inte är guds gåva till den klättrande delen av mänskligheten var det ändå tillräckligt bra för att väcka klättersuget. Åk dit om du inte har varit där. Troligtvis adderade jag och Stekarn två nya problem i 7a+ -7b+ registret till området. På kvällen final och som vanligt är utslagsformatet ett vinnarkoncept ur publikens perspektiv. Anja såg väldigt stabil ut och vann framför Katrin som också såg ut att vara på gång. På herrsidan vann Ry strax före Wojciech, den senare bjöd dock på riktigt publikfrieri på sista problemet.

Men helgens höjdpunkt var ett besök till Team Boulder Uppsalas senaste fynd av stora, branta och begreppade block. Det här kommer att bli en bra höst, riktigt bra skulle jag tro.


*Förresten, när blev Frisco kid mainly eller poorly chipped?

Dolphin Free Tuna

Då och då dyker det upp linjer som man känt på, sett, möjligen endast hört talas om, som aldrig tycks vilja lämna en i fred. Fjolårets topprepsbestigning av ’Skepp å Hoj’ i Tunaberg var en av dessa linjer.

Kan bero på allt etiksnack till höger och vänster, men jag kände någonstans att jag ville inte sätta mitt namn på en linje som inte gjorts i bästa möjliga stil. En av anledningar till att den inte registrerat på SF.

Fram tills nu så att säga.

Martin J skickade en puck häromdagen och frågade om jag inte skulle med till Tunaberg. Ett erbjudande jag inte kunde tacka nej till.

Denna satans linje har spökat i huvudet det senaste året. Säkringsplaceringar var ett frågetecken tidigare, sen blev det bara en fråga om vart det var bekvämt att falla ifrån utan att man skulle behöva skita knäck.

Efter lite hjärngymnastik på klippans övriga linjer så blev det till slut dags att gå på press.

Voila.

BBB4

Knappt hinner veckan ta slut innan de nästkommande redan är planerade. Vuxenpoäng?

Bloxcgänget har återigen, med ett uppehåll på en säsong, levererat ett nygammalt område med ett gäng nya problem. I samma goda anda som tidigare år så bjuder de på fest i samband med denna Boulder Bonanza.


Till dem av er inte varit med tidigare, så kan vi på redaktionen säga följande;
DYK UPP! Detta är inget man vill missa. Har du precis köpt dina nya skor och vill sätta dem på prov så är detta chansen. Padda behövs inte. Det kommer att finnas tillräckligt på plats förutsatt att alla gamla rävar ser till och dyker upp. Ni vet vilka ni är.

Till er som varit med tidigare säger vi detta;
JEANSEN PÅ ELDEN! Så fattar ni vart vi lägger ribban.