tisdag 12 februari 2013

Konsensus - it's a maddafokk

Voltarie sa en gång tiden - Common sense is not so common. Förmodligen på franska för den delen också.

På en kursgård ute i Roslagen satt jag för drygt ett år sedan på något som närmast påminner om en konflikthanteringskurs, på pappret stod det ledarskapsutbildning. *pfff

Kursen var bra. Kursledaren är en av de främsta i svängen. Själv satt jag där i försvarsläge redo att spetsa den första muppen i strupen med den gratispennan som man fick i "paketet".

Det fanns en anledning till varför jag satt på kursgården med andra personer som delade min mening i att "skit ska skit ha" så fort man tänker olika.

Hello Nonviolent communication course!

Man kan ju tro att jag befann mig på ett anstalt med andra "gäster" i någon form av gruppterapi. Men så var inte fallet.

Dock så var den underliggande poängen under hela kursen att vi skulle tänka på vårt sätt att uttala oss när vi stötte på motstånd. Man behöver inte konstant dra fram den större kniven för att andra ska vika undan.

Konsensusövningar är en fantastik prövning för en som konstans sitter knäpptyst med armarna i kors och anser att folk är pluralistiskt ignoranta. Eller gastar i sin egna ände av världen och skyddar sig själv i ärlighetens tecken.

Ta några chakra andetag och tillåt mig att dela med mig av mina fynd längst med livets stig.

Helt ok att kommentera med TL;DR.

Hur man åstakommer konsensus.

För att förstå principerna för konsensus beslutsfattande. Så behöver man vara medveten om de fem krav för konsensus beslut;

Integration. Som många communitymedlemmar som möjligt bör involveras i processen. Ingen ska uteslutas eller lämnas ut (om de inte ber uteslutas).

Deltagande. Inte bara är varje person som ingår, men varje person förväntas också delta genom att bidra åsikter och förslag. Även om det finns olika roller som andra kan ha, har varje person en lika stor andel (och insats) i det slutliga beslutet.

Samarbete. Alla de inblandade samarbetar och bygga på varandras frågor och förslag att komma med ett beslut eller lösning som kommer att tillfredsställa alla i gruppen, snarare än bara en majoritet (medan minoriteten ignoreras).

Jämlikhet. Ingens ingång vägs mer eller mindre än någon annans. Alla har samma möjlighet att ändra, lägga in veto eller blockera idéer.

Lösningssinne. En effektiv beslutande organ arbetar för en gemensam lösning, trots skillnader. Detta kommer igenom samarbeta forma ett förslag tills den möter så många av deltagarnas frågor som möjligt.

Förstå fördelarna med att använda en konsensus process. Konsensus beslutsfattande innebär en gemensam diskussion, snarare än en kontradiktorisk förhandling. Alltså en samsynad process är mer sannolikt att leda till att alla parter når en gemensam grund. Fördelarna är:

Bättre beslut, eftersom alla perspektiv i gruppen beaktas. De resulterande förslagen kan därför ta upp alla de problem som påverkar beslutet så mycket som möjligt.

Bättre grupp relationer, genom samarbete snarare än konkurrera, kan gruppmedlemmar bygga närmare relationer genom processen. Förbittring och rivalitet mellan vinnare och förlorare minimeras.

Bättre genomförande av beslut, när bred enighet uppnås och alla har deltagit i processen finns det oftast starka nivåer av samarbete. Det finns sannolikt inga missnöjda förlorare som kan undergräva den eller passivt sabotera den efter effektivt genomförande av gruppens beslut.

Bestäm hur din grupp ska slutföra ett beslut. Konsensus processen tillåter en grupp att generera så mycket enighet som möjligt. Vissa grupper kräver allas samtycke om ett förslag som ska skickas. Andra grupper, att beslut som skall slutföras utan enhällighet. Ofta en supermajoritet anses tillräckligt. Vissa grupper använder en enkel majoritet eller dom av en ledare. De kan fortfarande använda en konsensus process för att komma med sina förslag, oavsett hur de slutföra ett beslut.

Förstå vad det innebär att ge sitt samtycke. Samtycke till förslaget betyder inte nödvändigtvis att det är ditt första val. Deltagarna uppmanas att tänka på det goda för hela gruppen. Detta kan innebära att acceptera ett populärt förslag även om det inte är din personliga preferenser. I samförstånd beslutsfattande deltagarna att uttrycka sin oro under diskussionen så att deras idéer kan ingå. I slutändan dock beslutar de ofta att acceptera bästa insats i gruppen snarare än att skapa fraktioner eller en "vi mot dem" mentalitet.

