re:Västervik

Också vi hoppade på tåget till Västervik och fyllde bilen med Bulten Woijchec och Påhlman. Vi var och tittade på Fallataket som blött där det inte var fuktigt och synnerligen överbefolkat. Folket var mest bara trevligt men fukten var väl mer sådär. Det hindrade inte de lite mer lyckligt lottade bland oss att visa ungefär var skåpet ska stå. Efter att ha stött sig trötta på David och Goliath, några med viss framgång, klev Daniel Woods gjorde den som uppvärmning.


Utöver klättring prövade Woijchec och Påhlman på två andra lokal specialiteter från Västervik: Rockabilly-festival, ankarstock och åka raggarbil. Som vanligt när man är i Västervik blir fyllorna episka. Den blåa containern nere i hamnen som annars fungerat som ett adekvat och välbeprövat ställe att sova bakom var dock försvunnen. Och ingen vaknade nygaddad upp i Gunnebo. Alla kom hem tryggt och säkert. Vilken besvikelse. Låt oss liva upp några gamla minnen. (John: 2007)


Aaaaaah vilka guns du har Sydde. Större får man leta efter söder om Dalälven.

Reppremiär

Reppremiär på det kontroversiella Finnsvedsberget. Kan inte annat än instämma att det är märkligt att styva Finnsvedsberget har fått rykte om sig att vara soft. Syddes och Scotts senaste tillskott Snatch eller Finger of Fury (up a Swedes a..) eller vad den nu heter är nog en kandidat till Stockholms största påse sand.

Som Erik skriver plockade vi med oss ett par 5.10 Anasazi Verde hem. Björn Borg-kallingarna fick Jerk ta hand. Huruvida Jerk drog nitlotten i sammanhanget är inte givet. Skorna luktar gammal sardinburk. Vad kalsongerna luktar kanske Jerk kan svara på. Men är det någon gick hem igår frenchstyle utan ett par ceasardressing-stinkande skor är det bara att dra iväg ett mail så ordnar vi upp saken.

Time out

Ryktet om vår död ska vi inte underskatta men samtidigt in bry sig allt för mycket över. Klättervärlden är fortfarande full av lustiga människor och händelser. Och så händer vi att vi är ute och klättrar. I somras var vi ute nästan en månad i sträck. På tok för lite. Men så är det, hur mycket vi än klättrar så är det just lite för lite. Suget är lite större för varje gång man har varit iväg.



Katrin håller i kameran medan Jimmy gör ett desperat försök att rädda en kille i panik. Kylskåpet Time out är ett av de bättre problemen i Rocklands.

Hynnö

Efter en månad i Sydafrika har jag nästan glömt att vi en vända i Bohuslän. Jag hade föreställt mig att det gamla projektet vid Hynnöbukten inte skulle vara så bitigt nu när jag hade lite mer sällskap och paddor av modernt snitt. Så var det inte. Lägre temperaturer och/eller starkare klättrare krävs för detta stiliga problem.

SA Update

Kort om vad som händer nere i Clanwilliam.

Gypsy crew (Karbin kids 2.0) har inte haft det lätt. Listan med mindre tacksamma händelser börjar snart närma sig bibliska mått. Det varma vädret har bidragit till close encounters med lokala kräldjur, solstinta våldsmän, pulshöjande bilresor. Och när kylande vindar sveper in i Boskloof så drar de med sig hustak. Obehaglig syn. Ingen kom till skada som tur var.

Mer om detta senare.

Det har klättrats en del oxå. Jocke tickar på bra. För 2 dagar sedan så var antalet 8A eller hårdare upp i 15+. Däribland Black Shadow, Black Velvet, In between Dreams, etc.

Almqvist går det också bra för. Black Shadow och Witness the Sickness är 2 av den finare linjerna från hans ticklist.

Även Brunos form är bra. Pendragon och Gliding through waves like dophins, kan karln numera kryssa av från listan.

För min egna del så tog det ett tag för kroppen att hitta formen efter ett numera slentriant rutin uppehåll från blocken. Efter lite om och men så lyckades kroppen vakna till liv och ta sig upp för Kings of convenience.

Foto: Jimmy Karlsson