Sommaren i Rocklands

Det är visst Hannes som väcker oss ur vår dvala. Ta en titt på hans filmer från Rocklands. Den nya generationen är rätt vassa på att dokumentera sina beklättringar med rörliga bilder. De är rätt vassa på att klättra också. Hatten av för samtliga! Hammertime dök upp på min och Stefans bakgård, bara sådär. Vi bjöd in till en morgonsession och Hannes passade då på att sätta upp en av de snyggare linjerna i området. Jag har några bilder som på problemet som skräpar på något minneskort. Vid tillfälle kommer de kanske fram kanske något från syndaflodernas Tessin också. Mycket att ta igen.

Rocklands Pt. 1 from Hannes Platon on Vimeo.

Rocklands Pt. 2 from Hannes Platon on Vimeo.

Hannes vår bakom kameran

Hannes bjuder på mer av det förlovade klätterlandet Dalarna. Apropå mördande reklam så har nog Hannes lyckats fånga tre av de tio bästa problemen i Sverige. Mycket subjektiv lista såklart men KGB, vilken pärla alltså! Finns det bättre överhuvudtaget? 4-5 move sen är det över.

Det våras för The Brismonator from Hannes Platon on Vimeo.

Leta beta

Bouldring har genomgått en mindre revolution de senaste åren. Från att ha lagt timmar på att hitta rätt beta, ibland fruktlöst, finns "rätt" metod bara några fingerpill bort från oss. Det finns en viss tjusning med att hitta sin egen metod men tjusningen att komma upp är långt större. Att komma upp för ett problem ger en ljuvlig men kort njutning och jag måste hela tiden fylla på med den varan.

Stefan pillar på rätt beta i starten på ap-problemet i Kvarntäkt. Hannes och Danny firar med en lite dans.

Yttertänger

Emma och Linéa ligger utslagna medan Danny brottas med sina demoner.

Queenline

Om du är skarpögd hittar du säkert texten: Om du ser Stefan Eklund med denna padda, ring 073895XXXX Hittelön! Poesi i all sin enkelhet.


Johan på starten till den mycket fina Queenline http://27crags.com/crags/yttertanger-klockarnas/routes/queenline . Pumpande problem med lagom exponerat krux på slutet.

Nionde vågen

Vi hann med ett stop i ett stekande varmt Vika/Strand på väg mot Falun. Det vi möttes av var ett block på ett hygge i gassande sol. Inte riktigt definitionen för sändarförhållanden. I synnerhet som stenen bestod av grov gnejs. Lite lägre temperaturer hade nog gjort stenen mer rättvisa. Problemen var dock fina.



Linnea klättrar Nionde vågen

Åmot

På väg hem stannade vi till i Åmot. Ett område som ligger mitt ute i ingenstans, som man aldrig passerar och egentligen inte har någon riktigt bra anledning att ta sig till. Hade det inte varit för den fina stenkvaliteten hade vi nog inte heller funderat på att åka tillbaka. Nu kanske vi gör det men då måste vi ta med den där killen som är så bra på dynamiska flytt. Killen som är Sveriges motsvarighet till Jan H. I området finns det ett bisarrt dynoprojekt som jag gissar att Mattias och Teemu måste ha borstat upp när de var där. Hårt och avigt är det. Här är det ett annat fint problem från området. Katrin gör den fina Sagoland:

MVI 9627 from Jon Smedsaas on Vimeo.

The monkey goes ape

Efter en kort utsvävning till Mälardalen fortsätter vi Dalarna. Vi var inne på att Mattias Flodin varit aktiv med att Dalarna. På senare ser tid ser det ut som att Teemu Miettinen tagit över taktpinnen när det gäller utvecklingen av hårda problem. Danny prövar på den hårda och snygga* The Monkey goes ape. För den som tycker att problemet är för hårt finns även en lite högre hukstart som tillkom senare samt en fin styv 7a som ståstart. *Hela stenen har formen av en enorm myggjagare. Och snyggare än så kan det inte bli.

Grindanäs

Årets säsong var kort. Inte heller var den intensiv. Och ofta blandade sig vintern in i säsong eller så var det sommarn. Vi hade en misärdag i Grindanäs. En fin sten i mälardalenens utkant. Mängden block runt Flen är nästan lika imponerande som stenkvaliteten är dålig. Som tur är följer stenkvalitet någon form av fördelning, det är alltså inte bara choss som det handlar om. Ibland dyker det upp sten som inte är lös och som man faktiskt vill ta på. Törnekronan i Grindanäs är ett sådant undantag även om några av greppen ekar suspekt. En estetiskt tilltalande upphöjd sten mitt ute på en äng. Ett läge som man vill att alla boulderområden ska ha, inklusive norrläge hela dagen.