Tydligt beskriva vad som behöver beslutas. Du kan behöva lägga till något eller ta bort något. Du kan behöva starta något nytt eller ändra något prompt. Vad det än är, se till att hela frågan är tydligt för alla att förstå. Det är alltid en bra idé att se till att ‘varför’ frågan tas upp i första hand (dvs vad är problemet som måste lösas?). Kortfattat gå igenom de alternativ som finns tillgängliga.

Lista alla de problem deltagarna vill att deras förslag ska ta itu med. Detta skapar grunden för att samarbeta fram ett förslag som de flesta människor kommer att stödja.

Pröva! Innan du försöker en lång diskussion,utför stickprov för att se hur mycket stöd ett förslag har. Om alla är överens om en ståndpunkt, gå vidare med slutföringen och genomför beslutet. Om det finns oenighet, diskutera den oron som ännu inte tillgodosetts av förslaget. Sedan anpassa förslaget, om möjligt, för att göra det mer allmänt trevligare. Ibland nås en lösning genom att hitta en medelväg mellan alla parter. Ännu bättre är det dock när ett förslag är format för att tillgodose så många behov som möjligt (win-win) snarare än genom kompromisser. Kom ihåg att lyssna på varje oliktänkande i arbetet med att få full enighet.

Applicera din slutgiltiga beslutsregel. Efter ett stark försök har gjorts för att få full enighet, testa gruppen att ta reda på om stödet i gruppen är tillräckligt bra för att passera tröskel stödet som behövs beror på gruppens val av beslutsregel. Beslutesregeln som används av din grupp bör bestämmas i god tid för att ett eventuellt förslag som väckt den för samförstånd. Det finns flera alternativ:

- Total enhällighet

- En avvikande mening (även kallad U-1, eller enhällighet minus en) innebär att alla deltagare stöder beslutet utom en. Den enskilde tyckaren kan vanligtvis inte blockera beslutet, men kanske kan förlänga debatten (som den ökända fribrytare). På grund av sin skepsis av beslutet gör den ensamme tyckaren en mycket bra utvärderare av resultatet av beslutet eftersom de kan visa det med ett kritiskt öga och plats negativa konsekvenser före andra skulle.

- Två oliktänkare (U-2 eller enhällighet minus två) inte heller kan blockera ett beslut, men de är mer effektiva på att förlänga debatten och få tredjedel tyckare (i vilket fall ett beslut ofta kan blockeras) om de enas om vad som är fel med förslaget.

- Tre oliktänkare (U-3 eller enhällighet minus tre), är erkänd av de flesta grupper som tillräckligt för att utgöra bristande konsensus, men det kan variera mellan beslutsfattande organ (särskilt om det är en liten grupp).

- Grovt samförstånde kan inte specifikt definiera "hur mycket är nog". Arbetsgruppens ledare eller gruppen själv måste avgöra när konsensus har nåtts (även om detta kan skapa ytterligare oenighet om enighet inte kan nås om att komma till ett samförstånd). Detta ställer större ansvar på ledaren och kan skapa ytterligare debatt om ledarens bedömning ifrågasätts.

- Supermajoritet (kan variera från 55% till 90%)

- Enkel majoritet

- Hänvisas till ett utskott eller ledare för slutligt beslut.

torsdag 10 januari 2013

Vinterhamstring

Just när vi är färdiga med att kontemplera förra årets nyord nummer ett (Underradarnunikhet) slänger Hannes in en fackla i brännardebatten:

Vinterhamstring from Hannes Platon on Vimeo.

onsdag 19 december 2012

Nya tider

Bara att erkänna verkligenheten.

Flugan The Facebook som slog upp portarna för gud vet hur länge sedan, är här för att stanna.
1+ miljard människor kan inte ha fel.

Det tråkiga med detta är att "samhället" som funnits på sina fina delikata forum, bloggar, har tynat bort i takt med att exklusiva hemliga grupper skapats på just Facebook.

Nu tar vi gubbar ytterligare ett steg in i det digitala samhället, och välkomnar er läsare till vår alldeles egna sida.

Till er som varit med ett tsg, så hoppas vi satt ni kan hitta den dolda julklappen i nedan text.
http://www.facebook.com/lockedproject

Vi kommer fortsätta skriva här. Så misströsta ej.

God jul och gott nytt år, hälsningar TBS redaktionen!

onsdag 5 december 2012

Vitabergen!

Äntligen öppnar säsongen för grottan. En förutsättning för att man ska vilja klättra i sunket är att ett gediget lager med snö täcker marken. Väl mött i morgon!

Jocke, dags att repetera Tradtomte assis?

tisdag 20 november 2012

Åter till Sydstrand mountain

Där satt en Sydde from Fredrik Sydstrand on Vimeo.