Minna gör Grindr.

Yttertänger/Klockarnäs

Dalarna är en region som orättvist hamnat lite i skuggan den senaste tiden. När bouldring på allvar blev en aktivitet att räkna med i Sverige skedde mycket av den tidiga utvecklingen i Dalarna av Mattias Flodin. Det var en tid under nollnoll-tal som jag upplevde den svenska boulderscenen som dominerad av ensamma starka män i olika delar av landet. Det har hänt en del sen dess. Bortsett från att de i många områden inte är så värst ensamma längre har bouldersporten växt och fler regioner utvecklats. Bouldring i Småland har dominerat kraftigt den sista tiden, inte bara i media utan som destination. Dalarna har fallit lite i glömska i alla fall från min trånga synvinkel. Och det känns inte riktigt rätt, i alla fall inte med tanke på vad regionen har att erbjuda i förhållande till andra områden. Tack och lov är Mattias och Teemu duktiga på att uppdatera 27crags. Det är gott om kvalitetsproblem på bra stenkvalitet och är relativt nära Stockholm. Jag har varit där tre gånger sedan i höstas och det kommer att bli fler vändor.

 

Emma sträcker ut och gör Best of the best. Ett problem som är fint men har ett namn som kanske lovar lite mer än vad det håller. Fin sten och fina problem.

Klättring - kul nästan jämt

ANJA!

För drygt 10 år sedan så började Anja Hodann att tävla inom klättring. Under denna tid så är det mycket som skett. Utöver det att Anja är den första svenskan att klättra 7c+/8a boulder, så har hon också stått på prispallen i världscupen (Brons i Grindelwald 2006).

Efter en kortare tids korrespondens, och en längre tid med påminnande blickar från min sida så lyckades jag få Anja att svara på några korta frågor.

-       Välkommen tillbaka till tävlingsscenen! Du har bloggat flitigt från dina resor och senaste vistelse i Fontainebleau som tyder på att formen tycks det inte vara något fel på. Hur upplever du att din nuvarande form är inför kommande tävlingsperiod? Känner du dig tekniskt starkare?

Tack! Har ju haft en ganska lång uppförsbacke efter andra graviditeten, men under hösten började det äntligen lossna. Det är alltid svårt att känna in tävlingsformen när man inte tävlat på ett tag. Tävling är ju alltid i relation till andra, och just nu har jag ingen direkt att jämföra mig med. Vad gäller tekniken så har det nog alltid varit en av mina svagare sidor. Har ofta musklat mig upp istället för att klättra smart. Tekniken är något jag är medveten om att jag måste träna mycket på.

---

Att Anja lyckas muskla upp sig är inget skämt. Sommaren 2006 sprang vi på varandra på min dåvarande arbetsplats, varpå min chef fick syn på Anja. Eller snarare hennes överarmar. Det resulterade med någon fråga kring fysiken bland klättrare samt att han gick och köpte ett par hantlar på lunchen till sig själv.

---

-       Tidigare landslagstränare Stefan Pettersson har coachat dig genom åren. Hur känner du att Carlos Cabreras träningsprogram fungerar för dig?

Jag har aldrig haft ett så detaljerat program som det jag följer nu. Men just nu passar det bra att veta exakt vad jag ska träna under varje pass eftersom jag har begränsat med tid. Det gör träningen mer effektiv. Upplägget har ju Carlos och jag diskuterat fram tillsammans och det är anpassat efter de förutsättningar jag har. Som småbarnsförälder har jag begränsat med tid både gällande antal träningstillfällen per vecka och hur långa varje pass kan vara. Jag tror på det här upplägget och skulle jag märka att något inte funkar så har jag hela tiden en nära dialog med Carlos.

-       Efter ett tidigare väldigt framgångsrikt tävlande, så har du haft ett uppehåll från scenen på ett par år. Hur går dina tankar kring ett nytt deltagande i landslaget?

Just nu är jag otroligt träningsmotiverad och det ska bli spännande att tävla igen. Sen om jag gör det inom ramen för landslaget eller inte spelar inte så stor roll just nu.  Jag kommer att ta en tävling i taget och se hur det känns. Är man med i landslaget har jag alltid tyckt att man ska satsa seriöst och fullt ut. 

En syn vi hoppas på att få se mer av.

Foto: Okänd

- Utöver den fysiska träningen så är det väldigt mycket psykologi inblandat på tävlingsscenen. Hur hanterar du förväntningarna på dig själv inför en tävling, samt känslorna efter att en tävling nått sitt slut?

Den mentala biten är extremt viktig och avgörande. Det handlar mycket om att tro på sig själv och lita till sin förmåga. Jag har sällan känt någon större press utifrån utan de högsta förväntningarna ställs ofta av mig själv. Om det känns pressat emellanåt så kan det vara bra att ventilera det med någon. Det finns några enstaka personer i min omgivning som vet vad det handlar om, och som jag alltid kan prata med.

Känslorna efter en tävling - ja, det beror ofta på hur det har gått. Men jag ser alltid varje tävling som ytterligare en erfarenhet, där jag väljer vilka känslor och lärdomar jag ska ta med mig, och vilka jag ska lämna…  

- På tal om att lämna. Det ryktas att du sitter och håller på en hel filmrulle med nakna klättare som spårade ur efter en bastukväll på Åland ett par år tillbaka. Hur mycket ska du ha för lämna över filmrullen?

Haha! Det som händer på Åland stannar på Åland...

Årets händelse...

hände igår. Nu väntar vi på vad 2014 kan bjuda på. Grattis Cosmo! Kan det vara 12 år som vi har väntat?

Konsensus - it's a maddafokk

Voltarie sa en gång tiden - Common sense is not so common. Förmodligen på franska för den delen också.

På en kursgård ute i Roslagen satt jag för drygt ett år sedan på något som närmast påminner om en konflikthanteringskurs, på pappret stod det ledarskapsutbildning. *pfff

Kursen var bra. Kursledaren är en av de främsta i svängen. Själv satt jag där i försvarsläge redo att spetsa den första muppen i strupen med den gratispennan som man fick i "paketet".

Det fanns en anledning till varför jag satt på kursgården med andra personer som delade min mening i att "skit ska skit ha" så fort man tänker olika.

Hello Nonviolent communication course!

Man kan ju tro att jag befann mig på ett anstalt med andra "gäster" i någon form av gruppterapi. Men så var inte fallet.

Dock så var den underliggande poängen under hela kursen att vi skulle tänka på vårt sätt att uttala oss när vi stötte på motstånd. Man behöver inte konstant dra fram den större kniven för att andra ska vika undan.

Konsensusövningar är en fantastik prövning för en som konstans sitter knäpptyst med armarna i kors och anser att folk är pluralistiskt ignoranta. Eller gastar i sin egna ände av världen och skyddar sig själv i ärlighetens tecken.

Ta några chakra andetag och tillåt mig att dela med mig av mina fynd längst med livets stig.

Helt ok att kommentera med TL;DR.

Hur man åstakommer konsensus.

För att förstå principerna för konsensus beslutsfattande. Så behöver man vara medveten om de fem krav för konsensus beslut;

Integration. Som många communitymedlemmar som möjligt bör involveras i processen. Ingen ska uteslutas eller lämnas ut (om de inte ber uteslutas).

Deltagande. Inte bara är varje person som ingår, men varje person förväntas också delta genom att bidra åsikter och förslag. Även om det finns olika roller som andra kan ha, har varje person en lika stor andel (och insats) i det slutliga beslutet.

Samarbete. Alla de inblandade samarbetar och bygga på varandras frågor och förslag att komma med ett beslut eller lösning som kommer att tillfredsställa alla i gruppen, snarare än bara en majoritet (medan minoriteten ignoreras).

Jämlikhet. Ingens ingång vägs mer eller mindre än någon annans. Alla har samma möjlighet att ändra, lägga in veto eller blockera idéer.

Lösningssinne. En effektiv beslutande organ arbetar för en gemensam lösning, trots skillnader. Detta kommer igenom samarbeta forma ett förslag tills den möter så många av deltagarnas frågor som möjligt.

Förstå fördelarna med att använda en konsensus process. Konsensus beslutsfattande innebär en gemensam diskussion, snarare än en kontradiktorisk förhandling. Alltså en samsynad process är mer sannolikt att leda till att alla parter når en gemensam grund. Fördelarna är:

Bättre beslut, eftersom alla perspektiv i gruppen beaktas. De resulterande förslagen kan därför ta upp alla de problem som påverkar beslutet så mycket som möjligt.

Bättre grupp relationer, genom samarbete snarare än konkurrera, kan gruppmedlemmar bygga närmare relationer genom processen. Förbittring och rivalitet mellan vinnare och förlorare minimeras.

Bättre genomförande av beslut, när bred enighet uppnås och alla har deltagit i processen finns det oftast starka nivåer av samarbete. Det finns sannolikt inga missnöjda förlorare som kan undergräva den eller passivt sabotera den efter effektivt genomförande av gruppens beslut.