Sydde stannade till i Knutstorp på vägen hem från Font och nöp sig upp för det kontroversiella Barf Rallongé. Sydde menar att han startat lägre än någon annan bestigare och därigenom också har förtjänat egna namnrättigheter till problemet.



Apropå namn på sittstarter är min ringa åsikt att det enklaste är att i de flesta fall använda sig av ståstartens namn med tillägg av SS stil eller ett namn som är en blinkning mot ståstartsnamnet. I Uppsala har vi hållit det ganska så rent på namnfronten tex Hobgoblin, Underdog och Heartbreaker. Undantagen finns naturligtvis med band annat Urban (Sub-Urban), The Great Hassel (The Great Roland Hassel) och En katolsk hemvändare (Alliansen (Det råder fortfarande oklarheter om det är en hyllning till det, på den tiden, nyskapade politiska begreppet eller om det är en blinkning till The Alliance i UK)).

onsdag 14 november 2012

La Pedriza - Part 1

Just fan. Vi har varit i Spanien. Eller rättare sagt La Pedriza som ligger strax norr om Madrid vid en by? som heter Manzanares.

Resan har tidigare dokumenterats och publicerats på syskon bloggen Boulder Stockholm Jag ska göra ett försök att marknadsföra området från en annan synvinkel än vad Christer tidigare gjort som nu varit i området ett par gånger de senaste åren.

Spanien förknippas främst med branta kalkstenstur som attrahera motiverade gradjägare. Du vet att jag tittar på Dig just nu! Området är lite av en doldis när det kommer till oss utomsocknes klättrare. Vi söker oss helt enkelt till andra områden. Möjligen av just den anledningen att vi inte känner till det.

Hör och hämpna nu. Det är ett av Spaniens största områden! Här finns det trad, sport och boulder. Samt väldigt mycket mountain biking. Dock så är majoriten av klättringen vertikal samt slab. Men det finns även överhängande linjer.

La Pedriza innebär granit. Av den trevliga varianten. Åtminstone i min mening. Och med trevliga så menar jag att man inte upplever att man begår våld på sig själv så fort man nyper tag i en kreditkortscrimp.

Vi lyckades klättra 6 dagar på rad innan den första splittern dök upp. Som tur var så var detta vår sista dag och vi hade just inställningen - "Until it bleeds".

Nedan är en äldre film på linjen Sharmatico som ligger i sektorn Laboratorio. En linje som jag inte riktigt hade räknat med att ticka av. Dock satt den så fort tishan togs av.

På återseende.

söndag 11 november 2012

Sydstrand

Karl Fredrik Sydstrand har gått och blivit "Sydde" med hela det svenska folket. I och med detta anslutar han till den lilla folkära skara atleter och kändisar som tituleras med sina smeknamn så som Henke, Pillan och Billan. Och rätt är väl det. Här har en liten film från en osedvanligt produktiv torsdag förra veckan:
Conviction och la Directe du Surplomb de la mee from Fredrik Sydstrand on Vimeo.

onsdag 24 oktober 2012

Boulder SM 2013 - Katrin och Robban

KSvart

Foto: Erik Svensson Katrin hugger slutjuggen på problem nummer tre. Robban är på väg in till dito herrarnas.

måndag 22 oktober 2012

Katrin

Lite fokus på Katrin som vann SM i helgen:

 K_kors
Foto: Erik Svensson
Finalens hårdaste problem gjord med fel beta. Med fem sekunder kvar på tiden plockade Katrin fram något så ovanligt som en falsk korsning, fick upp hälen på boxen och plockade dubbelslopern.


Schnee brett MW
Katrin hittar sekvenserna på Schnee brett.

torsdag 18 oktober 2012

Mediamarkt

Efter diverse redigeringsdebacle på 27crags och en mexikansk standoff i Brusala har Sydde kommit fram till att det bästa är att samla ihop sina käraste ägodelar (paddor, skor och krita), stoppa in dem i bilen och sedan lämna det här landet. Efter sig har han lämnat en present i form av en liten film om ett Sverige där det inte regnar - något så udda som en kombination av nostalgi* och science fiction.


Punk from Fredrik Sydstrand on Vimeo.
*"På 1600- och 1700-talen ansågs nostalgi vara en allvarlig och ibland dödlig sjukdom. [...] De suckar och stönar i ett och blir till slut totalt likgiltiga inför livet. Ingenting kan hjälpa dem, varken medicin, argument, löften eller hot om bestraffning. Kroppen tynar bort medan hela deras jag är riktat mot denna fåfängliga längtan..." Symptomen känner vi i alla fall igen.