Bestäm hur din grupp ska slutföra ett beslut. Konsensus processen tillåter en grupp att generera så mycket enighet som möjligt. Vissa grupper kräver allas samtycke om ett förslag som ska skickas. Andra grupper, att beslut som skall slutföras utan enhällighet. Ofta en supermajoritet anses tillräckligt. Vissa grupper använder en enkel majoritet eller dom av en ledare. De kan fortfarande använda en konsensus process för att komma med sina förslag, oavsett hur de slutföra ett beslut.

Förstå vad det innebär att ge sitt samtycke. Samtycke till förslaget betyder inte nödvändigtvis att det är ditt första val. Deltagarna uppmanas att tänka på det goda för hela gruppen. Detta kan innebära att acceptera ett populärt förslag även om det inte är din personliga preferenser. I samförstånd beslutsfattande deltagarna att uttrycka sin oro under diskussionen så att deras idéer kan ingå. I slutändan dock beslutar de ofta att acceptera bästa insats i gruppen snarare än att skapa fraktioner eller en "vi mot dem" mentalitet.

Tydligt beskriva vad som behöver beslutas. Du kan behöva lägga till något eller ta bort något. Du kan behöva starta något nytt eller ändra något prompt. Vad det än är, se till att hela frågan är tydligt för alla att förstå. Det är alltid en bra idé att se till att ‘varför’ frågan tas upp i första hand (dvs vad är problemet som måste lösas?). Kortfattat gå igenom de alternativ som finns tillgängliga.

Lista alla de problem deltagarna vill att deras förslag ska ta itu med. Detta skapar grunden för att samarbeta fram ett förslag som de flesta människor kommer att stödja.

Pröva! Innan du försöker en lång diskussion,utför stickprov för att se hur mycket stöd ett förslag har. Om alla är överens om en ståndpunkt, gå vidare med slutföringen och genomför beslutet. Om det finns oenighet, diskutera den oron som ännu inte tillgodosetts av förslaget. Sedan anpassa förslaget, om möjligt, för att göra det mer allmänt trevligare. Ibland nås en lösning genom att hitta en medelväg mellan alla parter. Ännu bättre är det dock när ett förslag är format för att tillgodose så många behov som möjligt (win-win) snarare än genom kompromisser. Kom ihåg att lyssna på varje oliktänkande i arbetet med att få full enighet.

Applicera din slutgiltiga beslutsregel. Efter ett stark försök har gjorts för att få full enighet, testa gruppen att ta reda på om stödet i gruppen är tillräckligt bra för att passera tröskel stödet som behövs beror på gruppens val av beslutsregel. Beslutesregeln som används av din grupp bör bestämmas i god tid för att ett eventuellt förslag som väckt den för samförstånd. Det finns flera alternativ:

- Total enhällighet

- En avvikande mening (även kallad U-1, eller enhällighet minus en) innebär att alla deltagare stöder beslutet utom en. Den enskilde tyckaren kan vanligtvis inte blockera beslutet, men kanske kan förlänga debatten (som den ökända fribrytare). På grund av sin skepsis av beslutet gör den ensamme tyckaren en mycket bra utvärderare av resultatet av beslutet eftersom de kan visa det med ett kritiskt öga och plats negativa konsekvenser före andra skulle.

- Två oliktänkare (U-2 eller enhällighet minus två) inte heller kan blockera ett beslut, men de är mer effektiva på att förlänga debatten och få tredjedel tyckare (i vilket fall ett beslut ofta kan blockeras) om de enas om vad som är fel med förslaget.

- Tre oliktänkare (U-3 eller enhällighet minus tre), är erkänd av de flesta grupper som tillräckligt för att utgöra bristande konsensus, men det kan variera mellan beslutsfattande organ (särskilt om det är en liten grupp).

- Grovt samförstånde kan inte specifikt definiera "hur mycket är nog". Arbetsgruppens ledare eller gruppen själv måste avgöra när konsensus har nåtts (även om detta kan skapa ytterligare oenighet om enighet inte kan nås om att komma till ett samförstånd). Detta ställer större ansvar på ledaren och kan skapa ytterligare debatt om ledarens bedömning ifrågasätts.

- Supermajoritet (kan variera från 55% till 90%)

- Enkel majoritet

- Hänvisas till ett utskott eller ledare för slutligt beslut.

Vinterhamstring

Just när vi är färdiga med att kontemplera förra årets nyord nummer ett (Underradarnunikhet) slänger Hannes in en fackla i brännardebatten:

Vinterhamstring from Hannes Platon on Vimeo.